SDHL – förutsättningarna blir allt bättre för fler ishockeyspelare i landet

Publiksuccé, en fantastiskt härlig match med flera högklassiga mål och nyheten att Riksserien efter denna säsong byter namn till SDHL. Där namnet kommer i andra hand och satsningen i första – det ska bli lättare för alla ishockeyspelare i landet att satsa fullt ut på idrotten och detta är ett första steg mot det.

Ja som ni ser är det väldigt positiva vindar som just nu blåser runt ishockey-Sverige och så som idrotten utvecklat sig de senaste åren kommer inte satsningen en dag för sent. För er som fortfarande tvekar rekommenderar jag playback-funktionen på SVT Play – kolla in förmiddagens SM-final där och kom tillbaka efteråt om ni fortfarande vill ta rollen som bakåtsträvare i ett ishockeyland som på bred front är på en häftig resa framåt.

Vad blir då nästa steg för SDHL efter denna satsning? För vill de få en fungerande produkt och utveckling gäller det inte att nöja sig med A, även B till Ö måste komma och för mig är steg B naturligt. Utöka! Tio lag till minst tolv. Börja så i alla fall.Just nu spelas en kvalserie till nästa års högsta serie och där kommer lag som Färjestad BK, Björklövens IF och Göteborgs IK från framgångsrika säsonger i serier som i vissa fall är ohållbara på sikt.
Ta bara Björklövens IF till exempel, fram till kvalet spelar de i en serie på fyra lag och två av dessa är ”farmarlag” i föreningar som redan har representanter i högsta serien vilket gör att det under en alldeles för lång säsong står mellan Clemensnäs HC och Björklövens IF vilka som får kvala – det kan vara avgjort redan i december och hur ska då Umeå-klubben, som jag vet vill utvecklas och ta steget uppåt inom några år, få en hållbar situation när matcherna håller ”augusti-karaktär” fram till kvalserien?
Ekonomiskt blir detta givetvis en prövning men med rätt uppbackning från rätt parter är det långt ifrån någon omöjlighet och med tanke på den raketliknande utvecklingen av ishockeyn skulle jag inte tveka att gå in med finansiellt stöd till detta (om kulorna hade funnits på bankkontot det vill säga).

 

 

Skellefteå AIKs matchhjälte om Ritola: ”Helt klart en av de bästa spelarna i ligan”

I går öppnade han matchen med att snyggt förvalta ett friläge och avslutade med att styra in avgörandet i förlängningens 15 spelminut. När Elithockeybloggen i dag får tag på Andrew Calof har han just varit och handlat lunch på stan och samtalet har knappt börjat innan Mattias Ritola hyllats av sin lagkamrat.

– Han är helt klart en av de bästa spelarna i ligan och det är en ära att spela vid hans sida och vara den som får ta emot alla hans fantastiska framspelningar.

Tillsammans låg de bakom matchens första mål när en snabb spelvändning artade sig som så att Skellefteås trollkarl från Borlänge med en kvick snurrfint på offensiv blå lurade bort två vitklädda hemmaförsvarare och i samma veva droppat vidare pucken till just Andrew Calof som fri med mål inte gjorde något misstag.

– Jag gjorde ett misstag i defensiv zon som höll på att kosta oss ett baklängesmål men Svensson räddad mig där med en stor räddning sen fick han (Ritola) pucken och utan att ens kolla mot mig fann han tejpen på mitt blad och jag vet inte hur han lyckades med det. Helt otrolig framspelning av en helt otrolig spelare som jag är glad att ha i mitt lag.

I förlängningen klev duon återigen fram och från sin position framför mål kunde kanadensaren få samma tejp och blad på pucken och styrningen gick in bakom en chanslös Fredrik Pettersson-Wentzel.

– Jag försökte bara komma in på mål och jag såg aldrig pucken gick in men jag visste inte var pucken låg men när de (Zackrisson och Ritola) började jubla förstod jag att den hade gått in i mål, säger Andrew och fortsätter:

– Du vet aldrig var den går när du bara får en styrning på den, men när jag förstod att jag avgjort tappade jag mig själv ett tag och fick en mindre ”blackout”. Otroligt skön känsla.

I kväll har Skellefteå AIK ledigt och spelarna är fria att själva välja hur de laddar upp inför morgondagens match tre. För Andrew blir det dock ingen paus från hockeyn då tvn kommer gå varm.

– Jag tänker bänka mig ned och kolla på när min bästa vän Nick (Sörensen, förra året i Skellefteå AIK) spelar och efter det blir det väl säkert så att jag slår på Karlskrona HK mot AIK.

Match två – jag gillar inte vad jag ser

Laguppställningarna har nu varit utlagda i en timma och jag har hunnit reflektera över vad som egentligen var rätt väntat men på något sätt ändå totalt jäkla oväntat.
Wallson med kompani har ändrat i alla kedjor förutom den första jämfört med hur laget startade match ett – förändringarna?

Jag gillar dem inte. Inte. Ett. Dugg.

Till att börja med anser jag att det är felaktigt att splittra på PAJ-15/16-kedjan som på en period visade en kemi som lovade otroligt gott.
Pär Lindholm – Andrew Calof – John Norman var tillsammans lagets främsta aktörer under premiärkvällen men fick splittra på sig redan till den andra perioden.

I kväll flyttas lagets just nu bästa spelare John Norman ned till tredjekedjan där han spelar tillsammans med Erik Forssell och Jimmie Ericsson. Snacka om att inte använda Norman fullt ut – han gör sig som bäst i en kedja där han får likasinnade offensiva spelare vid sin sida men hamnar nu i stället med två spelare som inte alls kompletterar honom på samma sätt som Calof och Lindholm.
Det krävs en miljö för John med två spelare som hänger med i hans tempo både under rören och i bladet för att han skall vara i sitt esse.
Inget ont om Jimmie Ericsson eller Erik Forssell heller skall tilläggas, men det krävs inte den mest hockeykunniga för att se hur de inte äger samma offensiva verktyg som vissa andra i laget.

Varför kommer då förändringarna? Ja till största delen beror det på att kedjan med Mattias Ritola – Erik Forssell – Jimmie Ericsson inte alls klaffade i den första perioden i onsdags. Det gick sakta och ”quickfixen” blev då att slänga in Norman för att höja tempot.
Att den kedjan inte skulle fungera förstod jag redan första gången jag såg att de tränade ihop och att det inte visade sig på en veckas träningar är märkligt.
Jag menar, det tog bara en period av matchspel för att se hur den inte fungerade.

Avslutningsvis vill jag bara säga att givetvis kan de här kedjorna bli succé, det är inte på något sätt dåliga kedjor – snarare tvärtom, Skellefteå AIK är ensamma i SHL om att ha det så gott ställt offensivt. Tycker bara det är synd att Norman får bli någon slags nödlösning och inte placeras i en kedja med potential att bli hela slutspelets bästa.

John Norman: ”Alla tänker hockey på samma sätt här i Skellefteå”

Han har ryktats vara på väg hem till Stockholm för att nästa år spela i Djurgårdens IF – men efter den här succésäsongen lär lockropen komma från betydligt fler håll.
”I can already hear the Siren calling from across the Atlantic” och från Ryssland lär rubeln göra sitt för att locka Skellefteå AIKs, ja kanske hela SHLs, hetaste forward som igår hänförde hemmapubliken med en tre plus ett meny.

John Norman är givetvis mannen jag skriver om och hattricket från i går en av anledningarna till att denna text når ut till er.
Men Norman är så mycket mer än ”bara” tre mål. Han är en spelare som varje dag visar hur en ofärdig produkt på ett par säsonger kan bli till en slutprodukt av absolut toppklass i Skellefteå AIK:s fabrik, organisation eller miljö. Kalla det vad ni vill.

6-1, varför vinner ni med så stora siffror?
– Jag tycker vi tar initiativet från start och spelar vårt spel. Sen är Mackan riktigt bra i mål också när de får sina lägen.

Visst borde han (Markus Svensson) nästan få ett assist på ditt sista mål va?
– Ja verkligen, en helt sjuk räddning. Det är nästan så att vi har vant oss vid att han är så här bra. Han är grym.

Hattrick – ditt andra i karriären.
– Alltid kul att göra mål och så. Men det viktigaste är att vi vinner, det spelar ingen roll hur mycket vi vinner med heller. Det är först till fyra som gäller och 0-0 när nästa match börjar.

Du börjar matchen i det här årets upplaga av PAJ-kedjan men får byta miljö redan i andra perioden. Varför?
– Jag vet inte varför. Det kändes bra i båda kedjorna, det var kanske bra att vi bytte med facit i hand haha. Men nä, jag, Calof och Pär skapade mycket i första perioden men som jag sagt tidigare spelar det inte så stor roll vem man spelar med. Alla tänker hockey på samma sätt här i Skellefteå.

Ny match fredag, vad blir viktigt för er då?
– Tufft att möta HV 71 på bortaplan. De smäller på mycket och kör hårt, sen börjar det om från 0-0 så det är bara att ladda om och göra sig redo för ny match.

Domarinsatsen, publiken och HV 71:s försvar – det negativa från kvartsfinal ett

Skellefteå vann med 6-1 och öppnade årets slutspel målmässigt så starkt som förväntat även om spelet i de första två perioderna inte alls var ”6-1 bra”. Men någonstans där ligger också lagets styrka – att vinna matcher oavsett vilken typ av kvällar de bjuder på, och att vinna matcher stort dessutom.
Det krävs inte alltid klang, eller jubel för den delen, och det är vad som gör laget så svårt att slå.
Det mesta i kvällens match var ändå positivt och mer om detta hittar ni bland annat i det tidigare blogginlägget med Axel Holmström samt i morgon då text kommer ut med hattrick-hjälten Norman, bland annat.

Det negativa i kväll går i samma antal som Normans mål – tre.

* Domarinsatsen: Jag har under min egna karriär som ishockeyspelare i gärdsgårdsserierna alltid haft ett ont öga till domare fastän jag själv dömt i både ishockey och fotboll. Vet inte hur många böter jag fått betala till lagkassan efter att munlädret gått hett mot männen i svartvitt.
Därför har jag tyglat mina fingrar sedan jag började som journalist och hållit mig från att kommentera domarinsatser men efter kvällen måste vi ändå få trycka på vad vi såg.
Skellefteå AIK var spelmässigt överlägsna i stora delar av matchen och spenderade mest tid i offensiv zon, ändå är det de som drabbas av flest utvisningar (fyra) samtidigt som HV 71 bara fick en. Det saknades inte heller lägen för domarparet att höja armen för vitklädd förseelse men det kändes faktiskt väldigt mycket som de hade bestämt sig att inte döma ut bortaspelare – än mer påtagligt blev det när det uppstod två situationer (HV 71s kvittering då Svensson trycktes in i sin målgård och då vitklädd blockerade pucken med handen i egen målgård) men domarna valde att inte ens videogranska. Visst har SHL och ishockey i allmänhet uppfunnit den funktionen för att kunna säkerställa att allt blir rätt på isen? Nej den här matchen får Sjöqvist och Persson nog åka hem och rannsaka sig själva om, faktiskt.
* Publiken: Kvartsfinal, slutspel och Sveriges bästa ishockeylag.
Det kom 4505. Jag tänker inte skriva mer än så. Siffran talar för sig själv. Hockeystad? Jo tjena.
* HV 71s försvar: Vilket försvar? Jag tummade inför match för att laget har sina tydliga brister i egen zon och inte gjorde de något för att motbevisa min tes.
Skellefteå var bra, visst. Men spelet i defensiven höll typ.. Örebro-klass?
Förväntade mig mer!

Tack för mig, god kväll och på återseende!

Axel Holmström – slutspelskungen

I fjol var han utropstecknet i versaler som tog hela landet med storm – en Arvidsjaurs-tornado och dynamo med en blick för spelet få tonåringar besitter och ett lugn i slutspelssammanhang till och med den mest beresta räven eftersträvar.
I kväll när Skellefteå så spelade sin första slutspelmatch på drygt ett år klev han fram igen med ett skott Fredrik Pettersson-Wentzel fortfarande inte sett.

– Skönt att slutspelet är här igen, jag har längtat efter det. Det här är bara första matchen men det är sjukt kul att det är igång igen.

Om jag säger att det där skottet gått utanför i grundserien, vad säger du då?

– Hade jag fått det där då hade väl skottet tagit på backen eller något, haha! Jag kände att jag var ganska avslappnad i kväll. Skön känsla att jag spelar med axlarna nere i stället för uppe i taket där uppe.

Förväntningarna är ju höga på dig i år efter fjolårets slutspel, hur skönt är det att inleda med två poäng då och ”få det ur vägen”?
Jag vet inte. Någonstans har jag inte försökt tänka på fjolåret och att jag skulle göra lika mycket poäng som då. Jag skulle nog bli galen om jag åkte runt och tänkte så. Jag har inga förväntningar att göra så många poäng, jag tycker bara det är skönt att få göra en nystart efter grundserien och att allt står på noll igen.

När matchspeakern presenterar ditt mål gör han det med något slags försök till att låta som dig. Men låter du verkligen så där?
Inte längre men polarna hemma låter nog så haha. Jag har tappat det på mina sex år här i Skellefteå då jag tycker det är charmigt, haha. Mina polare hemma relaterar nog rätt bra.

Årets upplaga minst lika stark som superlaget från 2013/2014 – lagdel för lagdel

Snart sätter jag mig i bilen som tar mig och min dator 13 mil norrut där slutspelets första omgång väntar och känslan? Ja den är helt underbar.
Sedan omgång ett har vi väntat på det här – tiden när en hel säsong kan avgöras med en enda felpassning i egen zon eller ett skott som går ett par millimeter för högt och prickar ribban.
Tiden när nya hjältar och syndabockar föds – när uträknade lag kan göra det omöjliga och skicka favorit-tippade lag till en alldeles för tidig dejt med golfbagen.
För mig blir det andra året som jag jobbar med SHL i ett slutspel och känslan är att årets upplaga, årets åtta kombatanter, alla håller högre klasser än de lag som i fjol gjorde upp. De är bättre rustade, har större stjärnor och håller högre nivåer.
Vilket slutspel vi har att vänta och att nu börja gå till jobbet varannan dag känns inte ens nästan ansträngande eller omotiverande.
Det här är vad hockey handlar om och vad vi med idrotten i blodet lever för.
Låt det börja!

*******************************************************************

Jag har tagit mig den stora friheten att jämföra årets Skellefteå AIK med de senaste två årens för att se hur laget står sig mot den upplaga som i fjol förlorade i finalen samt laget anno 2013/2014 som vann allt i överlägsen stil.
Laguppställningarna må vara något olika då Skellefteå AIK som bekant gillar att kasta runt men det är i stora drag de kedjor och backpar laget rullat på.
Sammanfattning och utvärdering hittar ni längst ned i inlägget.

– Förstakedjan
2015/2016:
Janne Pesonen – Patrik Zackrisson – Martin Lundberg. [5+.]
2014/2015: Janne Pesonen – Patrik Zackrisson – Andrew Calof. [4+].
2013/2014: Joakim Lindström – Melker Karlsson – Oscar Möller. [5+]
Kommentar: Förstakedjan i år och för två år sedan får högsta betyg då jag tycker att Patrik Zackrisson i år är en bättre spelare kontra i fjol och att Martin Lundberg kompletterar förstakedjan bättre än vad Andrew Calof gjorde. Har också en känsla av att super-Janne kommer leverera ännu mer i år. KLM-kedjan får också högsta betyg då det kan vara den främsta kedjan i ett SM-slutspel någonsin. Motivering känns faktiskt överflödig.
Andrakedjan
2015/2016:
Mattias Ritola – Erik Forssell – Jimmie Ericsson. [4+]
2014/2015:
Kirill Kabanov – Erik Forssell – John Norman. [3+]
2013/2014
: Bud Holloway – Pierre-Eduard Bellemare – Viktor Arvidsson. [5+]
Kommentar:
Kedjan från SM-guldet för två år sedan är den klart starkasta av dessa tre men hotas faktiskt av årets dito – det enda som saknas där är farten och risken finns att det kan ställa till det för kedjan. Men som vi alla vet är Jimmie Ericsson en slutspelskung ut i fingertopparna och står han för ett lika bra slutspel som sina tidigare kan fyran bli till en femma.
– Tredjekedjan
2015/2016: Andrew Calof – Pär Lindholm – John Norman. [5+]
2014/2015
: Martin Lundberg – Pär Lindholm – Oskar Sundqvist. [3+]
2013/2014: Oskar Sundqvist – Erik Forssell – Jimmie Ericsson. [4+]
Kommentar:
Kan inte riktigt säga varför men blotta åsynen av Skellefteås tredjekedja i år väcker en känsla av succé. Här finns egentligen alla verktyg för en ny klassisk slutspelskedja i Skellefteå AIK och KLM-kedjan kan få sig en utmanare i, ja låt oss kalla den något liknande typ, PAJ-kedjan. Här finns farten under alla tre spelares rör, finessen hos alla tre och ett sparkapital hos Pär Lindholm som inte riktigt fått alla bitar att stämma under säsongen. Lagets två främsta poängplockare efter Patrik Zackrisson i samma kedja. Ja här kan det gå undan.
– Fjärdekedjan
2015/2016:
Adam Pettersson – Axel Holmström – Pontus Petterström. [3+]
2014/2015:
Daniel Widing- Axel Holmström – Adam Pettersson. [2+]
2013/2014: Martin Lundberg – John Norman – Adam Pettersson. [3+].
Kommentar:
Adam Pettersson är den gemensamma faktorn i samtliga tre upplagor och under året har han visat att han är en bättre hockeyspelare än förut. Målskyttet det stora problemet men en fjärdekedja har inte i uppgift att producera.
Axel Holmström började i fjärde även i fjol men klev sedan upp i hierarkin efter ett sällan skådat starkt slutspel, har under årets säsong inte kunnat matcha den framgången och stundtals sett loj ut. Kanske kommer uppväxlingen nu likt i fjol?
– Första backpar
2015/2016: Niclas Burström – Tim Heed. [5+]
2014/2015:
Tim Heed – Martin Sevc. [4+]
2013/2014: Niclas Burström – Fredrik Lindgren. [3+]
Kommentar: Årets backpar är i mitt tycke det främsta laget haft sedan guldet för två år sedan. Niclas Burström gör sin livs säsong och är seriens kanske bästa back. Kompletteras väl av Tim Heed som är otroligt stabil. I fjol gick inte Martin Sevc att känna igen och därför delas endast en fyra ut.
– Andra backpar
2015/2016:
Sebastian Aho – Anton Lindholm. [4+]
2014/2015:
Niclas Burström – Fredrik Lindgren. [3+]
2013/2014:
Sebastian Aho – Johan Alm. [4+]
Kommentar: Anton Lindholm blir lagets kanske viktigaste back i årets slutspel och med sin oömma spelstil en drömspelare för Hans Wallson & co att slänga ut när spelet tuffar till sig. Jag har aldrig riktigt gillat Niclas Burström och Fredrik Lindgren ihop då jag inte anser att de matchar varandras spelstilar och nästan hämmar varandra.
– Tredje backar
2015/2016
: Fredrik Lindgren – Alexander Urbom. [3+]
2014/2015:
Sebastian Aho – Anton Lindholm. [4+]
2013/2014:
Jonas Frögren – Anton  Lindholm. [3+]
Kommentar:
Alexander Urbom har inte imponerat stort under säsongen men ändå fått oförtjänt mycket skit. Är en back som kommer att bli essentiell i slutspelet och har en spelstil som stöpt för dessa matcher.
– Målvakt
2015/2016: Markus Svensson. [5+]2014/2015: Markus Svensson. [5+]
2013/2014:
Markus Svensson. [4+]

Sammanställning:
2015/2016:
17 plus.
2014/2015: 12 plus.
2013/2014: 17 plus.

När jag sammanställer detta och märker att årets upplaga får lika mycket plus som det gyllene laget från 2013/2014 förstod jag direkt att vissa av er kommer att ifrågasätta detta. ”Hur kan du jämföra årets med drömlaget från två år sedan?”.
Till att börja med är spelare som Martin Lundberg, Adam Pettersson, Niclas Burström, Anton Lindholm, Sebastian Aho men kanske framförallt John Norman bättre hockeyspelare nu än då och det är en av anledningarna till att jag rankar lagen lika högt.
Men om vi skulle jämföra spelare för spelare skulle nog laget för två år sedan klassas högre men kollar vi igenom formation för formation, kedja och backpar för sig, är bredden i år minst lika påtaglig och skarp som då.
Patrik Zackrisson är en bättre förstacenter än vad Melker Karlsson var och Janne Pesonen/Mattias Ritola kan jämföras med Oscar Möller/Bud Holloway.
Givetvis går ingen att jämföra med Joakim Lindström som står i en klass för sig själv.

Backsidan i år är klart starkare jämfört med de senaste två årens ditos – den för två år sedan kanske till och med är den svagaste laget haft under de senaste tre, kanske fyra, åren. Lägg där till att Markus Svensson är bättre än någonsin så börjar ni kanske köpa jämförelsen med superlaget från 2013/2014.

Kvartsfinalerna klara – de går vidare

I och med Djurgården IFs seger över Brynäs IF i kväll står det nu klart vilka fyra kvartsfinalmöten vi har att se framemot och bara den flyktigaste av blickar över slutspelsträdet räcker.
Wow.

Alltså… Låt oss vara riktigt ärliga, de senaste åren har slutspelen inte alls levt upp till de förväntningar en ställer. En del kvartsfinaler har känts onödiga att spela och den där riktiga spänningen har saknats på många håll. Det är först i semifinalerna det börjat brännas.
Men nu jävlar, ursäkta min fula mun, är det ändring på det. Årets kvartsfinaler känns på förhand så välregisserade och dramaturgiskt fulländade att en Oscar hade varit väl på sin plats. Vi har bland annat Luleå HF som inför säsongen redan hade tagit ut guldet i förskott  och som med en sällan skådad tjock plånbok byggt ett starkt lag med rimliga chanser att nå final. De ställs dock mot sitt stora Nemesis-lag, Färjestad BK, redan i första rundan och att de tar sig vidare därifrån är inte självklart.

Sen har vi Linköpings HC som gjort en riktigt fin säsong där de placerade sig som trea, något som blev klart i den sista omgången. Jublet hann dock knappt börja innan Växjö segrade mot Luleå och placerade sig på sjätte-plats.
Linköpings HC mot Växjö Lakers är på riktigt en fullt möjlig SM-final sett till hur vassa lagen är. Vilken matchserie!

*************************************************************

Så slutar kvartsfinalserierna:

Skellefteå AIK – HV 71 4-2
Motivering: Skellefteå AIK, med sin bredd, kommer att bli övermäktiga HV 71 i det långa loppet och Jönköping-lagets bristande kvalitet i defensiven lär stjälpa deras chanser att förlänga säsongen. Offensivt kan HV 71 matcha Skellefteå över ett par matcher men även där lär det i längen bli fördel svartgult. Mer tankar om den här matchserien hittar ni i det HÄR blogginlägget.

Frölunda HC – Djurgårdens IF 3-4

Motivering: Oj, här blir det sju matcher. Ja så är känslan, Djurgårdens IF är ett riktigt bra lag som hade sluppit den långa vägen via åttondelsfinal om de inte vore så förbaskat ojämna. På sina dåliga dagar är huvudstadslaget riktigt dåligt men känslan
är att de lyfter sin nivå och ger Frölunda en riktig holmgång här i storstadsmötet.
Så spelade lagen mot varandra under grundserien.
Frölunda – Djurgården 3-0.
Djurgården – Frölunda 5-2.
Frölunda – Djurgåden 3-2.
Djurgården – Frölunda 2-1,

Linköpings HC – Växjö Lakers 2-4
Motivering: Sam Hallam har med sitt regerande mästarlag inte riktigt fått det att stämma under grundserien och länge såg laget ut som ett bottenlag i många avseenden. Ett par värvningar och krismöten senare lyfte laget – nu är de en stor utmanare till guldet som faktiskt har allt för att gå hela vägen.
Linköpings HC har en ruskigt hög högstanivå men känslan är att de saknar vinnar-mentaliteten och de där riktiga stöttepelarna som bär dem vidare från ett tufft möte som detta.
Linköping förlorade dessutom tre av fyra möten under grundserien.
Så spelade lagen mot varandra under grundserien.
Linköping – Växjö 0-1.
Växjö – Linköping 3-2.
Växjö – Linköping 1-4.
Linköping – Växjö 0-3.

Luleå HF – Färjestad BK 3-4
Motivering: Väggarna i Luleås omklädningsrum målades i guld inför säsongen men tyvärr tror jag att det är så nära guld som laget kommer. De har inte vunnit en enda match mot Färjestad under säsongen, vilket aldrig är en slump, och Karlstads-laget kommer med sin tyngd att gå segrande ur den här striden.
Sen känns Milan Gulas och Mikael Johansson som säkrare kort i en slutspelsserie kontra Toni Rajala och Bill Sweatt.
Så spelade lagen mot varandra under grundserien.
Färjestad – Luleå 5-1.
Luleå – Färjestad 2-3.
Luleå – Färjestad 2-3 e. str.
Färjestad – Luleå 5-2.

Djurgården segrade och skickade HV 71 till Skellefteå

Djurgårdens IF motsvarade förväntningarna och skickade i kväll Brynäs IF till tidig semester – vilket betyder att Skellefteå AIKs kvartsfinalmotstånd är klart och det blir den tidigare storklubben HV 71 som på onsdag intar gästernas avbytarbås i Skellefteå Kraft Arena.

HV 71 har haft en märklig säsong där skadorna avlöst varandra på ett sällan skådat frekvent vis och laget som inför säsongen hade stor underdog-stämpel har under hela säsongen aldrig riktigt nått upp till sin fulla potential.
I åttondels-finalen bjöds vi på en fingervisning av lagets offensiva kvalitet då de körde över Örebro på hemmaplan och vann med 7-1. Om det säger mer om Örebros monumentala felbyggda lag eller Jönköping-laget låter jag vara osagt men att göra sju mål framåt är aldrig en slump.
Laget har en riktigt bra forwardsuppsättning som kan ställa till det för alla lag i det här slutspelet och när det i kväll blev klart att de blev Skellefteå AIKs motstånd, inte Brynäs IF, var det nog inte jättemånga som jublade.
Varför?
Skellefteå AIK är ju ett bättre lag och ska nio kvällar av tio slå HV 71.
Men av de tänkbara motstånden, Brynäs eller HV 71, är det sistnämnda som har störst skrällchans och det lag som passar västerbottningarna sämst.
Mattias Tedenby, Pär Arlbrandt, Erik Christensen, Martin Thörnberg, Simon Önerud.
Ja det finns att ta av, om vi säger så och jag tror att den här matchserien inte alls blir den komfortabla resa till semifinal som många andra lär tippa.
Jag tror att Skellefteå AIK går vidare men det lär inte avgöras i match fyra.

*********************************************************************

Så har lagen spelat tidigare under säsongen.

17 september.
Skellefteå AIK – HV 71 3-2 (1-0, 2-1, 0-1)
1-0 (18′) Terry Broadhurst (John Norman, Marcus Pettersson), 1-1 (26′) Björn Melin (Martin Thörnberg, Niklas Hansson), 2-1 (36′) Niclas Burström (Janne Pesonen, Martin Lundberg), 3-1 (39) John Norman (Jimmie Ericsson, Erik Forssell), 3-2 (57′) Anton Bengtsson (Filip Sandberg, Adam Almquist).

25 november.
HV 71 – Skellefteå AIK 2-3 (1-0, 1-2, 0-1)
1-0 (14′) Anton Bengtsson (Kristofer Berglund, Filip Sandberg), 1-1 (22′) Andrew Calof (John Norman, Niclas Burström), 2-1 (22′) Mattias Tedenby (Chris Abbott, Chris Campoli), 2-2 (31′) Marcus Pettersson (Andrew Calof, Martin Lundberg), 2-3 (42′) Patrik Zackrisson (Mattias Ritola, Andrew Calof).

28 januari.
HV 71 – Skellefteå AIK 2-5 (0-2, 2-1, 0-2)
0-1 (7′) Adam Pettersson, 0-2 (9′) Andrew Calof (Patrik Zackrisson, Mattias Ritola), 1-2 (21′) Erik Christensen, 1-3 (33′) Arvid Lundberg (Tim Heed, Erik Forssell), 2-3 (37′) Filip Sandberg (Simon Önerud), 2-4 (42′) Mattias Ritola (Marcus Pettersson, Fredrik Lindgren), 2-5 (59′) Adam Pettersson (Pär Lindholm, Martin Lundberg).

8 mars.
Skellefteå AIK – HV 71 1-2 (0-1, 0-1, 1-0)
0-1 (6′) Emil Johansson (Martin Thörnberg, Ted Brithén), 0-2 (40′) Simon Önerud (Erik Christensen, Erik Ersberg), 1-2 (47′) Patrik Zackrisson (Martin Lundberg, Anton Danielsson).

*********************************************************************

Skellefteå AIKs tre bästa poängplockare mot HV 71 under säsongen:

1. Andrew Calof, 4 poäng (2 mål, 2 assist).
2. Martin Lundberg, 4 poäng (0 mål, 4 assist).
3. Patrik Zackrisson, 3 poäng (2 mål, 1 assist).

Skellefteå AIKs tre bästa poängplockare totalt under säsongen:
1. Patrik Zackrisson, 48 poäng, (15 mål, 33 assist) på 52 matcher.
2. John Norman, 42 poäng, (17 mål 25 assist) på 47 matcher.
3. Andrew Calof, 34 poäng, (19 mål 15 assist) på 52 matcher.

HV 71s tre bästa poängplockare mot Skellefteå AIK under säsongen:
1. Filip Sandberg, 3 poäng (1 mål, 2 assist).
2. Anton Bengtsson, 2 poäng (2 mål).
3. Erik Christensen, Simon Önerud, 2 poäng (1 mål, 1 assist).

HV 71s tre bästa poängplockare totalt under säsongen:
1. Martin Thörnberg, 33 poäng, (11 mål, 22 assist) på 49 matcher.
2. Mattias Tedenby, 32 poäng, (13 mål, 19 assist) på 47 matcher.
3. Simon Önerud, 28 poäng, (17 mål, 11 assist) på 48 matcher.

Notera att…
Bästa kompisarna Sebastian Aho och Axel Holmström trivs med varandra, men mot HV 71 verkar de inte trivas. Duon har inte gjort ett enda poäng mot Jönköpings-laget.

*********************************************************************

Så bra är Skellefteå AIK och HV 71s lagdelar.

Målvakter
+ + + + + Skellefteå AIK
+ + + + HV 71
Kommentar:
Markus Svensson är ligans bästa målvakt och har visat det under hela säsongen med ett genuint målvaktsspel, en oerhört hög lägstanivå men framförallt en sällsynt jämn och hög nivå. Sällan, om någonsin, gör Svensson en dålig match. Backas upp av den lugne och rutinerade Johan Backlund samt en motiverad Erik Hanses som visat en uppåtgående kurva under säsongen.
HV 71s målvaktsduo består av Erik Ersberg och Fredrik Pettersson-Wentzel. Sistnämnda lär få förstaspaden och är den målvakt som varit bäst under säsongen, även om Ersberg spikade igen totalt i SHLs avslutande omgång då laget vann i Skellefteå.
PW är en bra målvakt med ett stabilt grundspel men ändå en klass sämre än Skellefteås inte så vanliga Svensson.

Backar
+ + + + Skellefteå AIK

+ + HV 71
Kommentar: Skellefteå AIK har det väldigt gott ställt på backsidan som är full av klass. Lagets sex första backar under slutspelet, de som kommer spela mest, blir med största sannolikhet Tim Heed, Niclas Burström, Anton Lindholm, Sebastian Aho, Alexander Urbom och Fredrik Lindgren. I mina ögon en i stort sett komplett uppsättning som kombinerar varandra på ett ypperligt sätt. Håll gärna ett öga på unge backen Filip Berglund som imponerat stort och kan få förtroende även här i slutspelet. Om så: här kan vi se nästa Anton Lindholm – backen som kom in i slutspelet 2013/2014, dominerade i egen zon och satte det förlösande 0-1 målet borta mot Färjestad i match fyra.
HV 71s backuppsättning är inte alls lika stabil och bred – här är rookien Niklas Hansson den stora stöttepelaren och det säger väl kanske allt om den lagdelen ändå. Ställer mig frågande till hur lagets rätt sega backar ska kunna stå emot Skellefteås översköljande offensiv över en längre tid. Adam Almquist och Chris Campoli är bra backar i sina bästa dagar men har haft svårt att leverera på daglig basis, något som är essentiellt för framgång under denna delen av säsongen.

Forwards
+ + + + +
Skellefteå AIK
+ + + + HV 71
Kommentar: Skellefteå AIK har i mina ögon seriens bredaste forwardsuppsättning men även seriens bästa, sett till både skicklighet som mix. Finns få, om inga, tränare i slutspelet med den ynnesten att kunna slänga in en tre livsfarliga kedjor.
Skellefteås nio första forwards, tre första kedjor, består av idel klass-spelare och i ”fjärde-kedjan” hittar vi Pontus Petterström – Axel Holmström – Adam Pettersson. Frågar ni mig är det inte en trio i klassiskt fjärdekedja-stuk. Jag skulle kunna rabbla upp alla klass-namn i laget men att nämna de tre och betona att det är lagets fjärde lina på papperet får vara nog.
Forwardsuppsättningen är även HV 71s starkaste lagdel och där de kan hota mest. Laget kan matcha två riktigt vassa kedjor och jag tycker faktiskt att HV 71 lätt har en av seriens fem främsta forwardsuppsättningar, får de alla sina kreatörer och skarpskyttar att leverera kan laget faktiskt ta den här matchserien till sex, kanske sju, matcher.

Totalt:
Skellefteå AIK 14 plus.
HV 71 10 plus.

Andrew Calof: ”Känns overkligt med ännu ett år inför vår fantastiska publik”

Andrew Calof kom till Skellefteå AIK som en chansvärvning inför fjolårssäsongen och har på två år blivit en av lagets bästa spelare – och publikens favorit.
Nu står det klart att kanadensaren stannar ännu en säsong och det är knappt att han kan dölja sin glädje när han berättar om sitt val:
– En fantastisk känsla som knappt går att beskriva. Jag får chansen att fortsätta i den här otroliga organisationen och spela ännu ett år inför alla fantastiska supportrar som stöttar i med- och motgång.

Första isträningen och framträdandet i Skellefteå AIK – en blyg och försiktig Andrew Calof skrinnar runt på övningarna och ser något förvirrad ut.
Det är drygt 6000 på lagets första träning och till skillnad från publiken i USA låter de också otroligt mycket. Inför ögonen på sin nya hemmapublik gör han sina första skär, pass och avslut.
Det ser väl sådär ut, ögonen som bevittnar debuten går hem och börjar ifrågasätta värvningen.

Ett par månader senare var det ingen som ifrågasatte kanadensaren när han bara behövde några omgångar för att presentera sig och visa vilken potential som där fanns.
Andrew Calof gjorde sin debutsäsong i professionell ishockey och var där högst delaktig i lagets serieseger och finalplats – poängen kom i rask takt och ju längre säsongen led desto bättre såg han ut att bli.
Efter finalförlusten tog Skellefteå AIK och Andrew det kloka beslutet att stanna i Sverige över sommaren för att drillas hårt under Stefan Thomsons regi.
– Sommarträningen gav mycket och gjorde att Andrew kunde förbättra sin fysiska status vilket var viktigt då han inte varit van vid så här hård träning, säger Hans Wallson som är märkbart nöjd över Calofs nya kontrakt:

– Jag är jätteglad över Calofs att han stannar. Han har växt in i vår organisation sedan dag ett och anpassat sig riktigt bra till både föreningen och det svenska livet.

När frågan dyker upp om hur bra Andrew Calof kan bli och hur långt han kan nå håller inte Wallson igen på orden:
– Han är laglojal, har ett bra skott och kan på egen hand vänta en matchbild till vår fördel. The sky’s the limit.

Andrew Calof har på kort tid kommit in i samhället Skellefteå och blivit en omtyckt person både på och utanför isen – något som hans pappa Jonathan berättar mer om här.
I
går fick han inför en jublande hemmapublik sätta bläcket på sitt nya kontrakt som innebär att han får köra ännu en sommar och vintersäsong med Skellefteå AIK. Sättet kontraktsförlängningen presenterades på var verkligen ett nytänk från klubben och en rolig grej för alla supportrar som var på plats.
– Det var en rolig grej som de runt laget bestämde att vi skulle göra. Men det var en speciell känsla att skriva på för ett nytt år här i fantastiska Skellefteå inför hemmapubliken. Går knappt beskriva hur bra det kändes.

Varför skriver du på för ett nytt år i Skellefteå?
 Hans Wallsson satte sig ned med mig och gick igenom vad han tyckte jag kunde förbättra som hockeyspelare och vad som förväntades av mig i slutet av denna säsong och hela nästa. Jag är imponerad över hur välskött allt är här och att få jobba med de här tränarna och hela lagledningen i ännu ett år känns som att jag får alla verktyg för att bli en så bra spelare som möjligt.

Nästa vecka börjar slutspelet och förberedelserna har redan pågått i över en vecka. Laget är redo för ett långt slutspel och siktar på att revanschera sig från fjolårets snöpliga finalförlust mot Växjö Lakers.

– Jag kan knappt vänta på att pucken ska släppas, det här är bästa tiden på året och det du längtar efter under hela säsongen.