Höstborre

 En månad i huset, inte konstigt att det blivit lite fisktid under september.

Att flytta är inte enkelt, det känns dock grymt skönt nu när vi kan gå i lite bredare gångar i huset. Vi ställde in alla våra grejor på svärföräldrarnas så det har varit lite krångligt. Jag har flyttat runt kartonger och möbler i en månad för att komma åt en annan kartong. Det lär fortgå ett tag till men jag mår så fantastiskt bra här. Att pendla är heller inte några bekymmer. Det som skrämmer en hel del är att kliva upp tidigt som fan för att köra snöslungan när vi är insnöade. Då menar jag inte på fiske!! 😀

Septemberfisket har alltså fått stå tillbaka för hemarbetet. De två pass jag gjort i september har varit otroliga med fina medelvikter på aborrarna. I ca två veckor planerade Kent och jag att ha en fiskedag och så var den äntligen här. Båten var packad med murrikka, ved, käk och en massa fiskeprylar när han kom och hämtade mig. När vi körde mot rampen såg vi en båt på sjön och självklart var det J-P som siktade på en trollingdag. 

Väl på sjön letade vi stim med betesfisk på de områden vi tidigare fiskat på men det var heldött. Vi åkte mot den plats som gett de finaste fiskarna. Vinden hade legat på hela veckan och jag sa att det måste finnas betesfisk där. Pimpelspöna åkte i och mycket riktigt så började vi dra mört till beteshinken. Det dröjde inte länge förrän vi riggade flötmetet. Tiden gick och vi började misströsta, mörtarna försvann coh det gjorde mitt flöte också! Ett snabbt mothugg och en fin ½ kilos abborre till matbordet. Kent krokade en gädda och jag missade en efter en kort drillning. Efter det var det DÖTT!!!!

Solen sken knappt och nordan ven men mina nya kläder från Pinewood höll mig varm och skön. Jag tittade på mitt första flöte som guppade och letade sen det andra som jag inte hittade. Jag lyfte spöet från hållaren och tog in slaklinan. Mothugget satt där och snabbt kände jag abborrens karaktäristiska knyckningar. Fisken drog iväg flera gånger och i ett snabbt ögonblick ser jag att enkelkroken sitter bra i mungipan. Jag bad Kent om hjälp med håven eftersom den kändes så stor.

En stund senare så poserar jag med dagens största abborre på 840 gram och 40 cm

Resten av dagen är totalt usel, J-P rapporterade att han haft det ännu sämre med gäddtrollingen. Vi fiskade av några djupkanter runt sjön utan något resultat. Vi bestämde om oss för att ankra en sista gång i den hårda vinden. När jag lagt ut den andra flötmetet så fastnar min blick på en otrolig härlig vy med en lada och en massa vass framför. Jag tar fram kameran och fångar härliga höstfärger och SKÖNA höstiga Tavelsjö.

photoshoppad

originalbild

photoshoppad

originalbild

Vilka gillar ni bäst, photoshop eller original?

Förhoppningvis har jag en månad kvar i sjön, vädrets makter ger sig ingen på. Jag planerar också några timmar i havet för att se om de stora giganterna vill leka lite under höstfisket?

Mats
umeafishing.se