Det har ju fått några veckor på sig att acklimatisera sig nu, så jag tänkte att vi skulle titta till Ryan Vesce och Martin Sevc.
Min kollega Tomas Ruuth stod för en sågning modell grövre av Ryan Vesces första veckor som Skellefteå AIK-spelare i dagens tidning, och just nu måste man ge honom rätt.
Det man inte har i benen får man ha i huvudet, sägs det. Det är tyvärr bara sant upp till en viss nivå (annars skulle Brett Harkins fortfarande vinna poängligor). Vesce blixtrar till med prov på fina passningar här och där, men man kan ha landets bästa hockeyhjärna; om man är för långsam när man väl får pucken har man ingen nytta av det ändå.
Mer tid? Visst, jag kommer inte ropa på att han ska sparkas, Skellefteå har råd att ha kvar en spelare som inte tänder på alla cylindrar ännu. Men just nu påminner Vesce-värvningen mer om Antti Virtanen än Niko Dimitrakos.
ooo
Om vi ska fortsätta med jämförelser mellan då och nu, så tänker jag Jyri Marttinen när jag ser Martin Sevc spela hockey (minus Marttinens patenterade och hjärtattacksframkallande stötbrytningar på egen blå). Det är hjärta och frenesi i varje situation. Sevc var precis vad Skellefteå AIK behövde; en stabil back som ger stöd åt de yngre backarna.
