Planerna var att ta med oss lunch och grilla lite i Söfiastuun där Felix och jag var förra veckan under åskovädret. Vi vittjade ”stugan” och där var 6 stycken grova mörtar, ojdå säger Lena det verkar som att vi ska fiska gädda! Vi fyllde hinken med vatten och la dit fiskarna, snabbt styrde vi mot grundet som gett oss fina abborrar tidigare. Vi agnade och satte ut flötena, Felix hade raskt några hugg men missade tyvärr. Flötena drev omkring och vi fick kasta om rätt ofta för att inte trassla linorna i varandra, jag jiggade lite när Lena tyckte att vaken runt oss avtagit och det hände inget kring betesfisken. Vi bestämde att passa på att käka lunch, Lena rodde in oss samtidigt som det kom en båt till för att fiska. Vi gjorde upp en eld när Felix höll på att bli galen av sina myggbett, elden tog sig och vi plockade fram maten. Vi satt där och vi var rätt nyfikna på hur det gick för den andra båten, de satt och pimplade med stora yviga rörelser men vi såg inte om de fick något. Jag undrade om de läst bloggen eller om det var ett vanligt stopp för dem, senare när vi åkte hem satt de på Tarmgrundet så de verkade veta vart de skulle fiska!
Vi åkt sen tillbaks till fiskeplatsen och gjorde iordning igen, allas flöten var ute och jag började pimpla. Intressant att huggtabellen sa att det skulle var bra fiske idag, det stämde då inte alls! Lena som brukar dra upp massor med mört och ”småborrar” fick nästan inget, jag hade inga nafs på jiggen eller pimplet och Felix han höll ut trots fiskbrist. Jag sätter fast sista mörten på krokarna och kastar ut, provade med pimpelspöt igen för att kanske få någon till mört att agna med. Mitt flöte försvann, fisk ropar jag och tar in lite slaklina samtidigt som Felix börjar gråta. I uppståndelsen har både han och Lena sträckt sig efter håven, han fick håvhandtaget rakt i pannan samtidigt som jag drillar en gädda och spö´t står i full böj. Härligt med mitt 10 fots spö som tar upp till 60 grams beten, gäddan drar och sliter så bromsen viner och helt plötsligt är den borta! Allt ordnade upp sig och min mört var kvar, jag kastade ut igen och lät flötet driva ner, flötet försvinner igen och jag väntar lite längre med mothugget. Jag drillar en stund och sen hjälper Felix mig att landa en 2,5 kilos gädda i båten, den ville han ge till Kjell och Hillevi som gjort en beställning. Kort senare tar jag upp en gädda till på en mört som Felix gav till mig, den gäddan vägde 2 kilo och fick snabbt gå tillbaks efter ett bildbevis.
(Foto: Felix)
NNNEEEJ hör jag från Lena en stund senare, min mört säger hon och den flyter sakta bort till några väntande måsar. Den hade lossnat från kroken alldeles i kastet och det var nog droppen. Vi avslutade på med några småborrar Tarmgrundet när telefonen ringer och det är Elsa som är hungrig och vill ha mat, kocken satt i båten och vi åkte in för grill och en kall pilsner!
Imorgon väntar min 1 kilos abborre på mig!!
M
Tjenare Mats!
Måste börja och säga bra blogg.
Sen till min fråga: Hur kommer de sig att du som amatör/sportfiskare släpper tillbaka gäddorna? är du rädd att dom ska dö ut? De är ju inte direkt dom snällaste fiskarna i vattnet, dom äter mycket annan fisk. Skulle va roligt att höra din motivering.
Skitfiske!
Hej Gäddfiskare, tack för en bra och intressant fråga! Vi har diskuterat mycket hemma om det här, när det gäller gädda är det den största rovfisken vi har i våra vatten. Sik är ingen rovfisk men den äter tydligen rom och tar fisk på sitt sätt. Det är inte enkelt!! Vi tar hem mycket gädda, de största får gå tillbaka eftersom jag vill fånga dem igen men ännu STÖRRE. Alla ekosystem har sitt sätt att överleva, det är upp till var och en att bedöma hur man ska påverka det med sitt fiske. Sportfiske handlar om att respektera naturen och samtidigt må bra i den, jag mår enormt bra när jag fiskar. Jag tar heller INTE upp fisk som jag inte kan ta hand om, känner stor glädje över matfisk såväl som C&R! Vi har 5 kilo gäddfärs, öring, sik, lake samt flådd och filéad abborre hemma i frysen, man kan inte ta hand om allt man får! Hur brukar du göra? Skitfiske själv!
M
”Alla ekosystem har sitt sätt att överleva, det är upp till var och en att bedöma hur man ska påverka det met sitt fiske”. Mycket bra svar Mats! Att ta upp den fisk man behöver är det klokaste man kan göra när man fiskar en fisk som bevisligen inte är hotad. Låt de övriga återgå till sitt normala ekosystem.