Bloggkrönika: Oroad, men inte över förlusterna

Jag är inte oroad över att Skellefteå gjort sin sämsta start på säsongen sedan 2007 – jag är inte heller oroad för att Frölunda igår klädde av varje liten svart och gul tråd.
Inte heller över att laget hittills saknar ett eget spel.
Vad som oroar mig?
Att ingen verkar speciellt oroad.

Att Skellefteå AIK inlett 2015 med ett gäng tveksamma insatser, det är något som få har kunnat missa. Förutom den magiska helgen mot den stora rivalen Luleå har laget nu spelat ytterligare fyra matcher, där insatsen i samtliga har gått att ifrågasätta och kritisera.
Vad jag ser i årets Skellefteå AIK är något jag inte har sett på flera år.
* Laget saknar spelglädje och ser inte ens nästan ut att njuta av att vara på isen, i ärlighetens namn ser de till och med obekväma ut.
* Disciplinen och moralen i laget är minimal, onödiga utvisningar och ett bristande intresse av att svetta ner sig har varit en röd tråd som löpt genom denna säsongsupptakt.
* I offensiv zon är det sällan laget får till fler än ett par bra passningar och de långa anfallen lyser med sin frånvaro – man lyckas inte alls att skapa de där klassiska och trademark-anfallen som Skellefteå är kända för att göra.
* I defensiv zon har det varit en hönsgård, motståndarna har stundtals kunnat ha en lekstuga med Skellefteås försvar.
SÄSONGSSTART
Frågan som jag ställer mig, en fråga av oerhörd vikt, är vart de ledande spelarna finns? Mot Djurgården, Örebro, Frölunda har ingen klivit fram och visat att det varit nog – ingen verkar speciellt berörd av att laget blir utspelat. Skellefteå har de senaste åren haft ledare som steppat upp när något gått emot laget, och på ett eller annat sätt kunnat vända en matchbild till sin och lagets fördel. Efter sex omgångar väntar jag fortfarande på att någon kliver fram och tar tag i vad som verkar vara ett lag på nedgång.
Det ska inte vara kul att bli utspelad mot en guldkonkurrent, inte heller mot ett lag från Örebro som dominerar på din hemmaplan. Av någon konstig anledning har det inte sett ut som att någon i Skellefteå ens har brytt sig om det.

Nu är vi bara sex omgångar in, och det återstår 46 matcher i grundserien samt ett eventuellt slutspel.
Men det gäller att ta sig dit också – det gäller att behandla omgång 1 till 10 precis lika värdefullt som de sista. Det är samma poäng som delas ut då, som nu.
Att sätta sig i en sits som sjätte-sjunde placerad kan visa sig bli oerhört kostsamt när mars och april är kommen.
Vissa lever fortfarande i övertygelsen att Skellefteå kommer att vinna serien – och sedermera även guldet.
Och visst, det säger jag ingenting emot. Bara för att man startat säsongen på detta sätt betyder inte det att någonting är kört.
Men att det kommer bli så lätt som vissa tror, det är att visa lite respekt för lagen i SHL.
En serie som i år kryllar av skickliga och hungriga lag. Lag som allihopa hittills visat upp betydligt bättre egenskaper än Skellefteå AIK.

Jag är inte oroad över den dåliga starten av säsongen, inte heller över att laget visat upp en rådande brist av eget spel.
Oroad är jag dock över att ingen verkar speciellt oroad, spelare eller supporter.
SHL har börjat, det kommer inte alls att bli samma transportsträcka till slutspel som tidigare år, dags att vakna upp och inse detta.

Bloggkrönika signerad Robin Lindgren

Bloggkrönika signerad Robin Lindgren

5 kommentarer

  1. Lagandan, hur är den? Är den lika genuin som förra året, då man stred ”mot alla odds”? Finns inte kemin emellan spelarna,får inte alla ta plats?Nu, när vi borde vara starkare än förra året.Man kan tvivla en aning…

  2. Hej, tack för en intressant blogg om världens bästa aik!

    Jag skulle vilja veta vad du tycker om herrarna från andra sidan Atlanten.

    Att Calofs fysik är sämst i laget har vi fått information om tidigare genom triathlon resultatet och fått bevittna ett flertal tillfällen förra säsongen, och att Terry verkar ha stora problem med närkampsspelet kan vi nog konstatera redan nu(har dock en jäkla fart!). Jag tycker dessutom att dom är klart svagast defensivt bland AIK:s forwards. Jag skulle vilja gå så långt att säga att transatlanterna är dom som har minst jävlarannama i sig, tacklar minst och lösast och spelar inte särskilt uppoffrande överlag, inga typiska Agitator-jänkare om man säger så. Hockey är en väldigt fysisk sport, och AIKs spelsystem är väldigt krävande Med det sagt så kan man konstatera att dom måste briljera offensivt för att täcka upp för deras relativt svaga fysik och defensiva jobb, men det är ju det dom är tilltänkta för antar jag, vara kreativa dvs.

    Dom har uteblivit i poängproduktionen trots väldigt gynnsam coachning med spel i PP, och har fått börja väldigt högt upp i banan etc. Terry har slagit in en retur och satt en straff, Calof har gjort ett mål på 11 tävlingsmatcher och ett gäng träningsmatcher, knappt några tekningar i egen zon osv, men det ju några förklaringar för som:

    1.Terry håller på acklimatisera sig till ligan/spelsystemet.
    2.Att kedjan med Axel känns aningen obalanserad och att Axel inte spelar sin bästa hockey för tillfället.
    3.Dåligt självförtroende

    Men vilka egenskaper är det egentligen som duon besitter som lixom….tillför/utmärker sig med från övriga forwards i truppen(förutom Terrys speed)?
    Calofs skott är inte särskilt imponerande för en offensiv spelare i mitt tycke, Terrys verkar ännu sämre. Är deras passningar, dribblingar och speluppfattning ens bättre än Lundberg/Petterström/Petterssons(grovjobbarna dvs) etc? Finns det några egenskaper som jag som amatör missar med mitt otränade öga?

    Att dom inte talar Svenska kan knappast vara positivt. Hur stor påverkan det har på planen har kan man bara spekulera kring, jag tror inte det har särskild stor påverkan, runt omkring kan man anta att det påverkar lite. Det är trots allt en till faktor som inte talar för deras fördel hehe.

    Calof och Broadhurst har fått ett gäng matcher på sig att försöka visa att dom kan lira i samma kedja och producera(lirat med den mest kreativa centern), jag tycker dom har bevisat att det helt enkelt blir för vekt.
    Det vill säga att man måste splitta på dom och i praktiken innebär det att dom två nya kedjorna Calof/Broadhurst spelar i kommer per automatik inte kunna vara särskilt fysiska kedjor, för deras värden kommer dra ner medelsnittet oavsett omgivning.
    Lasse kommer givetvis inte riva några kontrakt än, men skulle vi leka med tanken att vi sätter Calof/Broadhurst på läktaren och flyttar upp Arvid Lundberg som forward så skulle anfallet se ut något så här:

    Jimmie-Forre-Norman
    Pesonen-Zacke-M.Lundberg
    Pettersson-Lindholm-Petterström
    Ritola-Holmström-A.Lundberg

    Just nu har vi den 3e lättaste truppen i SHL.
    Uppställningen ovanför har en snittvikt på 87kg+. Alla förutom Pesonen är riktigt bra i egen zon dessutom. Och svenskar.
    Skulle förövrigt öppna upp 13:e forward platsen för Sebastian Olsson som har en oerhörd mycket högre potential till en lägre kostnad och han har dessutom ett längre kontrakt. Och vi skulle uppenbarligen inte tappa några poäng framåt, inte som dom spelar för tillfället.

    Om det är möjligt att bryta Terrys kontrakt på något gentlemannamässigt sätt till reducerat pris och låna ut Calof till någon klubb som är villig att ta stor del av hans lön och ge honom speltid. Ersätta dessa med någon av dom få intressanta fortfarande klubblösa spelarna på marknaden. Förslagsvis en rightare med näsa för mål och fortfarande gå plus ~10M för året. Jo, och det är nog inte särskilt svårt. Men Lasse&CO har inte

    • Hej, och grattis till rekordet som den längsta kommentaren i denna bloggs historia! Kul att du visar ett sådant brinnande intresse.

      Just Calof och Terry tycker jag trampar vatten, precis som hela laget (förutom Norman och till viss mån Ericsson). Visst, deras målskytte har gått i baklås och för de roller i laget som de har så borde poängproduktionen lossna snart för man har inte råd att sådana spelare inte levererar i det långa loppet. Däremot är det ju i stort sett hela laget som underpresterat hittills och ingen som har fått ordning på sitt skytte.

      Holmström, Pesonen, Heed, Burström, Lindholm är några andra som inte heller imponerat hittills och som jag håller lika lågt i inledningen.

      Tycker inte att Terrys kontrakt borde brytas, ser en potential i Broadhurst som kan visa sig vara mycket värd.

      Ha en fortsatt bra dag, och vecka.

      Mvh, Robin.

  3. Kakaka

    Lite tidigt att fundera på att bryta några kontrakt av sportsliga orsaker tycker jag. Calof gjorde 35 poäng ifjol och han är antagligen inte sämre iår. Låt oss inte få panik riktigt än. Tycker också man måste ge Broadhurst chansen i många mer matcher innan man funderar.

    Det som oroar mig är inte försvarsspelet så mycket som de onödiga utvisningarna som tas och oförmågan att sätta målet under press. Alla glider ju bara runt längs kanterna och snurrar. Mer folk på mål så kommer målen också. Bara Jimmie och Forsell som driver på mål just nu.

  4. Terry B måste utvecklas , i sin takt.Det har alla andra fått göra!Glöm inte det.Han passar ihop med snabba medspelare, som Norman tex.Ibland gör han snabba uppspel…men vem ska han passa till ?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *