Vasalund – Umeå FC

AAAAAAH vilken frustrerande match.

Fyra utsparkar bort från min lägenhet ligger Skytteholms IP. Umeå FC hälsade på, spelade skitkasst och åkte hem.

Plus med matchen:
+ Bortatröjorna var snygga
+ Sudar var som alltid bra
+ Marko var kung

Minus med matchen:
– Allt annat.

Vi tar det från början.

UFC började piggt. Första tio minuterna var helt och hållet våra. Vasalund fick knappt hålla i bollen, och grabbarna vårdade bollen riktigt bra.

Sedan barkade det åt helvete.

Det var en ocan av ytor mellan anfalls- och försvarsspelare. Sillah och Danny fick kämpa på med panikartade rensningar. Vasalund spelade sig enkelt förbi första pressen och sedan allt som oftast ut till sin vänsterkant. Där huserade Anthony Allison, och herregud vad han är usel på att försvara. Oj oj oj.

Allisons presspel i första halvlek var så dåligt att det är värt ett eget stycke. Den började alltid med att han satte av i full karriär mot spelare med boll. Han fortsätter springa, men ändrar riktningen och drar förbi bollförare. Där stannar han. Ytan som Allison sprang ifrån blir fri, och bollförande spelare kan bara knata på rakt fram.

Umeå FC vann en del boll relativt högt upp, men ingen var det minsta intresserad av att göra något vettigt med den. I stället för att smaska på framåt vände man tillbaka till mittback eller målvakt. Konsekvensen av det blev att Vasalund samlade sig och låg rätt i positionerna varenda gång Umeå FC försökte sig på att lattja sig framåt.

Så såg det ut hela jävla första halvlek. Det var helt hopplöst.

Det var alltså fullt logiskt att Vasalund tog ledningen. Förutom en bra nick i ribban på en fast situation och lite långskott hade Umeå FC ingenting framåt. Jag repeterar: Nada. Inte ett jota. Noll koll på grejerna.

Halvtid: 1-0 till hemmalaget.

Andra halvlek började på samma sätt som den första. Umeå FC var bollförande. Sillah – osm inte gjort någon glad i första halvlek – byttes ut och Mattias Lidberg byttes in. Ett vettigt byte.

Spelet såg bättre ut. Umeå FC vågade sätta lite bollar på djupet och la längre mackor på yta för Allison att springa på. Det funkade rätt hyggligt, men Umeå FC hade fortfarande svårt att ta sig till bra lägen.

I åttionde minuten slet sig Allison lös på högerkanten och blev fälld precis utanför straffområdet. Hampe Wallgren smaskade in frisparken hårt efter marken, och Marko stånkade in bollen med oklar kroppsdel. 1-1. Marko springer vrålandes tillbaka med bollen till mittpunkten. Rättvist.

Efter kvitteringen la försvaret ner sitt positionsspel. Bara sju minuter senare väggade sig Vasalund igenom på sin högerkant. Boll in mot mitten, och Vasalundare styr in ett inspel vid första stolpen. 2-1. Inte helt rättvist, men mycket logiskt. Det var alltid farligare när Vasalund hade boll än när Umeå FC hade den.

När Umeå FC släppte in sista målet gick luften ur laget. Noll vilja och noll ambition.

Det är så deppat att se. Usch.

Nu vill jag tänka på annat.

EDIT: Startelva, Umeå FC:
Sudar
Wallgren, Larsson, Marko, Dilleridillan
Fällman. Christensen, Winka, Allison
Sillah
Danny

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *