Extreme ’take-over’
Ganska snart tar Ted och Ante kontroll över de lokala Ungpartisterna, Ted direkt och i frontlinjen, Ante indirekt och i staben. Tack vare Teds vilja att stå i fronten får Ante ett pålitligt språkrör och verktyg. Ted saknar Antes kunskaper, list och flit. Hans politiska utnämning eller befordran överstiger hans kompetens och därför är han helt beroende av att Ante tar kontrollen och styr och ställer i bakgrunden. Det passar Ante som hand i handsken och de ’unga tu’ blir ett och snabbt bildas något av ett ’dream team’; Ante hjärnan, strategen och spelaren, Ted handen, operatören och ’bollkalle’. Båda styrs av egenintresse och makthunger. Den makt dessa nytända ’småstjärnor’ tillskansar sig innebär att de har makt att bestämma vilka som får vara med. Att de dessutom genom kreativa fakturor och bedrägliga manövrar lyckats tillskansa sig tiotusentals kronor från intet ont anande föreningar sporrar och deras självförtroende utvecklas i takt med att deras förslagenhet, revir och plånböcker växer.
Flera av ungdomarna i Ungpartisterna skräms av denna nya ’extreme take-over’. De märker hur stämningen förändras och hur trivsel och gemenskap håller på att ersättas av toppstyrning, kontroll, kotterier och misstänksamhet. De protesterar, men det leder bara till ännu mer kontroll, trakasserier, mobbning och hot. Därför är det bättre att fly än att illa fäkta efter att Trojkan hux flux kopplat greppet om Ungpartisterna, först i Björksta och senare i hela regionen. En konsekvens av det nya ledarskapet är att kostnaderna och omsättningshastigheten för Ungpartisterna ökar högst dramatiskt. Denna ökning motsvaras av en kraftig minskning av medlemmarna och demokratin.
Hux Fluxklanen är sålunda ett faktum med toppstyrning, mobbning, hot, oegentligheter och trixfix som varumärke. Ante läser Machiavelli och implementerar nu sina nya kunskaper i att kontrollera och kuva på ett sätt som anstår en blivande furste. Grabbarna känner sig nöjda med utvecklingen och stimulerade av framgången. De förvånas över hur lätt det gått att ta kontroll över Ungpartisterna och att skrämma bort dem som inte står på deras sida. Nu ska inget få stoppa de två edsvurna medelmåttornas tyranni och karriär. Deras färd mot de politiska höjderna och en plats i solen blir inledningen på den solförmörkelse och brist på markkontakt som kommer att känneteckna björkstapartisterna under många år framåt.
Rättsskygghet är ett annat problem som kommer att förmörka björkstapartisternas tillvaro. En av Partiets huvudfrågor är rättstrygghet, men eftersom saker och ting ofta ska ske hux flux i Ungpartisterna i Björksta, läser man i hastigheten rättstrygghet som rättsskygghet. På grund av denna felläsning kommer rättsskygghet att prägla det mesta som görs under Hux Fluxklanens ledning de följande åren.
Head hunting
Gunnel Lundberg hade bytt jobb och arbetsplats ett par år innan valet 1998. På sitt nya jobb får hon en arbetskamrat som heter Kristina Nord. Gunnel gillar Kristina och de blir goda vänner. Det dröjer inte länge, förrän Gunnel, som varit aktiv Partist i åratal, försöker värva Kristina till Partisterna.
–Du skulle vara bra för Partisterna. Dig rör det sig i huvudet på och du kan prata. Kan jag inte få ta in dig i Partisterna?
Här handlar det sålunda om verklig head hunting.
Kristina, som är intresserad av det mesta och som vuxit upp i ett hem där politik ofta diskuterades, tycker att det kunde vara intressant och lärorikt att gå med i Partisterna. Hennes mor hade varit mycket intresserad av politik och en stor supporter av Partisterna. Hon kunde framgångsrikt argumentera med vem som helst. Kristina känner att hon ärvt sin mors politiska intresse, men hon funderar ändå ett tag, innan hon bestämmer sig.
-Varför inte? tänker hon och meddelar sen Gunnel att hon kan tänka sig att gå med i Partiet.
–Så roligt! säger Gunnel. Jag har ofta känt mig litet ensam och utanför grabbgänget, så jag tycker att det ska bli jätteroligt med en riktig kompis i politiken.
Det första Gunnel gör är att övertala Kristina att ta över ordförandeskapet i en av Partistföreningarna. Kristina tycker det är litet märkligt att hon, som precis börjat, hux flux ska ta ansvar för en förening.
–Antingen är det ett helt omöjligt jobb eller också får dom inte tag i nån annan som ställer upp, tänker Kristina spontant. Hon tvekar först, men då hon gillar nya utmaningar, tar hon efter viss övertalning påsig ordförandeskapet.
Hon blir osäker om hon gjort rätt, när hon upptäckter att det redan finns en ordförande. Han kommer nu att bli vice ordförande när hon tillträder. Han är också den som ska lära henne hur uppdraget ska skötas. Men hon hade inte behövt oroa sig. Sven Berglund är en trevlig aktiv Partist och de kommer mycket bra överens. Han lär henne allt hon behöver kunna. De trivs bra ihop och ordnar en hel del föreningsaktiviteter tillsammans.
Gunnel och Kristina umgås allt mer och har många roliga stunder ihop, t ex i Kristinas sommarstuga. De pratar politik, män, barn, barnbarn, åldrande föräldrar, pengar, jobb och resor. Både har stor glädje av umgänget. Eftersom Kristina tagits in i Partiet av Gunnel, betraktar en del aktiva Partister Kristina med ett mått av misstänksamhet. Kristina får så småningom reda på att det förekommer olika grupperingar, som betraktar varandra med viss skepsis. Själv gillar hon de flesta och tycker att det är oerhört givande att befinna sig i politikens centrum. Några som helst ambitioner att göra politisk karriär har hon inte. Hon tycker bara att det är stimulerande och roligt att vara med. Om hon ombeds göra något, gör hon det gärna, men för henne är detta en stimulerande fritidssysselsättning.
Efter några månader kallas hon en söndag till Partistkontoret. Där finns Ante, Allan och Gunnel. De håller som bäst på att fixa valsedlarna, eftersom några kandidater hoppat av. De frågar därför Kristina, om hon kan tänka sig att ställa upp som kandidat på kommunlistan. Hon frågar vad det innebär och de svarar att hon kanske kan få ett förtroendeuppdrag i kommunen efter valet. Kristina säger ja till förslaget och funderar inte så mycket mer på saken. Hon är ännu bara en aningslös oerfaren Partientusiast och har därför inte den blekaste aning om att hon utgör en bricka i Hux Fluxklanens spel. Som nyinskriven Partist vet hon inte hur saker kan gå till i politiken i allmänhet och i björkstapartisterna i synnerhet. Hon tror att hon gjort Klanen en tjänst, som ställt upp och fyllt en tom plats på valsedeln. Att det i själva verket är Gunnel och Klanen som gjort henne en tjänst genom att hux flux ge henne denna chans, förstår hon inte då. Så småningom kommer hon att veta bättre. Om inte annat för att Gunnel upplyser henne om vilken gräddfil hon gett henne.
