Fler huvuden ”rullar” och tidigare provvalsbedrägerier avslöjas

Jakten på Makten XIX

Axel Hellgren, aktiv landstingspartist och ledamot av Regionrådet, har flera gånger i medierna kritiserat de Partister som krävt ordning och reda i Partiet.

-Det är onda människor som bara varit ute för att skada Partiet och svartmåla sina Partikamrater inför valet, säger han ett par veckor efter valet. Eftersom Ante nu vunnit kommunvalet, måste väl bråkstakarna inse att väljarna visat vem dom vill ha. Personmotsättningarna i björkstapartisterna var en av dom främsta orsakerna till Partiets usla valresultat i länet. Nu måste Regionrådets styrelse ta sitt ansvar. Jag föreslår därför att jag och dom övriga i styrelsen ställer våra platser till förfogande.

Han menar att Partiets regionledning är ytterst ansvarig för det som inträffat och tycker att det har blivit en komplicerad situation, eftersom Allan både varit ordförande i Regionrådsstyrelsen och den som pekats ut som en av de huvudmisstänkta i det valfusk som björkstapartisterna anklagas för.

-Det har varit olyckligt att han suttit som ordförande. Allt som sagts från styrelsen har tolkats som om det var Allans åsikter, även om vi andra var med på det, säger han.

Han påpekar också att det varit dåligt för Partiet att Allan ifrågasatts för att han privat missbrukat sitt tjänsteflygkort.

-Det kan ha bidragit till att han tappade sin riksdagsplats, fortsätter han. Jag har i alla fall föreslagit att vi väljer en ny Regionrådsstyrelse.

Björkstabladet intervjuar också Allan, som ser Axels förslag om ny styrelse som en överloppsgärning.

-Axel fokuserar på fel saker, säger Allan. Nu blir det en personfråga som diskuteras igen.

Allan har inga planer på att ställa sin plats som ordförande till förfogande och tycker att regionpartisterna har viktigare uppgifter framför sig än att diskutera de interna bråk som förekommit i Partiet.

-Det är ingen lösning för någon Partistregion att ta på sig ansvaret för det dåliga valresultatet, fortsätter Allan. Jag tycker det är olyckligt att Axel föreslår att vi ska kalla till ett extra Regionrådsmöte. Det räcker med en intern diskussion. Tyvärr gör Axel nu samma sak som han kritiserat andra för. Han för diskussionen via medierna och inte direkt med oss i Partiet. Hans agerande bidrar bara till att vi fokuserar på personer istället för på politiken.

-Är du beredd att ställa din plats till förfogande? frågar journalisten.

-Den frågan är inte aktuell för någon, svarar Allan. Det är helt ointressant.

Gunnel och Ted intervjuas också, men de har heller ingen tanke på att avgå och Viola Krans tycker, att det nu är dags att stryka ett streck över det som varit.

-Jag tycker vi har pratat klart, säger hon. Nu handlar det om att dra lärdom till nästa gång.

Ante ligger lågt och passar i bakgrunden.

-Jag måste vara mer sparsam med mina framträdanden tillsammans med Allan nu, tänker han.

Drygt en vecka senare är Axel plötsligt tillbaka i medierna. Han säger att konflikterna nu även drabbat honom och kallar det för politisk vendetta. Med ordvalet signalerar han med önskvärd tydlighet att också han insett att det är en maffia som tagit över.

-Jag lämnar Partisterna och blir politisk vilde, säger han till Björkstabladet. Jag blev totalt utmanövrerad i landstinsgruppen och det blev droppen. Jag känner mig helt enkelt motarbetad av mitt eget parti. Jag fick flest röster av alla landstingspartister, men märkligt nog fick jag inget förtroende inom landstingsgruppen.

-Hur kommer det sig? frågar journalisten.

-Jag har hört från källor i Partiet att det var en hämndaktion, alltså rent personligt, svarar Axel. Allt som hänt inom Partiet på regional nivå gör att jag har beslutat mig för att lämna Partisterna. Bråket. framför allt i Björksta för att tala klartext, har fått mig att inse det omöjliga i att vara kvar. Partiet är skadat av alltför många konflikter inom regionen. Jag ställer inte längre upp på det, säger han.

-Tänker du fortsätta att engagera dig i de kommunala frågorna? undrar journalisten.

-Självklart ska jag kämpa kommunalt. När man på regional nivå inte vill ta till vara den kompetens jag har och lyssna på min strävan att få arbetsro i Partiet, ja, då får jag lägga krutet på min egen kommuns frågor istället, fortsätter han.

-Finns det nåt annat parti du hellre vill rösta på? frågar tidningen.

-Nu handlar det i första hand om att gå ur, inte att gå in i nåt, avslutar Axel.

Ted, som trots att han fått många färre röster än Axel, har nu plötsligt tagit över ansvaret för landstingspartisterna. Han är inte sen att gå ut och kommentera Axels avhopp.

-Jag ser det inte som att han blivit utmanövrerad. Det är en felaktig syn, säger han. Jag blev gruppledare efter ett internt demokratiskt val. Det är jättetråkigt att Axel lämnar Partiet och blir politisk vilde. Han är en omtyckt person.

Ingemar, Ivar, Fredrik och Kristina nickar igenkännande, när de läser s Axels kommentarer.

-Nu får han ”äta upp sina egna spyor” som en av våra kollegor brukar säga, påpekar Ivar. Nu har han själv hamnat bland vad han kallade ”de onda illvilliga människorna som bara är ute för att skada Partiet.” som han sa om oss. Varken massor av röster eller stor kompetens kan skydda mot politisk vendetta.                                                                                                                             -Nej, det känner vi verkligen till, svarar Ingemar. Snart går väl Allan ut och säger att det bara är bra att Axel lämnat Partiet.

-Det gör han bara när det gäller kvinnor, påpekar Kristina. Han har fortfarande viss respekt för grabbarna.                                                                   

-Och så Ted, som säger att ’det är en felaktig syn’, säger Fredrik föraktfullt. Ted tror att han har tolkningsföreträde i alla situationer. Herregud, han har noll självinsikt. Om han hade nåt förstånd och umgicks med vuxna människor, skulle han inse hur löjlig och lillgammal han låter. Han klarar inte ens av att leka vuxen. Jag säger som Lars Strömberg och Rune Bergsjö i björkstapartisterna: ”Ted och Ante ser ut som unga Partister från femtitalet. Barn utklädda till vuxna.”

-Deras tid kommer nog, säger Kristina lugnt. Hut går hem. Det är min fasta övertygelse. Det kan bara ta lite tid ibland.

-Synd att Axel inte var klyftig nog att inse, hur det funkar därinne i bunkern, säger Fredrik. Så blir det när några få ska försörja sig på politik. Ändamålet helgar medlen, som vi brukar säga. Undra på att vi förlorade halva makten i Björksta! Ett sånt provval till och vi försvinner som parti här. Anticimex är vad som behövs.

-Då satsar vi på det, säger Ivar.

Regionrådsstyrelsen ’still going wrong’                                          

En söndag i oktober 2002 har Regionrådet styrelsemöte. Ingemar, som är en av ledamöterna, kräver en extern oberoende granskning av det misstänkta provvalet 2001. Inte en enda av de övriga ledamöterna i styrelsen stöder hans förslag.

-Tänk att inte ens Karin Lind, som är polis, är villig att gå med på en extern oberoende granskning. Hur kan hon bara vägra? frågar sig Ingemar upprört.

Han lämnar mötet och nästa dag avsäger han sig samtliga uppdrag.

-Det kan låta drastiskt, men jag vill markera, hur allvarligt jag ser på detta, säger han till Björkstabladet. Jag accepterar inte hur Regionrådsledningen hanterat kritiken mot provvalet. Jag vänder mig också mot den brist på respekt man visat mot olika medlemmar, inte minst mot mig. Det är svårt att beskriva dom hot och det maktspråk jag utsatts för. Jag är inte den som inte vågar ta ställning och stå för min uppfattning, men det går till en viss gräns och nu är den gränsen nådd.

Ingemar är framför allt kritisk mot Allan.

-Han har varit ute och kritiserat flera enskilda personer, säger han. Vems tur är det nästa gång? När han gång på gång offentligt diskvalificerar partikamrater minskar förtroendet för honom som ledare.

Björkstabladet kontaktar Allan, som svarar att han inte har något emot att Ingemar lämnar sina uppdrag. Tvärtom.

-Har man en så tunn ideologisk bas att stå på, då kan man undra vad han pysslat med hittills, säger han.                                                                                                                      Han kritiserar också Ingemars politiska insatser i socialnämnden och säger att han inte klarat av det uppdraget och att det är just därför som partiet förlorat sin profilfråga i Björksta.

Ingemar är inte förvånad över att få en kniv i ryggen av Allan. Det är så han brukar göra.

-Han försöker smutskasta mig. Det visar än en gång att Allan Lundsjö fungerar dåligt i sin ledarroll. Problemet för honom är att han inte tål att granskas och att han inte vågar granska medlemsprovvalet, säger Ingemar  till tidningen.

Många av Ingemars politiska kollegor i styrelser och nämnder går offentligt ut och sågar Allans offentliga avrättning av honom. Nu börjar det brännas ordentligt under fötterna på Allan och han känner sig slutligen tvingad att stiga av som ordförande i Regionrådsstyrelsen. Hans officiella förklaring är dock en annan.

-Jag vill fokusera på det centrala uppdrag jag har i Partiet, säger han till Björkstabladet. Det är ett mentalt påfrestande uppdrag och medför stort medialt intresse. Jag måste koncentrera mig helt och hållet på det.

Hans avhopp kommer helt oväntat för den lokala Partistledningen. Allan förnekar ihärdigt att avhoppet har med det interna bråket i björkstapartisterna att göra.

-Det är en ren slump att mitt avhopp kommer samtidigt som Ingemar Jonssons och Axel Hellgrens avhopp.

Ella Grenlöf tillfrågas om hon vill efterträda honom, men hon är inte villig att kliva in i hetluften och ta över ordförandeskapet.

-Jag tror att det nu behövs en trygg och stabil styrelse för regionpartisterna. Just nu känns det lite deppigt, som om vi rasat sönder. Men jag litar på att vi kan resa oss ur askan, säger hon i Björkstabladet.

Eftersom Axel Hellgren hastigt lämnat Partiet, blir Viola Krans nu den som tar över ordförandeposten inför nästa Regionrådsstämma. Hon får frågan om ny granskning av 2001 års provval.                                                                                                                    -Jag känner mig övertygad om att allt gick rätt till vid provvalet och är själv inte beredd att verka för kravet på en ny granskning av medlemsprovvalet, säger hon till Björkstabladet. Jag tycker vi gjort de granskningar som vi kunnat. Men vi ska ta lärdom av det här och rätta till rutinerna till nästa gång, så vi inte har rutiner där det går att misstänka oegentligheter.

Hon säger också att tidigare utredningar av valet utförts korrekt och gett ett riktigt resultat.

På samma sida i Björkstabladet finns en sammanfattning av alla de aktiva Partister som lämnat Partiet på grund av de bråk och hot som förekommit, det dåliga ledarskapet och vägran att granska provvalet.

Dagen efter Regionrådsstyrelsens möte, där samtliga ledamöter gått emot Ingemars förslag om en extern oberoende granskning av medlemsprovvalet, får Allan plötsligt veta att partidirektören hastigt ska lämna sitt jobb. Allan kallar därför hastigt samman Hux Fluxklanen.

-Nu är goda råd dyra, säger han till Ante och Ted. Partiet har plötsligt beslutat att Karl Lööv ska sluta inom kort. Därför föreslår jag att vi gör en pudel och går ut i medierna och säger att vi nu vill göra en granskning för att en gång för alla få tyst på dom som tjafsar om provvalet. Mitt förslag är att ni två går ut och meddelar offentligt att ni nu har bett partiet centralt att hjälpa oss med en granskning. Då blir det ju en extern oberoende granskning. Genialt, eller hur?

-Men är det så smart? frågar Ante skeptiskt. Tänk om det ändå blir en extern oberoende granskning! Det överlever vi aldrig. Och vad ska journalisterna tro?  Ingemar föreslog ju det här igår och alla ledamöter inklusive vi själva avslog det.

-Det är inte bara smart, svarar Allan leende. Det är ett måste. Karl har lovat att hjälpa oss fixa saken. Om vi inte gör det nu, riskerar vi att utsättas för en riktig granskning i framtiden och då är Karl borta och kan inte hjälpa oss. Nu ber han bara en av sina trotjänare, en partitjänsteman från södra Sverige, att komma till Björksta och göra utredningen på Partistkontoret tillsammans med Katarina. Hon har all anledning att se till att vi får det resultat vi vill ha. Jag ska göra klart för henne vad som händer om hon inte gör det.

Ante tycker vid närmare eftertanke att det kanske inte är någon dum idé att följa Allans förslag. Det bästa med förslaget är att Allan inte officiellt står bakom det, vilket skulle kunna väcka misstankar både inom och utanför partiet. Han använder sig gärna av Allan och hans kontakter i partiet centralt, men efter Allans senaste utspel mot Ingemar aktar sig Ante för att synas tillsammans med honom. Åtminstone tills vidare

Ingemar, Kristina och Ivar Sonesson läser nästa dag med stigande häpnad och skepticism Björkstabladet, där Ante och Ted hävdar att det genomanalyserade provvalet genomförts på rätt sätt. Ändå har de två på eget initiativ beslutat att göra ett sista försök att granska vad som hände vid det omskrivna provvalet.

-För oss är det en politisk nödvändighet att provvalet en gång för alla läggs på hyllan. Innan dess kan det inte bli ordning och reda, säger de med en mun.

-Finns det inte en risk att opartiskheten i granskningen ifrågasätts, eftersom det just är er gruppering som tagit initiativ till granskningen? frågar Björkstabladet.

-Vi förnekar inte den risken, men då är det nog hos dom enskilda människorna man ska söka problemen, svarar de fortfarande med en mun.

Björkstabladet ringer till Kristina för en kommentar.

-Det här räcker inte, säger hon. Det bästa vore om granskningen utfördes av nån eller några, som är helt frikopplade från Partisterna. Vi vill inte ha nåt mer stockholmstjafs. Dom hävdar ju att dom redan har granskat provvalet under partidirektörens ledning, som officiellt hävdat att allt gått helt rätt till. Hur ska då hans underhuggare  våga komma till nån annan slutsats? Det är skrattretande. Nej, du, oss lurar dom inte längre.

Viola Krans intervjuas åter av Björkstabladet och nu gör också hon plötsligt ’en pudel’.

-Blir det en utredning och kritiken visar sig korrekt, så kommer naturligtvis en uteslutning av Börje Rhenman aldrig att ske. När så många regionpartister nu vill ha en granskning, finner jag det fegt att inte våga lyfta ämnet igen, säger hon.

Journalisten påpekar att partidirektör Karl Lööv redan gjort en utredning.

-Ja, och den visade tydligt att inget fuskande ägt rum. Trots det ber vi om den här utredningen. Annars blir det aldrig stopp på ältandet, säger hon.

-Varför vänder ni er till Partistorganisationen och inte till en oberoende konsult eller byrå i Björksta? frågar tidningen.

-Vi har övervägt allt, svarar hon, men vi enades om att det var bäst att dom som gör utredningen har kännedom om Partiet och dess organisation.

-Hur ställer ni er till om Karl Lööv granskar provvalet igen? fortsätter tidningen.

-Det kan jag inte svara på. Vi litar på att Partistorganisationen kan bedöma vem eller vilken typ av utredning som ska tillsättas. Jag tror dock inte att utredningen kommer fram till att det förekommit något fusk. Än i denna dag kan jag inte förstå, vad som kan ha fuskats med. Under alla mina år har jag aldrig varit med om något liknande, avslutar hon.

-Det låter lite märkligt med tanke på att vi i Björkstabladet skrivit om att nåt liknande hände även i provvalet 1997, påpekar journalisten. Även den gången ska manipulerade medlemsregister och andra oegentligheter ha förekommit. Ante Grenås namn nämndes också i det sammanhanget.

-Det har jag aldrig hört talas om, svarar Viola. Eller också har jag glömt det.

-Ja, vissa saker är det kanske bäst att glömma, svarar journalisten.

Ingemar, Ivar, Fredrik och Kristina ler när de läser Violas kommentar att hon aldrig tidigare hört talas om något fusk och att hon inte kan förstå, vad som kan ha fuskats med.

-Hon måste ha en ’Clinton-dator’; sex tums hårddisk men inget minne, säger Fredrik menande.

-Man måste vara en ’sann’ Partist för att säga att man inte förstår vad man kan ha fuskat med, fnyser Marianne. Om Viola är så naiv och inkompetent är hennes politiska förtroendekapital förbrukat för all framtid.

-För att få vara med och för att slippa ’politisk vendetta’ är det nog bäst att Viola håller god min i elakt spel, säger Kristina. Annars går det för henne som för Axel Hellgren.

-Men dom kan väl inte rensa bort alla, påpekar Ivar.

-Nej, för då har dom inga kvar att härska över, säger Ingemar. Lita på att Klanen vet vad dom gör! En maffia utan verktyg och lojala hantlangare är otänkbart.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>