Fem punkter som talar för att Skellefteå AIK lyfter Le Mat

Med en månad kvar till att SHL drar igång har i stort sett alla lag spikat sina trupper och det är bara att konstatera att årets upplaga kommer att hålla en väldigt hög nivå. Kampen om Le Mat kommer vara tuffare än någonsin och känslan är att sex-åtta lag har vad som krävs för att ta sig till final. Nu har Elithockeybloggen listat fem punkter som talar för att Skellefteå AIK blir det lag som lyfter bucklan i April. Håller ni med?

Rutinen. Skellefteå AIK har varit i final sex år i rad och sedan 2011 spelat 29 SM-finalmatcher, fler än någon annan på 2010-talet. När slutspelet tar vid i mars kommer västerbottningarna veta vad som krävs under och mellan matcherna för att gå hela vägen. Att lägga upp ett gynnsamt schema på vilodagarna mellan matcherna är minst lika viktigt som uppladdningen under matchdag, där har Skellefteå förskaffat sig en underskattad medvetenhet om vad som krävs.

Supertrion. Joakim Lindström, Oscar Möller, Jimmie Ericsson. En trio som när de spelar tillsammans är en garant för framgång – tre spelare som trivs i matcherna där allting står på spel och vet vad som krävs för att hitta vägarna till vinst.

Talangen. Sebastian Aho, Emil Djuse, Marcus Pettersson, Filip Berglund, Sebastian Ohlsson, Emil Pettersson, Andreas Wingerli, Jesper Olofsson, Tim Söderlund, Linus Lindström. Skellefteå AIK anno 16/17 kryllar av spelare som fortfarande väntar på sina stora genombrott i SHL och faktum är att samtliga har goda möjligheter att göra så i vinter. Om de gör så kommer få lag kunna mäta sig.

Revanschlusten. Flera spelare i Skellefteå AIK:s trupp har varit med och nu förlorat två raka SM-finaler, inför fjolårets säsong gick det att ta på den revanschlust som då fanns i gruppen och inför årets säsong räknar jag inte med något annat. Pär Lindholm, Andrew Calof och Axel Holmström med flera är beredda att offra allt för att inte årets säsong ska sluta som de två senaste.

Tränartrion. Hans Wallson har lämnat, en av Sveriges främsta coacher de senaste åren, och in har Fredrik Öberg kommit. BRA, säger jag då det någonstans i fjol kändes som att motståndarlagen scoutat sönder Wallsons sätt att spela – något som framförallt blev påtagligt i slutspelet där Sam Hallam och Roger Rönnberg läste allt Kiruna-sonen hade att komma med. ”Öbba”  kan därför bli den injektion laget behöver, känns framförallt som en aktivare matchcoach som anpassar sig mer efter spelets gång.