Annie Lööf (C) meddelade i veckan att hon stöder de rödgrönas förslag om amnesti till 9 000 s k ’ensamstående’ afghaner utan asylskäl eftersom de ”medmänskliga konsekvenserna blir alldeles för stora” om förslaget om amnesti stoppas. Att de juridiska och ekonomiska konsekvenserna blir alldeles för stora, inte minst för väljarna, att hon åsidosätter ”allas lika värde” och att hon har så liten respekt för rättssäkerhet, rättsliga principer, Lagrådets synpunkter och demokrati tyder på att hon väljer politik före juridik.
På pressträffen (24/4) beskrev Lööf regeringens förslag som ”riktigt dåligt genomarbetat”. Samtidigt sa hon att hon stöder förslaget, ett förslag som fått berättigad kritik från samtliga remissinstanser och som Lagrådet kommenterar så här:
– Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.
Och så här:
-Det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd.
Att ’metallgutten’ Löfven och Fridolin kör på är mindre förvånande än att Lööf, som har en juristutbildning, så lättvindigt sätter sig över Lagrådets ovanligt hårda kritik. Hur har hon mage att stå inför kameran, rikta stenhård kritik mot förslaget, beskriva det som ” ett riktigt dåligt utformat förslag, illa framtaget” och ett ”haveri” och ändå rösta ja till det? Vem kan lita på en politiker som inte respekterar väljarna, lagarna och rättssäkerheten och som väljer politik före demokrati, lag och ordning?
Regeringens lagförslag innebär amnesti till ca 9 000 s k ’ensamkommande’ afghaner som fått avslag på sin asylansökan då de saknar asylskäl. Det betyder att de rödgröna och centern prioriterar en enda grupp av asylsökande framför andra grupper. Men amnesti kan inte ges bara till en grupp utan bör i så fall ges till alla som fått avslag under samma betingelser. Kändisar och allmän opinionsbildning ska inte styra vår asylprocess. Den ska regleras av lagar och domstolar. Dessutom ska samma krav och likvärdig behandling gälla för alla som söker asyl.
Att denna grupp, i huvudsak män, kallas ’ensamkommande’ är anmärkningsvärt. De kallades först ’ensamkommande barn’, men då det visade sig att de flesta av dem inte var barn utan över 18 år, övergick PK-isterna och MSM till att kalla dem ’ensamkommande’. (De har också kallats ’ankarbarn’ för att deras familjer skickat dem till Sverige i hopp om att få komma efter som anhöriginvandrare). De flesta migranter som kommit de senaste åren har kommit ensamma och utan familjemedlemmar, men de kallas inte för ’ensamkommande’ utan migranter eller asylanter. Att kalla gruppen afghaner för ’ensamkommande’ fast de är vuxna är bara ett sätt att stärka deras status och medkänslan med dem.
För att få uppehållstillstånd i Sverige och tillgång till våra generösa bidragssystem har 7 000 av de ’ensamkommande’ ljugit om sin ålder. Lööf kommenterade detta så här i Svt:s Agenda (4/2):
-Åldern har blivit uppskriven, men man har kanske inte uppenbart ljugit om sin ålder, och den skillnaden är oerhört angelägen.
Dessa 9 000 har fått sin ansökan prövad, oftast i flera instanser, men då de saknar asylskäl har deras ansökningar avslagits. Därmed ska de utvisas, men gruppen vägrar acceptera besluten de fått. Istället har de demonstrerat. Kändisupprop, vädjan från många välgörenhetsorganisationer, strategisk PR, Ung Vänster, Svenska Kyrkan, Röda Korset m fl har hjälpt Ung i Sverige att skaffa största möjliga uppmärksamhet åt gruppen sedan i somras. Inflytelserika och militanta kompisar är ett måste för att lyckas i dagens Sverige. Dessa afghanska män, vars identitet och bakgrund är okänd, kommer nu att gå i samma gymnasieskolor som svenska tonåringar. Hur ser tonåringarnas föräldrar på det? Fler ’vuxna’ i skolan känns oroande under dessa förhållanden.
Att var och en av de 9 000 saknar asylskäl och därför fått avslag på sin asylansökan i olika instanser, samtliga processer betalda av oss skattebetalare, verkar helt ovidkommande. ’Åt den som skriker högst skall varda givet’. Att budgeten dräneras av dem som saknar asylskäl, att grupp ställs mot grupp och att Sverige slits isär bekymrar inte de politiskt /o/ansvariga i praktiken, bara i retoriken. Att Sverige samtidigt har allt fler hemlösa fattigpensionärer som lever på existensminimum är inget de politiskt ansvariga ’ovan där’ tar ansvar för. Varför organiserar inte Svenska Kyrkan, Röda Korset, Jonas Gardell, Ung Vänster m fl upprop för att dra uppmärksamhet till de ca 75 000 gamla som varit med och byggt upp vårt samhälle och som nu svälter? En svensk fattigpensionär kostar staten 141 600 per år, att jämföra med de 700 000 som läggs på varje ’ensamkommande’. Varför behandlar vi inte alla människor likvärdigt?
Att miljöpartiet jublar är förståeligt. De har med sina få procent i valet 2014 fått alldeles för mycket att säga till om. De sägs ha hotat Löfven med att avgå innan valet om han inte gick med på amnestikravet – förhoppningsvis deras sista chans att köra med utpressning i regeringsställning. Löfven borde ha tagit chansen att bli av med Mp istället för att vika ner sig för deras utpressningsförsök och låta dem skapa kaos i migrationspolitiken. Liten tuva stjälper ofta stort lass.
Amnestin för ensamkommande sägs heller inte vara särskilt populär bland många S-väljare, vilket kan gynna SD, som Löfven (och C) utnämnt till sin huvudmotståndare i valet. Så varför agerar de rödgröna och centern valarbetare för SD? Och varför genomdriver regeringen i sällskap med centern en migrationspolitik som saknar stöd bland en majoritet av väljarna och frångår gällande lagstiftning? Det blir nu omöjligt för Löfven att hävda att ordning och reda ska gälla i migrationspolitiken:
-Man får söka asyl i Sverige, men är det så att man får ett nej så är det nej. Om vi inte har den ordningen, ja då har vi ingen ordnad migrationspolitik längre.
Det är bara att hålla med Expressen som skriver (24/4) att ”principlösheten är den enda kvarvarande principen i migrationspolitiken”.
Lööf har nu fixat biffen åt Löfven genom att ’skita i det blå skåpet’ och ge dödshjälp till en Allians 2.0. Löfven kan förstås glädja sig åt att Kristersson får det tufft framöver; härska genom att söndra är en välkänd taktik. Men Löfven, som anser att några tusen arbetskraftsinvandrare hotar ordningen på svensk arbetsmarknad, ger nu 9 000 s k ’ensamkommande’ vuxna utan skyddsskäl och möjlighet att få jobb och kunna försörja sig rätt att stanna i landet. Hur ska han fixa det? Antagligen genom att avgå. Bättre fly än illa fäkta. Så gjorde också Reinfeldt.
2013 gick Lööf ut med att hon hellre skulle äta upp sin högra sko än bli ett stödhjul åt socialdemokraterna. Det är m a o nu dags för henne att tugga i sig sin högersko. Jag hoppas den är riktigt seg och räcker länge. Om inte är tillgången på begagnade skor enl uppgift god eftersom centerns kanslikontor i Stockholm nu bombarderas med begagnade skor.
