Ett medlemskap i facket är som ett medlemskap på gymmet

IMG_0851Igår när jag var på gymmet, kom jag att tänka på vad Michaela Leo, en kamrat från Norrköping, skrev en gång: ett medlemskap i facket är som ett medlemskap på gymmet: du blir inte stark av att bara sitta hemma, även om du betalar avgiften varje månad!

IMG_0852Det är klart att det är viktigt att vara med i facket. Ett passivt medlemskap är ju bättre än inget medlemskap alls. Fackets styrka ökar ju fler som väljer att gå med. Vilka löneökningar och andra förbättringar som facket får igenom i avtalsrörelser avgörs ju av hur många medlemmar som facket kan ta ut i strejk – eller andra stridsåtgärder för den delen – för att få arbetsgivarorganisationen att gå med på våra krav. En hög facklig anslutningsgrad är därför en förutsättning för att upprätthålla bra och rimliga löner på arbetsmarknaden. Detta har ju det privata näringslivet fattat, och de använder sitt politiska inflytande för att motverka det. Bland det första som den gamla borgerliga regeringen gjorde när den kom till makten 2016 var att – på beställning av näringslivet – göra det dyrare att vara med i facket genom att avskaffa skattereduktionen för fackligt medlemskap. Även a-kassan utsattes för angrepp. Avgiften höjdes genom att skattereduktionen togs bort och genom införandet av arbetslöshetsavgiften. A-kasseersättningen sänktes och det blev svårare att kvalificera sig för ersättning. Resultatet blev ett rejält medlemstapp. På bara två år lämnade 245000 medlemmar facket och organisationsgraden gick från 77% 2006 till 71% 2008.

IMG_0853Nuvarande socialdemokratiska regering har avskaffat flera av de försämringar som borgarna genomförde. Men fortfarande återstår att återinföra skattereduktionen för medlemskap i fack och a-kassa. Varför ska inte arbetarna ha ngn skattereduktion för medlemskap i fack och a-kassa, när arbetsgivarna får skattereduktion på medlemskap i arbetsgivarorganisation? Ska arbetsgivarna ha billigare avgift till arbetsgivarorganisation genom skattereduktion, så ska även arbetstagarna ha billigare medlemsavgift till arbetstagarorganisation genom skattereduktion. På detta sätt bidrar staten till en hög facklig anslutningsgrad som leder till en bättre löneutveckling i samhället och därmed högre skatteintäkter till kommuner och landsting: mer pengar till skola, vård och omsorg helt enkelt. Alla tjänar på det: såväl arbetarna som samhället. Vi ska inte ha ett skattesystem som är utformat efter arbetsgivarorganistionernas intressen!

Frågan var uppe på socialdemokraternas kongress förra veckan och facken fick igenom att partiet ska driva linjen att skattereduktion för fack- och a-kasseavgiften ska återinföras. Men detta är ju bara halva arbetet. Vi kan få igenom vilka beslut vi än vill i partiet, men så länge inte partiet kan bilda majoritet i riksdagen så tjänar inte detta till nånting. Valet måste vinnas för att desssa beslut ska bli verklighet. Som sagt är facket som ett gym: ingen blir stark av att enbart sitta hemma och betala medlemsavgiften. Att ha väldigt många medlemmar som betalar sin medlemsavgift är viktigt, men sen måste de också ut till valurnorna och se till att vinna valet.

Svar till AcadeMedia

IMG_0847Ni som följer mig på fb har nog sett att jag fick ett brev från företaget Hermods/Academedia 2 dagar före socialdemokraternas partikongress med en uppmaning att bidra till att stoppa välfärdsutredningens förslag att begränsa vinstuttagen inom den privata välfärdssektorn. Idag har jag mejlat ett svar till företaget, som jag även publicerar på min blogg:

 
Till: Christer.hammar@academedia.se

Hej!

Förra veckan fick jag ett brev från er med anledning av att jag hade valts till ombud till Socialdemokraternas kongress i Göteborg. I brevet skriver ni att välfärdsutredningens förslag riskerar att göra det svårare för er att bedriva er verksamhet och bidra till det livslånga lärandet. Jag vill börja med att tacka för brevet. Men ju mer jag funderar på det, desto fler likheter hittar jag mellan er och fabeln om hunden och köttstycket.

Hermods AB är en del av AcadeMedia, som beskrivs på er hemsida som Skandinaviens ledande utbildningsföretag. Det är samma bolag som figurerat på nyheterna för ett par veckor sen för att ha beslutat att lägga ner Plusgymnasiet i Malmö. Anledningen till nedläggningen är ”att intresset för skolan minskat bland sökande gymnasieelever och att det på så sätt inte gynnar skolans verksamhet.” Beslutet tas trots att bolaget gjorde vinster på 319 miljoner i fjol!!! Att de har råd att behålla skolan är därmed inget som påverkar beslutet, som enbart är grundat på det faktum att skolan inte anses vara lönsam utifrån vinsintresset.

Välfärdsutredningen föreslår att företag verksamma inom skola, vård och omsorg ska ha ett vinsttak på 7%, vilket är den genomsnittliga vinsten för tjänsteföretag. Idag gör välfärdsföretag vinster på 14%, vilket är dubbelt så högt. När ni skriver till mig att välfärdsutredningens förslag kommer göra det svårare för er att bidra till det livslånga lärandet, menar ni då att ni inte kan bedriva verksamhet om ni inte får göra mer vinst än 7%? Varför kan alla andra tjänsteföretag göra det men inte ni?

AcadeMedia var närvarande på socialdemokraternas kongress med en egen monter bemannad med personal som lobbade mot välfärdsutredningen utanför kongressalen. Företagets verksamhet finansieras av skattepengar, som betalas ut till företaget i syfte att ni ska bedriva utbidlning. Vi har inte betalat skatt för att ni ska använda dem till politisk lobbyverksamhet. Inte heller till marknadsföring. Och definitivt inte till att betala ut vinster på 319 miljoner till aktieägare.

Jag har svårt att se hur ni inte kan bedriva verksamhet med 7% i vinst. Ur det perspektivet är välfärdsutredningens förslag generösa, då det forarande tillåter er att ta ut vinster på skattepengar – vinster som dessutom ligger i nivå med resten av tjänstesektorn. Men detta räcker inte för er, utan ni vill ha mer.

Bakgrunden till att vinster i välfärdssektorn är på tapeten är de oerhört stora problemen som det orsakat. Vi vill inte längre veta av skolor som sätts i konkurs trots miljonbeloppvinster. Hade inte skolbolagen satt detta i systematik, hade inte den här diskussionen varit aktuell. Men det är ni själva som har orsakat problemet genom detta agerande. Ni är bara alltför blinda för att se det. Låt mig påminna om hur det gick för hunden i fabeln om hunden och köttstycket: genom att gapa efter för mycket, så förlorade den hela stycket.

Välfärdsutredningen som sådan behandlades inte på kongressen. Istället valde socialdemokraterna att gå längre: vi ställde oss bakom kravet att vinstjakten inom skola, vård och omsorg ska stoppas. Det blev ett enhälligt beslut.

//Alejandro Caviedes

Den påstådda s-revolten mot vinsttak visade sig vara en s-revolt mot vinstjakt

IMG_0727S-revolt mot Reepalus vinsttak – så löd rubriken till en nyhetsartikel från Dagens Industri (DI), som spreds av Svenskt Näringsliv i sociala media via deras facebooksida Värlfärdsfakta. Tunga s-toppar runt om i landet kräver nu att Löfven begraver förslaget, var inledningen till texten under rubriken (S)-revolt mot vinsttaket, som följde fb-inlägget som länkade till artikeln. Bilden av ett splittrat socialdemokratiskt parti där det pågick ett internt uppror mot förslaget att begränsa företagens vinstuttag inom välfärdssektorn, kom dock på skam i måndags när 350 ombud från samtliga 26 partidistrikt enhälligt beslutade på socialdemokraternas kongress att ställa sig bakom att stoppa vinstjakten inom skola, vård och omsorg.

För den som inte hängt med i debatten, så har företagen verksamma inom välfärdssektorn gjort en vinst på 14% de senaste åren, vilket är dubbelt så mkt som företagen inom hela den privata tjänstesektorn. Eftersom tillgång till skola, vård och omsorg är skattefinansierad, rör det sig alltså om övervinster på mellan 4,5 – 5 miljarder kr skattepengar som aldrig användes till vad de var avsedda till: skola, vård och omsorg (SOU 2016:78 s. 687). Hur det påverkar välfärden är det inte svårt att gissa. Eftersom välfärdstjänsterna regleras av lagstiftningen och ska ges efter behov, så kan inte företagen göra vinster genoma att höja avgifterna. Enda sättet är att skära ner på kostnaderna. Eftersom personalkostnaderna är den dominerade utgiftsposten, så är det genom lägre bemanning, sämre kontinuitet och lägre löneutveckling som de stora vinsterna kan göras. I en rapport från Kommunal, konstateras t ex att år 2012 så var den genomsnittliga grundlönen inom privat äldreomsorg 1900 kr lägre än inom kommunal äldreomsorg, och 2 år senare hade denna löneskillnad fördubblats till 2500 kr. Andelen deltider och visstidsanställningar är också högre inom privat äldreomsorg. Hur det påverkar kvalitén låter jag vara osagt, men den samlade forskningen är ense om att en tillräcklig bemanning är en av de viktigaste faktorerna som påverkar kvalitén (se t ex SNS’ forskningsrapport Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? s. 238-239). Den statliga utredningen har även konstaterat att vinstdrift inom välfärdssektorn har lett lägre bemanning och segregegation (se SOU 2016:78 s. 23).

IMG_0728Ilmar Reepalus förslag innebär inte ett totaltstopp för vinster i välfärden, utan snarare ett tak på 7%, vilket motsvarar vad företagen tar ut i vinst inom tjänstesektorn. Utifrån detta är det provocerande att det privata näringslivet ens protesterar mot förslaget. En del av dessa aktörer var på plats i Göteborg för att påverka socialdemokraternas kongress. Företaget Academedia, som via brev hade uppmanat ombuden att stoppa vinstbegränsningsförslaget, hade en egen monter. Det krävs mod att ens våga visa upp sig när de precis beslutat att lägga ner Plusgymnasiet i Malmö trots en vinst på 319 miljoner i fjol. Vart eleverna nu ska ta vägen är då inget de vägt in i sitt beslut. Även Capio och Vårdföretagarna var på plats och slösade bort sin tid på att bemanna en monter som i stort sett fick 0 besök.

Skolor som sätts i konkurs trots vinster i miljonbelopp, gynekologiska mottagningar som skär i kvinnors underliv i onödan, äldre som får ligga i blöta böjor, och vårdcentraler som måste läggas ner i glesbygden och förorter för att kunna ha råd med en överetablering av privata vårdcentraler i tätorten är företeelser vi inte vill se i Sverige. Det kräver att vi sätter stopp på vinstjakten inom skola, vård och omsorg! Den så kallade s-revolten mot vinsttaket, som DI och Svenskt Näringsliv spred bilden av, bestod av 1 finansborgarråd, 1 regionråd och 1 kommunalråd. Om dessa 3 kan beskrivas som en rad runga företrädare, eller en revolt, så kan man då undra vad 350 ombud som representerar partiets samtliga distrikt är för ngt. Man kan ge DI och Svenskt Näringsliv rätt i att det pågår en s-revolt, men till skillnad från vad de tror, så är den inte mot vinsttaket, utan snarare mot vinstjakten. Detta lär inte DI rapportera om.

Viktigt beslut som stärker bussförarnas anställningstrygghet

IMG_0692Inför socialdemokraternas kongress har Kommunal prioriterat 3 krav som vi jobbat intensivt med för att kunna få igenom. De tre kraven var (1) att arbetsgivaren ska stå för arbetskläder, (2) att införa yrkeslegitimation för undersköterskor och (3) att den otrygga anställningsformen allmän visstid tas bort från lagen om anställningsskydd. Utöver det stödde Kommunal Handelsanställdas förbund krav på att arbetstagarens skydd mot uppsägning också ska gälla sysselsättningsgraden. Samtliga av dessa krav behandlades igår och man kan lugnt känneteckna gårdagen som väldigt lyckad utifrån facklig synpunkt: Kommunals prioriterade krav segrade.

Det har skrivits väldigt mycket i media om Kommunals prioriterade krav, men det finns en fråga som vi också fick gehör för men som har undgått massmedial uppmärksamheten. Den rör ett väldigt stort problem som drabbar många av Kommunals medlemmar inom kollektivtrafiken. Eftersom många kommuner och landsting har lagt ut busstrafiken på entreprenad, har bussförarnas anställningstrygghet urholkats. Varje gång som det blir entreprenadbyten, uppstår det en oro bland personalen i.o.m. att de aldrig kan vara säkra på om de får följa med till den nya arbetsgivaren. Denna fråga diskuterades igår på socialdemokraternas kongress och beslutet blev att socialdemokraterna i kommuner och landsting ALLTID ska ställa krav på personalövertagande vid kollektivtrafikupphandlingar. På så sätt ska inget bolag kunna vinna en upphandling om inte bolaget förbinder sig att överta personalen från den förra utföraren.

IMG_0707I Umeå har frågan varit allra högst aktuell. 2014 drev Kommunal sektion Umeå trafik kravet på personalövertagande i samband med att lokaltrafiken skulle upphandlas igen. På den tiden var jag ordförande för Kommunals socialdemokratiska förening och var själv med när frågan diskuterades på repskapet – högsta beslutande organ bland Umeås socialdemokrater. Vi var flera fackligt aktiva socialdemokrater som hjälptes åt i debatten och vann omröstningen. I förlängningen ledde detta till att kravet på personalövertagande kom med i förfrågningsunderlaget.

Nu när socialdemokraterna har kongress såg Kommunal sin chans att påverka socialdemokratin på nationell nivå. Förbundet skrev därför en motion med krav på att socialdemokraterna inom kommuner och landsting ALLTID ska ställa krav på personalövertagande vid kollektivtrafikupphandlingar. Denna motion skickades in till partistyrelsen från flera hål i landet av kommunalare som är medlemmar i partiet. Trycket i den här frågan var alltså starkt. Och nu kan jag gladeligen meddela att vi har segrat. Beslutet togs i enlighet med vårt förslag och det blev enhälligt. Nu måste socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting se till att detta verkställs. Ingen bussförare ska behöva bli uppsagd eller få en provanställning bara för att verksamheten får en annan utförare

Tillsammans är vi starka – så länge vi håller ihop är vi oslagbara! ;)