Två av Sveriges mest klassiska klubbar luktar ruttet

De har fostrat några av Sveriges största spelare och är två av landets mest klassiska lag. Nu två av ishockey-Sveriges största besvikelser där något osar ruttet.
Att leva på sin historia kan bara ta en så långt – någon gång måste dock historieböckerna brännas och fokuset riktas mot nuet.
Det är en sak att ha varit ett framgångsrikt lag – en annan att ha varit, och fortsatt att vara.
För Modo och Björklöven borde bokbålen ha fyrats på för länge sen.
Två lag med fästet i städer där intresset är stort. Som kanske inte förtjänar det stöd de får.
Jag lider med lagens supportrar.
Och lukten av ruttnad når mig vart jag än går.

Året var 1987 när undertecknad slog upp ögonlocken för allra första gången och världen låg framför mig. Det var en solig sommardag i mitten av juni och om solen sken då var det inget emot vad den skinit mot Björklövens supportrar ett par månader tidigare.^Efter flera år där laget tillhört den absoluta toppen lyckas laget till slut bärga ett välförtjänt SM-guld. Året därpå tog sig laget återigen till SM-final men dubbeln uteblev.
Guldfirandet -87 blev lagets sista titel i svensk ishockey och efter degraderingen från dåvarande Elitserien 2001 har Björklöven aldrig återfunnits i Sveriges högsta liga.
Storebror i Västerbotten var laget dock ett par år till men samtidigt som det började peka nedåt i Umeå gick kurvan i en frisk accelererande kurva uppåt 13 mil norrut.
Efter dessa tunga år har Umeås hockeyintresserade sett sitt lag hotas om konkurs och som en följd av det börjat om i Division 1 – kvalat upp till Hockeyallsvenskan igen och i fjol faktiskt riktigt nära att skrälla sig fram till SHL-kval.
Inför årets säsong var Björklöven stora favoriter med flera bra nyförvärv och den viktiga stommen i stort sett intakt – defensiva pjäsen Hellström och offensiva spetsen Hurtubise som enda tunga tapp.
Hösten började också bra. När löven föll från träden radade Björklöven upp segrar och de som tippat laget som etta/tvåa såg ut att vara rätt ute – sen kom förlusterna på löpande band och de där löven på marken fick bli till en talande, om än klyschig, metafor för Lövens fall.
Vad är det då som är fel i Björklöven?
* I mina ögon saknar föreningen en röd tråd som börjar i U16 åldern – går genom J18 och J20 – för att sluta i representationslaget. John Lind anställdes som junioransvarig och med sitt kunnande inom juniorhockeyn försökte han styra upp skutan och lägga fram en strategi för föreningens juniorlag att följa. Men när det, enligt uppgifter, knappt finns något samarbete mellan a-laget och de under blir det svårt att bedriva en elitverksamhet.
Att det sedan under två veckor hoppade av två juniortränare, en junioransvarig och klubbens vd vittnar om att lukten som når mig vart jag än går döljer sig i T3 Centers kontor.
Björklöven är inte en frisk förening för tillfället och de saknar någon som kommer in, stoppar blödningen och får med sig alla på resan mot healthytown.
* Försvarsspelet är horribelt. Redan nu har laget släppt in lika många mål som på hela förra säsongen (136) och även om jag inte sett ens nästan alla lagets matcher har jag kunnat skönja en defensiv utan plan. Markeringarna glöms bort, samarbetet för att lösa utboxningar och fastlåsningar vid sarg är obefintligt. Sen är det beklämmande att se hur fatalt sega backar laget har – något som blir uppenbart när de möter lag som ligger på rulle med speediga forwards. Antingen har backarna i Löven bra skott, bra styrka, bra spelsinne eller bra skridskoåkning – ingen kombinerar dessa egenskaper.
* Tränare Tommy Jonsson, som i mina ögon är en av landets mest överskattade, är inte en tränare för ett förlorande lag. Visst, han vann guld med otippade Brynäs IF 11/12 men där har jag alltid varit av den åsikten att han kom till en redan färdig produkt som fann av sin peak i rätt stund. Ytterst få talar om åren därpå när saker och ting började gå emot Brynäs. Och där ser jag samma tendenser som nu. Brynäs då och Björklöven nu är två lag oförmögna att stänga igen matcher men kanske framförallt egen zon.
Han lyckades inte vända Brynäs dåliga trend trots tålamod och en viss övertro från ledningen i Gävle. I Björklöven? Kolla tabellen.

90 minuter från Umeå ligger nästa källa till rutten lukt – Örnsköldsvik, ”Hockeytown” eller Modos hemstad om ni så vill.
Den förening som exporterat flera av landets största stjärnor genom tiden och som för nio år sedan skickade en hel stad till ett magiskt guldfirande då Svartvadet, Salomonsson, Skröder, Sundström, Kuusela med flera för ett par dagar allihopa blev till stadens största hjälte, Peter Forsberg.
Modos andra SM-guld var ett faktum och någonstans i kölvattnet bakom framgångarna den säsongen började förfallet som de senare åren blivit påtagligt.
Ifjol – ångestfyllt kval för att hålla sig kvar mot Vita Hästen, det löste sig.
I år – SHLs största besvikelse med ett spelarmaterial för högre höjder.
Största problemet i Modo?
Per Svartvadet, det räcker egentligen att kolla Modos transfercirkus under säsongen för att fatta. Sportchefen lyckas knappt med någon värvning. Transatlanter på ålderns höst, men med mäktiga siffror från 2003, värvas in och får viktiga roller.
Och när Per till slut lyckas med en värvning, Noah Welch, väljer han att inte skriva fast backen för hela säsongen utan på ett artistkontrakt vilket betydde att lagets viktigaste spelare inte anslöt förrän krisen redan var ett faktum.
Hur en kan värva en så pass bra spelare, utse honom till lagkapten för att sen inte välja att använda honom från den viktiga delen i början av säsongen när system skall läras in är ett mysterium – ett underkännande.
Överlag är den stora transferlistan den kanske största orsaken till Modos förfall. Istället för att fylla kärnan av laget med egna spelare värvas Youtube-succér in.
Kolla i Modos statistik, det är de egna och svenska spelarna som levererat.

Jag vill inte på något sätt sparka på er som redan ligger – supportrar till dessa lag.
Jag får ont i hjärtat att se två klassiska föreningar misshandlas på detta sätt och ställer mig frågande till var stoltheten för föreningen finns – men framförallt respekten för sina supportrar som trots nederlagen kommer till varje match i hopp om att vändningen ska komma.
Björklöven gick i konkurs 2010 och hur det inte kan ha blivit till en väckarklocka är en gåta. Där och då fanns chansen att inse allvaret och bygga en långsiktig plan för att upprepa -87 men istället harvade laget i Division 1 i ett par år innan de kvalade uppåt.
Väl i Hockeyallsvenskan gick de bra i fjol men årets säsong är en smärtsam reminder av hur långt ifrån välmående föreningen är.
Modo hade chansen att förändra sig efter fjolårets pinsamma säsong. Istället har misstagen upprepats och ”prestigevärvningarna” blivit allt mer.
Men den allra största frågan jag ställer mig är ändå; hur kan något lukta så ruttet ända hit utan att det i dess epicentrum hanteras?
Hur kan två så klassiska föreningar få misshandlas så mycket inifrån utan att det händer något?

Peter Forsberg, Markus Näslund, Daniel Sedin, Henrik Sedin, Patrik Sundström, Ulf Dahlén, Alexander Beliavskis med flera har representerat Björklöven eller Modo.

Klassiskt, då. Ruttet, nu.

Avslutningsvis vill jag bara tillägga, eftersom mitt klientel till största del är svartgult, att jag undanber mig spydiga och/eller hånfulla kommentarer.
Hur vore SHL utan en klassisk förening som Modo?
Hur vore SHL MED Björklöven?
Ett derby en bara drömmer om – ett derby som skulle göra avtryck överallt i vårt land.
Och kom ihåg. Det var inte längesedan Skellefteå befann sig i mörker och kämpade för dess existens. Då var Björklöven och Modo i högsta ligan, Skellefteå utskrattade i lägre division.
Glöm aldrig det. Glöm aldrig din historia. För då kommer även du börja lukta ruttet ända hit.

ROBIN LINDGREN

ROBIN LINDGREN

16 kommentarer

  1. 2013 var ett riktigt bra år för norrlandshockeyn. Och lovande för en norrländsk ”storhetstid”. Skellefteå och Luleå i SM final, Löven gick upp och beredde plats åt Lejon i div I, då såg jag framemot att även ”mitt” lag (Clemensnäs) skulle med tiden kunna avancera, men vad hände… en bra analys från dig.
    Har ofta funderat vad som händer i Modo, denna anrika förening som var så duktiga på att släppa fram de yngre…

    • Clemensnäs känns som ett lag som aldrig haft ambitionen att avancera, de har varit överlägsna i tvåan men visat noll intresse för att kvala uppåt.

      Ja Modo är ett perfekt exempel på en misskött förening. Det finns talang i de yngre leden, varför inte låta dem kliva fram istället för att värva dassiga transatlanter?

      • Grejen var ju att Modo försökte satsa på sina egna juniorer till stor del ifjol och satsade på breddvärvningar och nån enstaka spets (som dock blev totalt misslyckad) och det slutade ju med att man fick panikvärva in Smolenak, Haataja och Hossa under säsong istället. Däremot kan man ju inte påstå att dom tänkta spetsvärvningarna i år levererat. Det skär dock i ett Modohjärta att man inte gick in på en Övikspojk som Jesper Olofsson som istället hamnade i skåne..

  2. Äntligen någon som sammanfattar detta enkla faktum. Jag håller med till 100%. Trots ett helt liv med mitt kära Björklöven har jag ju förmågan att se vilka som leder utvecklingen i svensk ishockey, det är nämligen Skellefteå AIK.
    Och Fredrik Å kanske blir VD i stackars Modo, ja jag säger då det.

    PS Det är i styrelserummet och på VDnivå det brister mest i Björklöven. Rekryteringen av Tommy J är ett exempel. Börja spela Skeåhockey utan någon som helst röd tråd helt utan defensiv grund är det mest okunniga jag upplevt genom alla år.

    • Det finns fler lag än Skellefteå AIK som utvecklas på ett bra sätt med ett sunt tänk. Typ Frölunda och nu faktiskt även Solna AIK.

      Ja det är uppifrån det känns som allt det som är fel börjar.

      Ha en fortsatt trevlig vecka, Kjell!

  3. Håller med dig om mycket, jag är själv lövensupporter och följt laget sedan 1981. Skit i gamla meriter, vi har med nuvarande styrelse lyckats med ett + resultat och inte investerat i allt för dyra spelare. Jag har största förtroendet för lövens styrelse, tränare och att de tittar på hur tränare och spelare fixar det bästa av truppen.

    Kollar vi med fjolårets tränare Mats Waltin så skulle han sparkas efter 20 matcher men han lyckades vända till kvalspel mot Bleka Kusen. Inga kommentarer efter det. Låt Tommy och Mackan lösa resten av matcherna på bästa sätt och utvärdera till nästa säsong. Jag tycker vi lämnar spelare och tränarna ifred under de återstående matcherna och kämpar oss vidare på H-läktaren och sittplats för gutternas bästa. Palmebjörk är här nästa säsong…..

    • Vilken ynnest att kunna säga att du var med -87, galet år kan jag tänka mig!

      Många kloka tankar Peter, ta med dig dem!
      Och förresten, kämpa vidare! Hoppas ditt Löven tar sig till kvalspel, vore fantastiskt kul!

      Ha det bra. / Robin.

  4. Bra skrivet förutom en sak, Björklöven gick aldrig i konkurs, en ansökan lämnades in men hävdes då räddningsgruppen fick in pengarna så konkursen vann aldrig laga kraft.
    Men i övrigt så….ja, det är inte lätt nu!

    • Rätt av dig och bra att du rättar mig. Rätt ska, som alltid, vara rätt.
      Det är inte lätt men för Löven och din skull hoppas jag det hinner vända innan det är för sent.

  5. Markus: Löven har alltid varit storebror! Vi ligger bara och tar igen oss efter alla framgångsrika år. Se upp, snart stiger vi upp och då ska lillebror få smaka björkriset!

  6. Bra analys!

    Dela först upp Björklöven i en styrelse för A-laget och Aktiebolaget och en egen ungdomsstyrelse för junior och ungdom. Ut med styrelsesittare och in med kompetens och nätverk, proffs på alla poster.
    Tillsätt enbart de personer som är genuint intresserade i hockeyn och Björklöven och som Vill, men börja ställa Krav för Guds skull!
    Ingredienserna:
    1. Bestäm Er för att IF Björklöven är en elitförening. J20-Elit blir då priori ett.
    2. Satsa på talangerna, visst skall alla få spela men de som utmärker sig tidigt, låt dem utvecklas för Guds skull II! A och O i manualen för utveckling, loket drar i varje ålderskull, låt deras bromsar försvinna.
    3. Stimulera nytänkande och smågalna tränare/ledare, de skapar utveckling, håll koll på dem bara, men hjälp dem, stjälp inte!
    4. Lär av historien, -95-98-lagen tränade stenhårt och mycket, de blev bra. Det upphörde med 00-laget som i Löven har 0 st på regioncampen och har fått träna i pyjamas hela sin uppväxt. Mjukt och skönt utan krav, lika med noll utveckling. Trenden fortsätter, dåliga tränare rekryteras till skrubbarna på Nolia med dåliga hockeyspelare som kommande resultat. Pappatränare med låg nivå på sonen = bromskloss för andra barns stimulans. Bortbortbort!!
    5. Utbilda utbilda och utbilda. Yngsta lagen skall ha bästa tränarna för att lära in rätt direkt.
    Slumpen avgör idag om du har tur att få en lite bättre pappatränare, ställ krav på dem eller be dem sluta snällt. Ta in extern kompetens om det behövs.
    6. Ge duktiga 14-16 åringarna klubbor, något skridskopar, i gengäld får de likt Brynäs-stjärnorna vara puckfösare på somnarcamperna. Var är Björklövens sommarcamp?
    7. Få fram talangerna och ge dem det som krävs att stanna, då kommer andra duktiga hit själva, spelare som sedan kan användas i U16-J20-elit och några t o m i A-laget.
    Idag har Björklöven 5-7 supertalanger på Sverigenivå och som alla går förlorade om inte någon klok agerar, det blir isf startskottet på visionen om bättre lukt och en möjlig väg i rymdkikaren att se nåt som ens liknar S…..H…..L
    Struktur…..Hjärta……Lust
    Lövenforever!

    • Jag som skriver är svartgul in i märgen- men du har helt rätt. Gud bevare oss för gullande pappatränare! Det har vi avskaffat för länge sedan i AIK

  7. Ruben. Jag är svartgul in i märgen men det hindrar inte att du har helt rätt! Gud bevare oss för gullande pappatränare. Det har vi avskaffat för länge sedan i AIK

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *