Av purjolök är du kommen

DSC00035Grann-tanten har somnat in. Hon var gammal, över nittio och då är det inte så mycket annat att räkna med än att man i någon form, på något sätt, kanske ska gå vidare.
Oaktat vad som händer, sedan, så var det en fin begravning. Min man andades mjukt och vackert ur sig sina trumpettoner med hjälp av sitt högst levande intellekt, sitt lekfulla tonspråk och sin signifikativa agogik. Och organissan tilläts för en stund att lämna sina pipor och satte sig istället vid pianot där hon spelade en wienervals så kraftfullt, att sorgen och glädjen och saknaden och tacksamheten dånade mellan kyrkväggarna. Och allt detta medan släkt och vänner vilade sina tårfyllda ögon på en av de vackraste och häftigaste kransar vi någonsin skådat. Annorlunda. Kransen var vacker. Och annorlunda.

Kvinnan som framme i koret vilade i kistan, hade varit en ytterligt levande entreprenör, kreatör och konstnär och hon hade levt sitt liv tillsammans med en lika kreativ man. Han hade dock den opraktiska egenheten att samla på saker. Hennes make hade samlat på det mesta som lät sig samlas på och barnen hade ett rent elände när de senare skulle tömma det stora huset på allt som deras ekorre till far, under sitt nittioåriga liv, hade samlat på sig. Ja, också han blev gammal. Han fick med andra ord många år på sig, att samla.
En av hans stora passioner var mat. Och han samlade därför – inte helt otippat – på kokböcker. Och det är där som den annorlunda kransen kommer in i sammanhanget. För efter mannens död hade hela hans samling av kokböcker donerats till kokboksmuseet beläget i Måltidens Hus, i Grythyttan. Och den krans som fick oss att än mer njuta av musik och litanior, en krans som egendomligt och underbart gudomligt innehöll brysselkål, vindruvor, citroner, äpplen, lime, purjolök och en och annan lilja … den kransen var skänkt av en av de tjugotalet närvarande sörjande och därtill ägare av Grythyttans kulinariska helgedom; Carl Jan Granqvist.
Tack Carl Jan. Det var fint gjort. En upplevelse utöver det vanliga.
Och alldeles alldeles oförglömlig.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>