Världens bäste hyllades, men ingen hyllning är någonsin nog.

Peter Forsberg, i mina ögon en av världens absolut bästa spelare genom tiderna och kanske den absolut mest kompletta spelaren som någonsin knytit på sig ett par skridskor, fick ikväll ett minne för livet när #21 hissades i Fjällräven Center. En ceremoni som höll absolut högsta klass och en stämning som nådde högre dimensioner, men ändå så är inte den hyllning som Peter ikväll fick nog. Peter förtjänar att hyllas mer än vad som någonsin kommer att gå, det finns inga ord som är för stora och ingen ceremoni som någonsin kommer att räcka.

För mig personligen så har Peter varit min räddning och den enda gud jag någonsin trott på. När jag var yngre så hade jag det väldigt svårt i skolan med mobbing och sånt förbannat onödigt skit som ingen ska behöva uppleva, och min räddning blev ishockeyn. Folk höjer på ögonbrynen när jag säger att jag aldrig åkt snowboard, slalom eller kört moppe, och det kanske jag är unik med. Men när jag mådde som sämst och när jag hade det som tyngst så gick jag till ishockeyrinkarna som låg behändiga 100 meter från hemmet, snörade på mig mina skridskor och med pucken tätt mot min klubba så glömde jag allt tråkigt i mitt liv. Vartenda skott sköt iväg demonerna från mina tankar och vartenda skär fick mitt smilband att dras uppåt. Och allt detta har jag Peter Forsberg att tacka, ända sedan dag ett så har Peter The Great varit min gud, ishockeyspelaren som jag såg upp till men allra främst människan som jag såg upp till. Det var Forsberg som fick min kärlek till ishockey att växa och bestå.  Jag minns när han första gången meddelade att hans skador tvingade honom att lägga av, när jag nåddes av det beskedet så grät jag tills tårarna tog slut och sedan lite till. Så att säga att Peter bara är en ishockeyspelare, det är inte nog. För mig och för många andra så är han så mycket mer. En gud.

Jag grät när Forsberg meddelade att skadan tvingade honom att sluta, jag grät när Forsberg meddelade att han skulle göra comeback, och fanimig så grät jag till ceremonin idag.

Avslutningsvis så tänker jag länka några klipp med Peter som alla har sett men bör se varje kväll. Det här är magi.

Peter Forsberg hyllningsvideo, gåshuden är konstant.

Peter Forsbergs tröja hissas i Colorado.

 

Och såklart, den klassiska straffen i OS-94.

1 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *