Bonusfiske

Slutade arbeta, fixa spön och rullar, lunch, flytoverall, packa bilen, klättra och öringfiske

Lena och jag skyndade oss innan mörkret skulle göra det omöjligt att fiska längre, strax före 12:00 stod vi alltså där och försökte zick zacka linorna mellan isflaken som flöt omkring. Ibland hamnade beten på isen och emellanåt studsade de på botten. Enver var ute som vanligt och hade fått något litet, -2 grader i luften och Aclimaställen fungerade alldeles utmärkt under flytoverallen.
Spöringarna frös och man fick värma dem vid varje kast, flätlina är inte så praktiskt att ha i minusgrader när linan tom frös fast i bygeln.
DSC04881_1.JPG
(Foto: Mats Söderholm)
Vi stod där med nya utrustningar och nya linor. Lena med sitt nya Shimano Nexaveset,  jag hade mitt nya Lemaxspö och Shimano Seidorulle. Utrustningen fungerade utmärkt när det inte frusit ihop, grejorna kändes perfekt att både fiska öring och gädda med.

Det drar till i spöt och jag har hugg, motståndet far fram och tillbaks i vattnet. Det tar tvärstopp och det händer ingenting, fan han jag tänka nu har jag en bräda till på kroken. Det är min vanligaste fångst vid öringfisket. Linan börjar röra sig igen och känslan av stor öring börjar sakta sprida sig inom mig. Det tar tvärstopp igen efter några vevningar, vad är detta? Det rör på sig igen och plötsligt kommer allt motstånd närmare, lyckan börjar sprida sig inom mig och linan dansar fram och tillbaks. Det blänker till i under ytan och jag ser betet men vad fan är det på? Jag vevar upp och där dinglar det tre beten, ett trelekande, gräs och att antal meter lina. Besvikelsen sprider sig i mig, det kändes som att jag var nära nu men det visade sig vara ett bottennapp! Det roliga var att jag fick tillbaka våra egna beten som jag kände igen på beteslåsen, ett 28 grams som Lena tappat och ett 38 grams som jag förlorat själv!
DSC04885_1.JPG
(Foto: Lena Sjöblom)
Vi fortsätter fiska och Lena tappar i snabb takt tre beten, själv får jag ett antal bottennapp men lyckas komma loss. Något kast senare sitter jag fast igen, jag rycker, sliter och drar med linan virad runt armen. Jag väntar på det dova ljudet av lina som går av vid knuten, det händer inget och jag står där ner det smäller till och linan går av vid toppringen. AJAJAJAJDÅ, jag förlorade ca 80 meter lina och kunde inte kasta något mer. Lena´s betesförluster och min linförlust var signalen att sluta, 1,5 timmes fiske blev det men vi var ändå nöjda över att ha tagit oss ut en härligt småkall decemberdag!

På onsdag ska jag dit igen, en extraspole med lina ska jag ha med mig!
M

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *