Frölunda HC – Skellefteå AIK 6-3 (1-0, 3-1, 2-2)
1-0 (17.42) PP1 Andreas Johnson (Joel Lundqvist, Spencer Abbott)
2-0 (26.41) SH1 Nicklas Lasu (Mats Rosseli-Olsen)
3-0 (28.45) EQ Andreas Johnson (Spencer Abbott, Jacob Larsson)
4-0 (34.59) EQ Artturi Lehkonen (Robin Figren, Jacob Larsson)
4-1 (35.36) EQ Niclas Burström (Pär Lindholm)
5-1 (48.10) PP1 Andreas Johnson (Joel Lundqvist, Henrik Tömmernes)
5-2 (54.07) PP1 Mattias Ritola (Tim Heed, Axel Holmström)
5-3 (57.22) EQ Sebastian Aho (Mattias Ritola, Axel Holmström)
6-3 (58.19) EQ Ryan Lasch (Joel Lundqvist, Lars Johansson)
Skott på mål: 26-23 (8-7, 8-8, 10-8)
Utvisningsminuter: 10-6 (2-2, 6-0 2-4)
Matchens tre stjärnor:
*** Pär Lindholm – Den utespelare som lyste starkast ikväll med ett hårt jobb över alla 60 minuter.
** Anton Lindholm – Tuff i närkampsspelet, stark framför mål och smart med puck.
* John Norman – Skapade mycket på egen hand och borde ha gjort minst ett mål. Uteblivna effektiviteten håller honom från högsta placering på denna lista.
———————————————————————————————————-
Skellefteå fick låna förstaplatsen i en omgång – sen gav Frölunda en lektion i effektivitet och besegrade toppkonkurrenten och tog tillbaka serieledningen.
Det kostar att inte förvalta spelövertag till mål, det fick Skellefteå ikväll surt erfara när de stundtals spelade ut Frölunda men inte lyckades överlista målvakten Lars Johansson. När hemmalaget sedan fick sina lägen kom också målen på löpande band bakom en för kvällen mänsklig Erik Hanses. Slutresultatet skrevs till 6-3, siffror som inte speglar matchbilden men ändå visar att Frölunda har hittat nycklarna till att slå mäktiga Skellefteå AIK.
Tyvärr får vi se en rejäl miss från domarna i slutet också, då Ryan Lasch petar Adam Pettersson i ansiktet för att sedan kontra och själv sätta avgörande 6-3 i tom kasse. Situationen blir såklart extra salt för Skellefteå då det är samma spelare som gör sig skyldig till den höga klubban som sedan sätter den definitiva spiken i kistan.
Jag är dock förstående för domaren som i situationen har millisekunder på sig att höja eller hålla ned armen, de har inte tillgång till repriser som vi andra har.
Jobbig och tuff situation ändock.
För Skellefteå ska kvällens förlust inte överanalyseras för mycket, givetvis ska Wallsson & co ta sig en funderare över vad som ligger bakom de två förlusterna mot ett högst troligt finalmotstånd. Men en förlust behöver inte alltid vara negativ, ikväll stod ändå laget för en gedigen insats på bortaplan mot ett erkänt starkt hemmalag.
Sällan kommer lag till Scandinavium och äger taktpinnen samt spelet i så långa sekvenser som Skellefteå gjorde ikväll och det är ett kvitto att ta med sig till kommande månader där slutspelsformen skall slipas.
I förlusten hittar jag förutom det positiva också tre negativa nycklar i matchen som fällde avgörandet till Göteborgarnas fördel:
√ – Målvaktsspelet. Wallsson valde att satsa på Erik Hanses till kvällens match, ett oväntat beslut då Svensson den senaste tiden varit en mur i målet och borde vara given till en seriefinal där mer än bara poängen står på spel. Erik kan inte lastas för alla insläppta mål men bör ha agerat bättre vid åtminstone tre av dem, såg stundtals väldigt nervös ut. De matchvinnande räddningarna uteblev ikväll, och målvaktsmatchen mot Lasse Johansson förlorades på knock out. Räddningsprocenten kan ofta vara missvisande en målvakts insats, ikväll är den faktiskt rätt talande. XXXXXXX
√ Power play. Skellefteås numerära överläge var ikväll ett stort sorgebarn. Det började redan under första tillfället då det gick att urskönja varthän kvällen barkade. Istället för att hitta de enkla skottchanserna valdes ofta det där extra lilla passet i sidled istället och det är sällan ett bra beslut. När sedan Frölunda fick chansen small det direkt vid bägge tillfällena, tre chanser, två mål. Varför? Enkla avslut, returer, mål.
√ Effektiviteten. Precis som jag är inne på i nyckeln ovanför så valde ofta spelarna i Skellefteå AIK att passa istället för att skjuta. Men även när de sköt höll skotten dålig kvalitet och hemmalagets burväktare behövde sällan svetta ned sig nämnvärt för att rädda. Adam Pettersson har den senaste tiden varit en av lagets bästa spelare. Men kvällar som dessa lyser forwardens oförmåga att göra mål igenom än mer. I dessa matcher måste alla lägen förvaltas.
Känslan jag har efter kvällens match är fortsatt att dessa två lag är seriens absolut bästa och faktumet är att jag faktiskt håller Skellefteå högst även efter ikväll. Det skiljer bara ett poäng mellan lagen och visst, Frölunda har vunnit två av två möten men har fått spela på hemmaplan vid bägge tillfällena. Skellefteå var också det lag ikväll som visade upp det frejdigaste och bästa spelet med puck samt med lika många spelare på isen. Jag ser inte något annat möjligt utfall av denna grundserie än att Skellefteå och Frölunda toppar tabellen, störst chans för serieseger ger jag till västerbottningarna.
Det var efter bortamatchen och utklassningsförlusten i Göteborg som Skellefteå påbörjade sitt rekord med 17 raka matcher med poäng och 12 raka vinster.
Därför kändes det nästan logiskt att framgångssagan skulle ta slut där den en gång började.
