Det byggs för lite bostäder i Umeå

I dagens Folkbladet är jag intervjuad med anledning av tidningens reportageserie om bostadssituationen i Umeå. Bland annat så uppmärksammas moderaternas omsvängning i synen på kommunala bostadsbolag och hyresrättens betydelse. Det fanns en tid då moderater ville sälja ut kommunala bostadsbolag, och inte heller såg något större värde med att kommunen – genom ett bolag – skulle bygga hyresrätter. Den tiden är förbi.

Moderaterna har sedan tidigare omprövat sina ställningstaganden, både på riksplanet och här lokalt i Umeå. Sedan kan man alltid diskutera hur stort beståndet av lägenheter skall vara. Från Allianspartierna har vi föreslagit att en tredjedel av hyresbestånedet ska säljas, för att ge bolaget muskler nog att såväl öka nyproduktionen som att komma tillrätta med det ständigt ökande underhållsbehovet.

Jag och AB Bostadens viceordförande Leif Lundgren (M) skrev tidigare om moderaternas syn på det kommunala bostadsbolagets roll och hur vi såg på framtiden. Lägger ut den nedan:

Det behöver byggas fler bostäder i Umeå! – AB Bostaden har en strategiskt viktig roll i detta arbete

Umeå har under lång tid varit tillväxtmotorn i norra Sverige. Befolkningsmässigt ökar vi stadigt och under förra året pekades Umeå ut som en av de snabbast växande städerna i EU. Men för att den positiva utvecklingen ska kunna fortsätta krävs det att vi får fart på byggandet av bostäder. Tillgången på nya jobb tillsammans med nya bostäder är en förutsättning för att befolkningsutvecklingen ska kunna fortsätta. De senaste åren har vi emellertid hämmats av en för låg nivå på bostadsbyggandet.

Från kommunens sida ska vi skapa förutsättningar för att tillräckligt många bostäder byggs. Detta sker genom en god- och planberedskap. I det senaste förslaget till Strategi för Bostadsförsörjningen 2013-2020 så möjliggörs färdigställandet av minst 500 bostäder per år, men med en beredskap i planeringen för att kunna nå byggande på minst 1200 bostäder per år och därigenom ha den planerberedskap som krävs för att nå visionen om 200.000 invånare. Kommunen ska också ta fram planer och markanvisningar som är anpassade för att möjliggöra för mindre byggherrar i syfte att öka konkurrensen och underlätta för nya aktörer på bostadsmarknaden.

Det finns i debatten en missuppfattning om att moderaterna skulle vara motståndare till kommunala bostadsbolag. Den debatten har vi haft även i Umeå. Men moderaterna har förändrats i synen på kommunala bolag. AB Bostaden, Umeås kommunala bostadsbolag, är med ca 15.400 hyreslägenheter en viktig och framgångsrik aktör för Umeås tillväxt och bostadsförsörjning. Bolaget drivs affärsmässigt med marknadsmässiga avkastningskrav samtidigt som man tar sitt samhällsansvar, etiskt, miljömässigt och socialt.

Genom såväl köp, försäljningar som nyproduktion kan en större mångfald uppnås samtidigt som sambandet mellan hustyp och boendeform kan fortsätta att förändras. Genom försäljning av en del av fastighetsbeståndet skapas ett större utrymme för köp och nyproduktion. Vi moderater, tillsammans med övriga partier i Alliansen, har föreslagit en försäljning av en tredjedel av nuvarande hyresbestånd. Det är detta som fått vissa av våra politiska motståndare att påskina att vi inte vill ha ett kommunalt bostadsbolag. Men sanningen är att vi vill genomföra vissa försäljningar, för att i nästa steg kunna använda AB Bostaden för att öka takten på såväl nödvändiga renoveringar som nyproduktion. Därigenom blir AB Bostaden en strategisk aktör för att kunna fortsätta byggandet av nya hyresrätter och öka tillgången på de bostäder som vi verkligen behöver för Umeås fortsatta tillväxt.

Det är viktigt att olika boendeformer samexisterar för att uppnå mångfald och främja integrationen och minst lika viktigt att de olika boendeformerna får agera på lika villkor, ekonomiska och skattemässiga. Här ligger hyresrätten idag i underläge. I dagsläget har vi en stor kull ungdomar som söker bostad, men statistiskt kommer denna kategori att minska. För utvecklingen behöver vi med andra ord se över bostäder för alla och producera mer flexibla boenden, vilket ingår i Bostadens planer. För att få ordentlig fart på nyproduktionen måste de skenande byggkostnaderna bromsas och byggreglerna ses över och blir mer flexibla. Här krävs krafttag och samverkan av alla aktörer för att komma till rätta med problemen. Höga produktionskostnader ger i slutändan väldigt höga hyror.

För att det kommunala bostadsbolaget verkligen ska kunna göra nytta för kommunen, för bostadsområdena och för hyresgästerna krävs ett stabilt och neutralt regelverk, tydliga relationer mellan företaget och ägaren och branschöverskridande samarbeten. Strävan måste vara att kommunala och privata fastighetsägare i alla sammanhang skall ha lika villkor.

Med de nya översiktsplaner som antogs av fullmäktige under 2011 har grunden lagts för en förtätning av staden, utan att för den skulle hindra byggandet i kommundelarna som också är viktigt. Umeå kommun har ett ansvar att genom en god planberedskap möjliggöra byggande av nya bostäder i en högre takt än vad som hittills skett. Om detta råder också politisk samsyn. När det gäller det kommunala bostadsbolagets roll så är vi moderater beredda att låta AB Bostaden få en tongivande roll för att bostadsbyggandet inte ska bli en hämsko för Umeå tillväxt. Det måste byggas fler bostäder i Umeå!

Anders Ågren Kommunalråd (M) Umeå

Leif Lundgren Vice ordförande (M) AB Bostaden

Umeå borde vara i topp-10

Pressmeddelande 2013-04-23

Ågren (M): Umeå borde vara i topp-10!

Ett av flera sätt att mäta företagsklimat är genom den årliga rankinglista som Svenskt Näringsliv presenterar, baserad på en rad olika parametrar. Idag släpptes rankingen för 2013.

Umeå klättrar från plats 190 till 161 av landets 290 kommuner.

Kommunalrådet Anders Ågren (M) kommenterar:

- Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Umeå borde ligga i topp-10 på den här listan! För att Umeå ska kunna fortsätta växa, och därigenom stärka vår region i förhållande till övriga landet, så krävs det ett bättre företagsklimat. Vi behöver fler nya företag, fler nya jobb.

- I år verkar vi ha förbättrat placeringen, vilket är positivt. Men det återstår oerhört mycket arbete innen vi kan vara nöjda. Att ligga på plats 161 är pinsamt för en kommun av Umeås mått. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gemensamt tagit bort alla ambitioner om konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i kommunens övergripande strategier.

- Vi måste ha en mer öppen attityd till konkurrensutsättning, sluta bedriva osund konkurrens gentemot det privata näringslivet. Har också med attityder att göra. Såväl politiker som tjänstemän måste inse värdet och betydelsen av ett växande och framgångsrikt lokalt näringsliv. Den här undersökningen visar än en gång att Umeå kommun måste ta frågorna om det lokala företagsklimatet på högsta allvar.

Slöseriet med mat är ett ökande problem

Slöseriet med mat är ett ökande problem: ekonomiskt, miljömässigt och etiskt. En som uppmärksammar detta är moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt. Hon är också ansvarig i Europaparlamentet för ett yttrande för att föreslå konkreta åtgärder på området. Inne på Corazza Bildts hemsida finns det en rad fakta kring ämnet, och bl.a. kan man läsa att ”upp till 30% av all mat som produceras slängs och den genomsnittlige europén kastar så mycket som 179 kg mat varje år.”
Några fakta:

- Drygt 30 procent av all mat som produceras i världen försvinner på väg från jord till bord

-I Sverige slängs ca 75 kg mat per person varje år – var fjärde matkasse vi bär hem slängs utan att vi äter maten

- Du kan spara upp till 8000 kr på att minska ditt matsvinn varje år

- Matslöseriet i EU/USA motsvarar mat för världens hungriga tre gånger om

Det måste helt uppenbart till en förändring. Här kan vi som enskilda bidra genom att ändra vårt beteende, liksom restaurangbranschen, handlare, matproducenter och den offentliga sektorn. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Det skadliga stillasittandet

untitled

”Res dig upp – lev längre”. Så löd rubriken i en artikel i Folkbladet tidigare denna vecka. Numera tillbringar vi betydligt mer tid stillasittandes framför datorer, tv och i olika möten på arbetsplatser. Många kör bil till och från jobbet. Tidigare generationers vardagsmotion har ersatts av ett betydligt lugnare fysiskt tempo på dagarna för många vilket leder till nya – och annorlunda – hot mot folkhälsan.

Vi rör oss helt enkelt för lite. Och det räcker inte med att träna ca 30 minuter per dag. Det är också viktigt att vi rör oss i vardagen. Om du rör dig mer ökar energiförbrukningen, du blir bättre på att reglera aptit och hunger vilket gör det lättare att hålla vikten. Även muskelgrupperna hålls igång vilket minskar risken för demens, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer.

Så vad kan vi då göra för att motverka stillasittandet? Massor! Om du är i en organisation där det är ånga möten, så kan man föreslå att träffarna sker ståendes, de kan genomföras promenerandes (walk and talk), ta trapporna istället för hissen, gå eller cykla till jobbet, skaffa ett höj- och sänkbart skrivvbord etc etc.

För egen del försöker jag att göra allt detta, i varierande mån. Så här ser det exempelvis ut på mitt arbetsrum där jag har just ett höj- och sänkbart skrivbord liksom många andra i korridoren. Sen jag började använda det så är det givet – jag sitter inte ned då jag jobbar vid skrivbordet.

Som sagt – det finns massor av olika alternativ för dig som vill ta itu med stillasittandet. Bästa argumentet av dem alla – du kommer att leva längre!

Tillåt partisymboler på valsedlarna!

Det finns ett aktuellt förslag från 2011-års vallagskommitté om att valsedlarna i allmänna val ska kunna förses med inte bara namnet på partiet, utan även partisymbolen. Det vore en mycket bra förändring!

I samband med valet 2010 rapporterades om ett antal missförstånd om vilka valsedlar som tillhörde vilka partier. Sådant är naturligtvis inte ok, och allt som kan göras för att tydliggöra skillnaderna mellan olika valsedlar är positivt. Väljarna ska inte behöva ha minsta tvekan om vilket parti de röstar på och en partisymbol, som komplement till partinamnet, är ett mycket välkommet steg.

Kommitténs förslag ökar igenkännligheten för väljarna, och risken för förväxling av valsedlar minskar.

Vi fredagens sammanträde med styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutade vi att tillstyrka den här förändringen, och vi var eniga om att rekommendera att det tillämpas redan i valet 2014!

Ministrar besökte oss i SKL

bild

Jag är under torsdag och fredag nere i Stockholm för månadens sammanträden med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Igår var det som vanligt gruppmöte med den moderata gruppen inom SKL, med genomgångar av beredningarnas och styrelsens ärendelistor.

Vid den efterföljade politikerinformationen på Hilton, så hade vi besök av tre ministrar: justitieminister Beatrice Ask (M), migrationsminster Tobias Billström (M) och integrationsminister Erik Ullenhag (FP). På fotot ovan var det SKL:s ordförande Anders Knape (till vänster) som ledde åhörarnas frågestund med Billström och Ullenhag.

Innan dess hade Ask berättat om rikspolisstyrelsens arbete med sociala insatsgrupper för unga på glid – en samverkan på lokal nivå mellan berörda myndigheter (socialtjänst, skola, polis mfl). Syftet med det är att stärka det sociala nätverket kring ungdomar som riskerar hamna i en kriminell livsstil och därtill rekryteras till kriminella gäng. Erfarenheterna så här långt är positiva, bl.a. från Linköping.

Idag fortsätter vi med bl.a. Alliansträff och sedan det formella styrelsemötet för SKL, vars dagordning med 27 punkter bl.a. behandlar Årsredovisning 2012.

Hoppas på att vara tillbaka i Umeå vid 16-tiden. På återhörande!

Gå för företagsamheten!

24628_10200522092368815_365703636_n

Igår deltog jag i Svenskt Näringslivs vandring – ”Gå för företagsamheten” i Umeå. Syftet med arrangemanget är att företagare och politiker ska umgås under lättsamma former och prata om viktiga frågor kring företagsamhet och företagande. Vandringarna genomförs över hela landet och i Västerbotten arrangeras det tydligen vandringar i Lycksele, Umeå, Skellefteå och Norsjö.

För egen del fick jag en promenad tillsammans med  Gustav Paringer, Aptum, och det var ett givande samtal. Frågorna och samtalsämnena kretsade framförallt kring osund konkurrens från kommunens sida gentemot det privata näringslivet. Umeå kommun har ju tyvärr ägnat sig åt just detta i Aptums fall och det är ingen ny fråga . men det är åt skogen att kommunen inte gjort något åt det tidigare. Förhoppningsvis kan det bli ändring på det inom kort. Från Allianspartierna har vi också lämnat in flera motioner gällande just området osund konkurrens i Umeå.

Pluspoäng till Svenskt Näringsliv för att de insett poängen med att man inte behöver ha möten sittandes – tänk om fler organisationer och sammanslutningar kunde haka på den här trenden!

Idag åker jag förövrigt ner till Stockholm för månadens sammanträden med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Inleder med M-gruppmöte om ett tag. Vi hörs!

Företagsbesök på ICA Maxi, Länsförsäkringar och Nordic Biomarker

Idag har vi varit ute med kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott på månadens inplanerade företagsbesök. På programmet idag stod besök på Nordic Biomarker, Länsförsäkringar och ICA Maxi.

Våra besök är ett led i dels att få information från de olika företagen om deras verksamhet och vad som är på gång, dels att föra dialog om hur de upplever att det fungerar i samspelet med Umeå kommun. Vad fungerar bra? Vad fungerar mindre bra? Ofta kommer det upp frågor som vi kan ta tag i, både i stort och smått.

Om Umeå ska fortsätta vara en stad i tillväxt så krävs det att vi har ett gott företagsklimat.  Ett Umeå som uppmuntrar företagande. En självklarhet kan tyckas, men tyvärr är det inte så självklart i alla partier.

Nydalastugorna

Igår genomfördes en paneldebatt om Nydalasjön och Nydalastugorna, arrangerat av Föreningen för Byggnadskultur. Jag själv hade förhinder att delta, men moderaterna var representerade av vår viceordförande i Tekniska nämnden Stefan Nordström.

Vår uppfattning har inte ändrats sedan vi debatterade frågan i kommunfullmäktgie senast, vid beslutet om fördjupning för Nydalaområdet.

Från moderat sida är vi beredd att efter valet 2014 stoppa rivningsplanerna för stugorna kring Nydalasjön. För en växande stad av Umeås storlek är det viktigt att vi har områden som uppmuntrar till rekreation och friluftsliv – Nydalaområdet är ett fantastiskt sådant område. Inom den norra delen har vi också ett bad, idrotts- och campingområde som kan utvecklas ytterligare och dess betydelse för turismen stärkas. För dem som vandrar runt sjön så är det uppenbart att fritidshusen längs sjöns stränder förhöjer upplevelsen av att vandra omkring i en levande naturmiljö. Stugorna berikar upplevelsen när man promenerar i området – de berättar också om en intressant epok i Umeås historia. Vissa stugor har delvis förfallit och en upprustning är nödvändig för många av stugorna.

Alliansen i Umeå gick ut gemensamt för åtta år sedan – år 2005 – och krävde ett stopp för rivning och inlösen av de kvarvarande stugorna runt sjön. Vi lämnade in en motion som föreslog ett temporärt stopp av rivningen. Och att man skulle göra en kulturinventering av de stugor som fortfarande fanns kvar. Vi hade under en tid fört samtal med bl.a. Nätverket för Nydalas nyttjare, namninsamlingar hade gjorts där flera tusen umebor skrev på för att stugorna skulle få vara kvar. Det var tydligt att ett massivt stöd existerade till förmån för att rädda det som fanns kvar av stugmiljön.

Vi lyssnade på synpunkterna, tog till oss det och konstaterade att det låg mycket i vad de sa. Vår motion bifölls av fullmäktige, och Västerbottens Museum gjorde en kulturinventering för att se om det fanns stugor som faktiskt var bevarandevärda.

År 2007 redovisade Västerbottens museum den kulturinventering som hade gjorts på uppdrag av Umeå kommun: Slutsatserna var tydliga. Man konstaterade att den gamla stugmiljön bibehållit en genuin karaktär som är värdefull att bevara. Många stugor och tomter är välskötta och visar på ett levande intresse och engagemang från sina ägare och nyttjare. Av de 64 kvarvarande stugorna är 25 klassade som högsta möjliga i fråga om kulturhistoriskt värde och 22 stycken hamnar i en mellankategori. Det är också starkt kopplat till var stugorna står – det är själva stugmiljön i sig som gör det påtagligt värdefullt.

Till skillnad från de styrande Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill vi moderater i största möjliga mån värna stugmiljön kring sjön. Att bevara stugmiljön ökar också enligt vår mening tryggheten i området. Desto märkligare är att man nu struntar i trygghetsaspekten, och fortsätter på linjen att de flesta stugorma runt sjön på sikt ska rivas.

I Alliansens och MP:s förslag då ärendet behandlades i fullmäktige 2012 så föreslog vi ett antal riktlinjer för Nydalastugorna. Det är viktigt att nämna dessa eftersom S och V har spridit ut felaktigheter i debatten. Följande riktlinjer föreslog vi:

• I nya detaljplaner får den naturliga strandlinjen längs Nydalasjön inte förändras och allmän tillgänglighet till stränderna inte försämras. • Stugorna runt Nydalasjön bevaras och rustas upp i enlighet med bestämmelser i efterföljande detaljplan. • Befintlig detaljplan ändras. Detaljplanen ska ange att stugorna inte får rivas utan ska rustas upp när det blir nödvändigt. Storlek och tidstypiska karaktärsdrag i enlighet med Västerbottens museums stuginventering ska bibehållas. • Tomtstorleken minimeras för att tillgängligheten till Nydalasjön ska öka. Området mellan tomtplatserna får bli allmänt tillgängligt område. • Strandremsan och området mellan stugtomterna planläggs som park. • Strandskyddet upphävs inom tomtmark. • Gemensam avloppsanläggning anordnas där så är möjligt

De befintliga stugorna ska alltså i största möjliga mån bevaras. Avsikten är att stugorna ska kunna användas som fritidshus för uthyrning eller till föreningsverksamhet. Området mellan stugorna ska i möjligaste mån vara allmänt tillgängligt och allmänhetens tillgång till Nydalasjöns stränder ska öka. De få kvarvarande privata stugorna ska inte inlösas eller exproprieras, utan få fortsätta vara privata.

De styrande vänsterpartierna har hävdat att stugorna är ett allvarligt hot (!) mot vattenkvaliteten i Nydalasjön. Det är i grunden fel. Stugorna är inget hot mot vattenkvaliten. De undersökningar som gjorts år 2006, med kompletteringar 2009, visar att de stora fosforutsläppen kommer från fotbollsplanerna i norra delen, campingen, och från Mariehemsområdet. Därifrån kommer den stora tillförseln av fosfor i sjön.

Så är det den parametern som S och V har för Nydalasjön, så blir detta en betydligt större fråga: Är det deras avsikt att stänga campingen, stänga fotbollsplanerna, stoppa Umeå Fotbollsfestival – och för den delen flytta hela Mariehems bostadsområde? Ja eller nej?  De silar mygg men sväljer kameler, i desperationen för att hitta argument till att gå vidare och riva stugorna.

Såväl Alliansens/MP:s förslag som majoritetens, tar stor hänsyn till vattenkvaliteten. Det visar också att de Miljökonsekvensbeskrivning som gjorts, dels den som fanns i fullmäktigehandlingarna där de flesta stugorna tas bort – och den MKB som gjordes 2010 där stugmiljön skulle bevaras, så landar dess påverkan på vattenkvaliteten på exakt samma nivå: nämligen på en skala 1-6 där 1 är det bästa och 6 det sämsta, på 3. Det blir ingen skillnad för vattenkvalitetens vidkommande, om man gör som i S och V:s förslag, eller om man behåller stugorna som i vårt förslag vilket visade sig i MKB 2010.

Socialdemokraternas argument att de små stugorna hotar vattenkvaliteten i Nydalasjön håller inte. Nu är bara frågan hur många ytterligare stugor som kommer att hinna jämnas med marken, innan moderaterna och övriga partier inom Alliansen – förhoppningsvis med stöd av Miljöpartiet – efter valet 2014 kan avbryta denna omotiverade skövling av en värdefull kulturmiljö runt vackra Nydalasjön.