Intet ont anande

 Vad fort det kan gå ibland, alla planer och hela ens liv kan gå i spillror på någon 1000-dels sekund? 

Nu har jag tur och det är inte så på långa vägar, mitt liv blir bara bättre och bättre!! Desto aktivare jag är för att må bra och försöka fortsätta utveckla det jag tycker är roligt så blir det positivt.  Jag har nyss gått ur en depression och fått enorm hjälp av Svante, en samtalpartner som hjälpt mig att se annorlunda på livet. Vad gör jag för mig själv och hur gör jag det, hur man kan involvera känslan i beslut och inte bara tänka vad som blir bra! Min elitidrottsbakgrund hjälper mig också med målbilder och visioner, mentalt stark och stort självförtroende gör att jag klara mig bra i kris! Visst svajar alla människor ibland då självförtroende, självkänsla och självbild kan ställa till det. Då tycker jag att det  är viktigt är att man söker hjälp, med nära och kära eller med kompisar eller den väg man känner är bäst just för mig. Var inte rädd våga istället!!

Igår kväll var olyckan framme, idag är jag enormt ledsen och har svårt att veta vad jag ska göra. Jag är målvaktstränare både för Umeå FC och Umeå IK, planen för kvällen var ett dubbelpass med båda lagen. Caroline, Josefine och Liisa hade kört ett bra pass med mig, vi gjorde de sista förberedelserna med en enkel skottövning. En av målvakterna rullade ut bollen till mig och jag sköt, när benet pendlar tillbaks sätter jag i de främre delen av foten i konstgräset. Det snärtar till och jag ”dråsar” ner på gräset, kände direkt vad som hände och la tryck med händerna. Jag sa direkt att hälsenan var av när Caroline hjälpte mig och Mattias (sjukgymnast)kom löpande och lindade snabbt på två dauerbindor, jag fick hjälp ut och mötte då Vlado och Maths (UFC målvakterna) och andra UFC-spelare. 20 minuter senare satt jag i VK-Gunnars bil påväg till akuten på NUS, TACK GUNNAR!! Lena var på badhuset med Felix och hon blev orolig som vanligt, hon är dock van med mina konstiga samtal när det hänt något. 7 timmar senare åkte jag hem med mamma med en gipsskena, ultraljud ska göras och jag får räkna med ett antal sjukhusbesök framöver. Hälsenan är av och det sitter så högt upp att de vet inte om det går att operera, finns det inget att sy i så blir det alternativa rehabformer.

Alla planer jag haft  på att resa, fiska, fotbollen, familjen och mycket annat förändrades snabbt. Jag kommer inte att kunna fiska giant trevally på Maldiverna, vi hade planerat att vara i Tavelsjö varje helg i februari men det blir inget och mycket annat. Det är så mycket jag skulle vilja göra men planerna får ändras, jag måste först höra vad läkarna säger på NUS! När det gäller fotbollen blir det tredje gången jag kommer att träna målvakter med kryckor. 2001 0ch 2007 gjorde jag det och det fungerade bra. Det ser ganska roligt och konstigt ut med en målvaktstränare som sitter på en stol som instruerar och gapar. Att hinna med ”onga” på jobbet går absolut inte, de får klara sig utan ”Hemska Mats” några veckor till.

Jag får lägga saker på is
M

3 kommentarer

  1. Hej Mats!

    Vad tråkigt att höra! Jag hoppas verkligen att du mår bättre snart igen och kan fortsätta med ditt underbara fiske som jag njuter av regelbundet!

    Kramar

    //Sofia

  2. Det var nästan för bra att du skulle få åka iväg fiska GT.Men inget ont som har något gott med sig GT finns i flytande form och du kan väll sitta på gamlynxen å dra abbarn 😉
    Nä, det va tråkigt och läsa att om din otur. krya på dig

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *