Defensivt haveri bakom Skellefteås nya ras

LHC

Det är just nu, precis som utomhus, nattsvart runt Skellefteå AIK – de senaste årens giganter som i år inte ens är nära den absoluta toppstriden och som i match efter match ger bort mål till tacksamma motståndare.

Skellefteå AIK Hockey​ förlorar igen och nu börjar avståndet till de tre främsta lagen i tabellen att växa sig allt större. I dagens match var, precis som under hela säsongen, defensiven det stora problemet och stundtals behövde inte ens Linköping anstränga sig för att få långa anfall i Skellefteås zon. Avsaknaden av spelskickliga backar, de uteblivna ersättarna till fjolårets fysiska försvarare och ett allmänt slarvigt spel på egen sida mittlinjen gör att Skellefteås svagheter blir allt tydligare ju längre säsongen lider.

Lasse Johanssons lagbygge, som inte är i närheten av komplett, lämnar så mycket mer att önska – spelare som Erik Forssell, Arvid Lundberg och Alexander Urbom vore perfekta i årets lagbygge och även om där åtminstone finns en som inte ville bära den svartgula dressen så är det ett kraftigt underbetyg att denne inte ersattes.

Sen kan vi också slå fast att Joni Ortio just nu har SHL:s minst tacksamma position, en målvakt som ensam håller kvar Skellefteå i matcher men framför sig har ett försvar som dräller likt något vi inte sett på länge i Västerbotten.

Tumme ned Bud Holloway och Pär Lindholm hade ytterst lite i kvällens match, efter att ha varit lagets främsta sedan jul, och mycket av det kan tillskrivas tränartrions oförklarliga petning av Andrew Calof från den kedjan – en trio som såg ut att trivas ihop från första skift, men som splittrades efter att Calof blivit utpekad av Robertsson efter Leksandsmatchen. Adam Pettersson har sina styrkor som spelare, men i en produktiv andrakedja bör han inte vara om alternativ som Calof finns i fjärdekedjan (?!).

Knuckle Emil Djuse fortsätter att vara lagets stabilaste spelare och när flera andra vacklar i sina insatser är hans goda form intakt. Övertygar allt mer. Just nu lagets främsta back.

5 kommentarer

  1. Bara att instämma. Att utse Calof till någon slags hackkyckling, som Robertsson gjorde, för en eftersläng i offensiv zon (något som inte är särskildt ovanligt hos vissa andra spelare som Jocke L. t.ex.), var riktigt lågt, och väldigt opsykologiskt. Sen kan man undra var presspelet utan puck i egen zon har tagit vägen? Att åka runt och jaga pucken, och hela tiden vara två meter efter, har knappast varit ett vägvinnande försvarsspel. Man kan ifrågasätte vad dom egentligen sysslar med på träningarna.

  2. Ja bara att instämma i att backbesättningen med några undantag är alldeles för dåliga. Är det inte Robertsson som har ett speciellt ansvar för backarna ? Bara att konstatera att han gjort sitt vilket för övrigt gäller hela ledartrion. Då man ser bilder från omklädningsrummet ser man ingen glädje hos spelarna, verkar som om de bara vill hem så fort som möjligt. Det är lagledningen både vid sidan av och på isen som skall se till att alla njuter och är på tå men tyvärr verkar det vara stora brister här. Befarar att många vill lämna efter säsongen.

  3. Håkan: tyvärr kan det nog vara så! Intressant veta vad tex oskar möller tänker? Nåt som skulle bli så bra har blivit så fel. Men hus går väl att sälja kantänka?!

  4. Mr lindgren verkar lida av b-lövenkomplex, Saik kommer att gå direkt till slutspel, å där börjar deras spel för avancemang till finalen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>