Burström borta i åtta veckor – Skellefteå AIK:s mardrömssäsong verkar aldrig nå sitt slut

Skellefteå AIK genomlider sin tuffaste säsong på länge. Resultatmässigt har där hittills funnits ytterst lite att glädjas över, och vid sidan om det har läkarteamet haft mer att göra än en militärläkare på Dneprs fält under andra världskriget – i dag kom nästa skadesmäll då Niclas Burström tvingas till operation och minst åtta veckors frånvaro.

Skellefteås säsong börjar allt mer att liknas vid en parodi. Den ena nyckelspelaren efter den andra ansluter sig till skadelistan och blott tre månader in på säsongen har nio (!) av lagets bärande pjäser funnits på den lista där nu fyra befinner sig – bland annat ett av de största prestigeförvärven som ännu inte debuterat på riktigt.

I dag briserade nästa skadebomb när Skellefteå AIK, på sin hemsida, gick ut med att Burström blir borte en längre tid – precis den smäll laget och föreningen inte behövde då den redan tunna och ifrågasatta backsidan med det blev än tunnare. 

Med alla dessa skador som redan drabbat laget, och av allt att döma inte kommer sluta att drabba laget, är det nog hög tid för Skellefteå AIK att skifta läge.

I närtid bör det handla om att: gå in i överlevnadsläge, plocka poäng mot rätt lag och lägga det stora fokuset på att hålla två lag bakom sig – och kanske allra viktigast hitta nyförvärv på minst två, helst tre, positioner och då tänker jag på följande spelare/spelartyper.

Bud Holloway – duuh (!), dagens nobrainer. Jag ser det som en självklarhet att man bör gå hårt in på att få Bud till truppen, en skarpskytt som förutom att göra mål kan bidra med glädje och framförallt till en roligare ishockey (det är inte speciellt roligt att se Skellefteå AIK spela hockey just nu).
Kyle Cumiskey 2.0 – ja, kanadensaren verkar ju inte sluta dras med skadeproblem och årets säsong har stor risk att sluta precis som den förra för stjärnbacken som då bara spelade en handfull med matcher. Snart måste man sluta sätta sitt hopp till att han ”snart är tillbaka” och fixa en ersättare, han värvades till klubben för att fylla en vital roll.
Patrik Zackrissonish / Nicklas Grossmanish – Den tredje värvningen, som jag bara ser som eventuellt nödvändig, bör vara en förstacenter av Zackrissonstuk eller en defensiv back med sina stora styrkor i zonen närmast det egna målet. 

Givetvis skulle två, eventuellt tre, värvningar kunna förorsaka en del problem när skadelistan är tom – men det ser jag mer som angenäma, än obekväma, problem. Bredd och spetsbredd krävs för att gå hela vägen i år, se till exempel på Frölunda HC som redan hade ett nog slagkraftigt lag men ändå hämtade in Jacob Larsson samt Sean Bergenheim – eller kanske än bättre att se på Växjö Lakers som de senaste åren gjort det till kutym att hämta in extra spets framåt fönstrets stängning.

Att laget skulle lyfta i tabellen och blanda sig i toppstriden med den befintiliga truppen vore en ytterst naiv tanke – med tanke på hur det sett ut, och hur laget kommer se ut i december när JVM påbörjas.

I det längre loppet gör man nog också bäst i att glömma den där femman i sin nya slogan, det kommer inte bli en femte raka serieseger och där bör inte heller målsättningen längre ligga, man måste inse att det under rådande omständigheter får räcka med att ”bara” ta sig till slutspel. Lägga om målsättningen till det, spela efter det och sen i slutspelet höja målsättningen igen. 

Där, med ett eventuellt helt skadefritt lag, kan man definitivt sikta högre.

Men inte nu.

Vidare vill jag också lyfta att om en månad väntar ju, som sagt, JVM – en turnering där Skellefteå AIK har stora chanser att få tre forwards representerade, och mycket talar faktiskt för att Andreas Wingerli, Sebastian Ohlsson och Tim Söderlund kommer få chansen i Kanada.

Skulle det de facto bli till verklighet, och om Micke Lindgren inte lyckas förstärka den brandskattade truppen, kan Skellefteå AIK se ut så här över sex-sju omgångar i slutet av december till början av januari:

Joni Ortio, (Gustaf Lindvall)

Johan Alm – Emil Djuse
Fredrik Lindgren – Sebastian Aho
Marcus Pettersson – Filip Berglund
Anton Danielsson

Joakim Lindström – Jimmie Ericsson – Oscar Möller
Emil Pettersson – Linus Lindström – Andrew Calof
Adam Pettersson – Simon Krekula – Jesper Olofsson
Henrik Hetta – Pontus Petterström – Linus Andersson
Khalid Ibrahim

 

1 kommentarer

  1. Visst är läget bekymmersamt.
    Men efter att ha lyssnat på podden med Mikael Lindgren…känns det ändå lite hoppfullt.Han berättade rakt och ärligt,om föreningens ambitioner.

    Vi supportrar har också en uppgift.
    Visa vårt förtroende..i stället för klander.
    Tro mig, mycket mera värt.
    Om vi vill se en ljusning framöver.

Lämna ett svar till Svartgul Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *