Tre matcher av denna finalserie har nu spelats.
Tre matcher som alla vunnits av bortalagen.
Jag och många med mig gick ikväll med spänd förväntan till Skellefteå Kraft Arena.
Jag och många med mig går ikväll hem med en känsla av att ha blivit lurad, rånad och kanske till och med lite deppad?
Att Skellefteå skulle förlora med 2-4, efter den fullkomligt lysande insatsen i Tisdags, fanns inte på världskartan. Det kunde inte hända, det fick inte hända, men det hände.
Det svartgula laget äntrade isen till dängan ”Hey här e vi, Sveriges bästa lag” och hela arenan hoppade. Efter två minuter så var Skellefteå inte Sveriges bästa lag, och arenan var fylld av människor som sjönk djupt ned i sina stolar. Starten på matchen som man gör är under all kritik och jag tror att antalen slarviga passningar bara under den första spelminuten var fler än på hela förra matchen. Redan från start så såg man att ikväll var en sådan kväll när allt skulle gå åt helvete, och det gjorde det. Och på tal om helvetet?
– Det känns som att jag hör hemma i helvetet efter ikväll, jag är så besviken på mig själv att jag spelade som ikväll och det känns som att jag svikit grabbarna, Martin Sevc.
Att försöka analysera vad som gick fel ikväll känns som en uppgift utan slut, en uppgift som skulle ta mig hela natten att försöka lösa. Men man kan enkelt säga att de individuella misstagen var det stora problemet och att Växjö vann ikväll berodde inte på att de spelade väldigt bra, nej tyvärr så berodde det på att Skellefteå spelade väldigt dåligt och gav sina gäster chansen att vinna ikväll. Att besöka Skellefteå Kraft Arena som bortalag ska ge en känsla av att vara den objudna gästen som ingen vill ha här. Ikväll så kändes det som att Växjö togs emot med öppna armar och att värden bjöd dem på trerätters och dryck.
Kan då Skellefteå vända det här?
GIVETVIS.
Det finns, som jag tidigare varit inne på, inget lag i Sverige som känns mer lämpade för den här uppgiften än det svartgula laget från Västerbotten. Att man förlorar två raka hemmamatcher hade man givetvis inte räknat med, men Wallson & co har sedan Augusti sett till att deras adepter ska vara förberedda på exakt allt i en final. Man har inte bara en plan a och b. Man har en plan som sträcker sig över hela alfabetet och tillbaka.
Bäst ikväll? John Norman. Wow! Att den killen kunde gå efter matchen är ett under så som han åkte skridskor ikväll, och det var inte mer än rätt att han fick kröna sin, rakt igenom, högklassiga insats med två mål.
Dagens fråga? Vart är stjärnorna? Det är NU som Skellefteås superstjärnor måste kliva fram. Pesonen? Något måste spöka där, skada eller liknande. För han är inte sig själv.
