Lördag och klasskamp.
Redan lördag, hur kunde det gå så fort?
Den här veckan har innehållit 2 vändor till norr och massor av skratt och allmänt välbefinnande, nästan så att det är lite läskigt. Men ändå riktigt skönt.
Veckan som kommer innehåller nästan enbart politik och barnen, något skift ska jag även göra på Vännäs-bangård.
Mest av allt längtar jag till första maj, arbetarnas finaste högtidsdag – en dag som även är full av gemenskap och kamp. Jag har nästan skrivit klart mitt tal, att tala inför folk är roligt, jag är mest nervös att tala inför mina barn.
Alicia och Jennie följer även i år med i första maj tåget. Det är en viktig del i uppfostran, självklart kommer Alicia och Jennie att forma sina egna politiska övertygelser, men längs vägen så är det viktigt att lära och att få vara med.
Arbetarklassen har en välfylld historia, en historia som många föräldrar är allt för dåliga att berätta för sina barn, trots att de själva är en del av arbetarklassen.
Att inte berätta om arbetarklassens kamp och om klasskamp för sina barn är näst intill jämförbart med klassförräderi. Det är en viktig historia att berätta om.