Paniken i politiken

Är det någon som missat att valrörelsen redan är igång med ett stort antal mindre trovärdiga utspel och gott om överbudspolitik? Miljarder och åter miljarder utlovas, till efter valet förstås, men vad hjälper den nuvarande starka ekonomin, när politiken de rödgröna bedrivit i snart 4 år varit så svag och oppositionen så blek och passiv?

Den stora frågan i valet blir tydligen migrationspolitiken, så både Kristersson och Löfven förespråkar nu under galgen en restriktiv migrationspolitik. Vem kan lita på herrar (och damer) som plötsligt släpper alla spärrar och vars värderingar svängt 180 grader så snabbt? I valutspelens tid visar det sig nu att det mesta som dessa herrar dömt ut i SD:s politik är löften de går till val på. Flera politiska bedömare påpekar t ex att sossarnas senaste migrationspolitik, som presenterades av Löfven i fredags (4/5), på punkt efter punkt är en kopia av den migrationspolitik SD förespråkat i många år. Sveavägens kopiatorer måste ha gått ordentligt varma på sistone. SD borde kunna kräva ’copyrightersättning’ eller ’stimpengar’ av dem som stimmat över deras politik och nu plankat den. Men väljer kopian när det finns ett original?

Regeringskollegan miljöpartiet verkar totalt överkörda. Det är antagligen sossarnas taktik för att visa väljarna att mp inte längre är intressanta som samarbetspartners. Löfven har däremot uttryckt intresse för att samarbeta med liberalerna och centern efter valet, förutsatt att han kan sitta kvar och välja vem han vill liera sig med.

Inte heller migrationsminister Fritzon (s) verkade helt införstådd med vad Löfven gick ut med. Han betonade på presskonferensen att barn till papperslösa inte ska kunna gå i svensk skola. Senare under dagen tvingades Fritzon pudla och ta tillbaka detta påstående:

-Det finns inget förslag vad gäller att neka papperslösa barn skolgång och vi har inga planer på det.

När Löfven pratar utanför de manus han fått sig förelagda av sina ’närmast sörjande’ blir det lätt fel. En svetsare utan svetsarexamen har kan ha problem med att foga ihop delarna. Regeringens lagstridiga förslag om amnesti till 9 000 ’ensamkommande’ är ett mycket tydligt exempel på att sossarnas politik inte hänger ihop och att retorik och praktik inte ’svetsats’ samman.

Löfven har tidigare sagt att SD är huvudfienden inför valet. Hur ska han nu med trovärdighet i olika sammanhang kunna anklaga SD för att vara rasister, främlingsfientliga, nyfascister, inskränkta nationalister, nazister m m? Visserligen är trovärdighet inte Löfvens paradgren, men en nedre gräns måste väl även han ha. Så kan alla vi, som länge hävdat att endast migranter med skyddsskäl ska få uppehållstillstånd, nu slippa brunmålning och rasiststämpel? Och kan vi dessutom slippa bli kallade onda, inhumana el dyl när vi kräver att tydliga krav ska ställas på dem som får uppehållstillstånd här? Knappast! Jag tror det när jag ser det.

2014 var det identitetspolitik och postmodernism, nu är det hårdare tag, strängare straff, ordning och reda, restriktiv migrationspolitik, fler poliser och inre kontroller och fler avvisningar. Jag väntar fortfarande på tydliga besked om vad som hände de 80 000 som Ygeman så högtidligt lovade att utvisa. Ygeman ’utvisades’ visserligen själv från regeringen ett år senare, men han är ett talande exempel på att retorik och taktik prioriteras före praktik och juridik. Snicksnack som inte leder till handling. Vem tror att de åtgärder Löfven nu presenterar ska omsättas i handling? Hans och sossarnas ’record’ talar klart emot detta. Bara de lyckas få fler röster för att säkra fortsatt makt i all evighet kommer deras löften nu inte att innebära någon större förändring efter valet. Det måste till en helt ny politik och helt nya politiker för att genomföra en radikal förändring.

Moderaterna är förstås inte sämre än sossarna så här i valtider. De har också tvärvänt och pratar plötsligt om volymer och invandringens kostnader. Så dags! Vem kan lita på politiker som sätter makten och prestigen före landet bästa och vars värderingar svängt 180 grader inom ett år? Verkligheten visar nu att de nya moderaternas och alliansens migrationspolitik varit ett fullständigt fiasko ekonomiskt såväl som juridiskt och en irreparabel och oåterkallelig katastrof för landet. Det vore därför klädsamt om de nu äntligen valde att sätta landets bästa i främsta rummet. Det räcker inte med att under galgen kopiera SD:s politik. Kristersson borde också kunna omvärdera sin ’ovuxna’ och egensinniga motvilja att åtminstone samtala med SD, Sveriges tredje största parti. Dessvärre klargjorde han i Agenda förra veckan att ”Ska man kompromissa så ska man göra det med människor vars grundläggande värderingar man gillar” och förklarade att det är sossarna.

Göran Persson sa enl AB nyligen i sitt sedvanliga 1:a majtal i Vingåker:

-Det vi såg under den borgerliga perioden var en totalt misslyckad migrationspolitik. ”Öppna era hjärtan”, sa Reinfeldt, utan några som helst konsekvenser i åtanke. Det fick bli som det blev. Vi har fått bekymmer som vi behöver slita med i ganska många år och det kommer att kosta pengar.

Denna planlösa, kostsamma ”totalt misslyckade migrationspolitik” och integrationshaveri med brutet samhällskontrakt som följd har sossarna övertagit och t o m vidareutvecklat tillsammans med mp. Vem kommer inte ihåg hur Löfven & Co hösten 2015 stod på Medborgarplatsen och basunerade ut:

-Refugees welcome!

Regeringen har fortsatt med alliansens ”totalt misslyckade migrationspolitik”. För drygt en vecka sedan beviljade Sverige enl DN uppehållstillstånd för 145 000 personer under 2017. Vilken anhöriginvandring kommer detta att medföra? Hur rimmar detta stora inflöde med EU:s miniminivå? Hur kommer kravet på att migranterna ska kunna göra sin identitet tydlig att hanteras framöver? Hittills har det funnits tydliga lagar och regler som ansvariga valt att strunta i. Det känns ytterst laglöst och rättsosäkert. Vad är det som säger att sossarna och alla ansvariga på berörda myndigheter m fl kommer att respektera gällande lagstiftning framöver?

Hur ska förresten Annie Lööf nu agera när sossarna tvärvänt i migrationspolitiken? Om hon räknat med en ministerpost i en socialdemokratisk samarbetsregering, torde hon antingen få tänka om eller göra en politisk U-sväng i migrationsfrågan. Visserligen säger hon i sin nyutgivna, egenhändigt skrivna PR-bok att ”människovärdet är inte något som jag kompromissar med”, men det är en klar förvrängning av sanningen. SD verkar i hennes självgoda ögon inte ha lika värde som t ex s k ensamkommande utan asylskäl, som fått avvisningsbeslut men vägrat lämna landet. Kanske borde också Åkesson & Co använda samma taktik som de ’ensamkommande’ (skrika högt och ihärdigt demonstrera på gator och torg) för att den goda Annie åtminstone ska nedlåta sig till att samtala med dem. Men så långt sträcker sig tydligen inte hennes ’medmänskliga politik’ eller hennes omtanke om landets bästa.

Lööf och alla andra invandraringvänliga politiker behöver knappast oroa sig. Vi som anser att den svenska migrationspolitiken är ett hot mot landet och välfärden har däremot desto större anledning till fortsatt oro. Hade sossarna menat allvar, hade de inte taktiskt och strategiskt tvärvänt under galgen bara några månader innan valet och lovat att införa åtgärder först efter valet. Att tillsätta jäst när bullarna är bakade funkar inte. S har ingen som helst trovärdighet i migrationsfrågan längre. Detta handlar bara om röstfiske och saknar trovärdighet.

Sossarnas nya migrationspolitik är bara bluff och taktik och inte minst ett desperat försök att vinna tillbaka alla väljare de förlorat till SD. Hade de menat allvar med sin hastigt framtagna restriktiva migrationspolitik, hade de börjat med att skrota det lagstridiga förslaget om ’amnesti’ till de 9 000 ’ensamkommande’. Att prata om trygghet i en ny tid och samtidigt sätta sig över gällande lagar innebär varken trygghet eller trovärdighet.

Sverige behöver nu politiker med förmågan att göra konsekvensanalyser innan konsekvenserna uppstår istället för 10 år efter att konsekvenserna blivit tydliga. Det är lätt att hålla med WilhelmMoberg:

-Socialdemokraterna är ett idéparti med två idéer – att ta makten och att behålla den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>