Ett svek mot Kommunals medlemmar

cykelSom regionpolitiker är jag inte involverad i kommunpolitiken. Men som kommunanställd och fd ordf i Kommunal Umeå är jag väldigt intresserad av vilka beslut kommunen tar och hur dessa påverkar dem som jobbar i berörda verksamheter (inklusive inom privat sektor).. inte minst på hemtjänsten där jag själv är anställd som vårdbiträde. Dessa frågor ligger mig varmt om hjärtat, och jag blir därför oerhört besviken på gårdagens beslut i Umeå kommunfullmäktige att låta hemtjänsten förbli en avreglerad marknad, med de effekter det innebär såväl för personalens arbetsvillkor och löneutveckling som för kommunens förutsättningar att planera långsiktigt utifrån befolkningsprognoser och människors behov.

Jag blir inte bara besviken, utan även provocerad, då detta förslag fick majoritet i fullmäktige genom att Arbetarpartiet – som alltid marknadsfört sig som ett parti som står för Kommunals medlemmar -valde att hellre lyssna på hemtjänstföretagen än på de anställdas fackliga representanter. Att de borgerliga partierna röstar på att behålla LOV, blir jag inte förvånad över. De gör ingen hemlighet av att de har täta band med det privata näringslivet. Flera av dem driver förslag om sänkta löner och försämrad anställningstrygghet. Arbetarpartiet däremot har marknadsfört sig som ett parti för arbetarna. Det minsta som kan krävas av ett sådant parti – kan jag tycka – är att åtminstone föra en dialog med de representanter arbetarna själva har utsedd att företräda dem, innan partiet i fråga bestämmer sig för vilken linje det ska driva. Sen behöver de inte alltid hålla med. Men man går banne mig inte ut i fullmäktiges talarstol och hänvisar till Kommunal för att stödja ett förslag Kommunal själv är motståndare till.

I den lokala debatten så har borgerligheten jämställt LOV med ”valfrihet”. Det är en så vulgär förenkling att det närmast är att betraktas som en förfalskning. Såväl med LOV som med LOU, kan den äldre välja utförare. Skillnaden är att med LOU kan kommunen genom upphandlingsavtal ha kontroll över antalet utförare. LOV däremot innebär att alla som vill starta ett hemtjänstföretag, kan göra det. Och alla som vill sluta att bedriva hemtjänstföretag, kan också dra sig ur utan vidare. Det är en avreglerad marknad som saknar stabilitet. Kommunal Umeås ordförande har redan beskrivit vilka effekter det har på arbetsvillkoren. Kortfattat kan man säga att andelen otrygga visstidsanställda ökar på bekostnad av trygga tillsvidareanställningar. Skälet är att företagen har svårt att förutse sitt personalbehov, då antalet utförare varierar över tid. Arbetsgivare anställer folk på korta visstidsanställningar som förlängs gång efter gång, med följden att arbetstagaren lever i ovisshet kring hur det kommer att se ut i framtiden. En ständig oro över att inte veta om man kommer få förlängd eller ej. Vad detta gör för löneutvecklingen säger sig själv. Visstidsanställda har generellt en lägre löneutvecklingen. När man sedan jobbat tillräckligt länge för att ”lasa in sig”, då ligger man redan efter alla andra. Inget bra utgångsläge. Medan alla talar om vikten av att höja välfärdsyrkenas status, så ser vi hur en avreglerad marknad växer fram som håller löneutvecklingen tillbaka. Hur kommer man kunna säkra kompetensförsörjningen i framtiden på detta vis?

Förutom personalpolitiken, finns det andra aspekter som talar för att man ska avskaffa LOV. Jag har i det här inlägget dock valt att fokusera på just hur LOV påverkar personalens villkor och löneutveckling, eftersom det är av relevans om man då – liksom Arbetarpartiet – gör anspråk på att värna om Kommunals medlemmar. Kommunal har nämligen beslutat på sin kongress 2016 att arbeta för avskaffandet av LOV. Arbetarpartiet är ett litet parti som i vanliga fall saknar inflytande i fullmäktige. Men när de för en gångs skull får en vågmästarroll, hade de kunnat göra skillnad för Kommunals medlemmar. Vad gör Arbetarpartiet i ett sådant läge: ja, då väljer de hellre att stå upp för Svenskt Näringsliv. Det här är Arbetarpartiet i ett nötskal.

Valfrihet på företagens eller på den enskildes villkor

pastorDen senaste tiden har det skrivits en hel del i tidningarna kring förslaget att avskaffa företagens fria etableringsrätt i hemtjänsten i Umeå. Läser man vad som skrivs, hittar man helt klart stora likheter mellan den unge fåraherden i fabeln om Pojken och vargen å ena sidan och Svenskt Näringsliv å den andra.

Man ser väldigt tydligt hur Svenskt Näringsliv pumpar ut bilden i media om att socialdemokraterna och vänsterpartiet i Umeå vill avskaffa valfriheten i hemtjänsten. Man går ut med budskapet att äldre som valt en privat utförare kommer bli av med sitt val och tvingas anlita kommunen, samt att privata utförare inte kommer kunna finnas kvar. Känns det igen?

För ett par år sen när socialdemokraterna och vänsterpartiet i Umeå fick igenom att kommunen skulle höja kravet på andel utbildad personal som villkor för att kunna bedriva hemtjänst, lät det precis likadant. Man känner igen dramaturgin. Olika företag gick ut och kritiserade förslaget med argumentet att de nu skulle tvingas till massuppsägningar och att de skulle försvinna från marknaden. Då som nu, försökte man spela på människors rädsla och behov av trygghet, genom att försöka pränta bilden att valfriheten var hotad och att de som valt en privat utförare skulle bli av med den.

Hur blev det med det då? Fick vi mindre valfrihet i hemtjänsten? Var det några massuppsägningar? Liksom fåraherden i fabeln om pojken och vargen, skrämde man folk i onödan för att man helt enkelt var för snål för att vilja stå för de ökade kostnader det innebär att ha en högre andel utbildad personal. Vinsterna blir ju mindre.

Och hur var det när socialdemokraterna och vänsterpartiet drev igenom att kollektivavtal skulle ställas som villkor för att bedriva hemtjänst? Var fanns DET företag som gick ut och sa ”Fy fan vad bra! Nu äntligen så ska alla företag vara med och konkurrera på schyssta villkor”? Ingenstans! Istället gick intresseorganisationen Företagarna och kritiserade att företag nu kommer måsta teckna kollektivavtal om schyssta arbetsvillkor med fackliga organisationer. Återigen med exakt samma argument: valfriheten är hotad!

privataDet som vi ser idag är precis detsamma. Med den etableringsfrihet vi har idag via LOV:en, har vi en situation där privata företag plockar russinen ur kakan och låter kommunen då ta ansvar för de äldre som dessa företag ur lönsamhets synpunkt inte anser vara önskvärda. Varför är det i stort sett bara i centrala stan, Holmsund/Obbola och Hörnefors som hemtjänstföretagen etablerar sig i? Innebär inte valfrihet att alla ska kunna välja? Ska man inte ha samma rättigheter oavsett om man bor i centrala Umeå eller Sävar, Tavelsjö, eller Holmön? Eller är det valfrihet bara när företagen får välja?

När Svenskt Näringsliv går ut och slåss för ”valfriheten”, så är det inte den enskildes frihet att välja de värnar om. De slåss för företagens frihet att välja, inklusive att välja bort. Det är inte DEN sortens valfrihet socialdemokraterna vill ha i den här kommunen. Till skillnad från den bild som Svenskt Näringsliv och borgerligheten vill ge, så värnar socialdemokratin om valfrihet. Men den valfrihet socialdemokraterna vill se är främst en valfrihet på den enskildes och inte bara på företagens villkor. Det kräver ett reglerat system via upphandlingar (LOU) istället för den närmast obegränsade rätt till etablering som företag har idag via LOV.

Och vad gäller Svenskt Näringsliv… har de inte ropat ”vargen kommer!” tillräckligt ofta för att ngn ska kunna ta dem på allvar? För min del är det helt OK om Svenskt Näringsliv vill skada sin egen trovärdighet på det sättet, men när de spelar på människors rädsla och behov av trygghet, då har man gått över en etisk gräns. Ngn jävla ordning får det vara!