Jag hade bett om en bit underdogromantik, en naiv förhoppning om att den svage fortfarande kan rubba den starke. Vad fick jag? En överdos av kall värmlandsrealism när den är som allra råast.
Om Skellefteå FF hade scoutat Degerfors rätt (eller läst bloggen) så visste de allt om de snabba omställningarna. Det tog tre minuter – sedan hade värmlänningarna kontrat sönder FF-försvaret och skapat ett kanonläge. Om Skellefteå hade haft alla spelare friska, tillgängliga, i form så hade ändå Degerfors vunnit nio av tio matcher. Då hjälpte det ju knappast att 0-1 var en grov markeringsmiss och att 0-3 föregicks av ett märkligt passivt försvarsspel.
Nej, Skellefteås chans låg i att få första målet och därför avgjordes matchen i samma ögonblick som Peter Samuelsson fann sig själv totalt oattackerad på hörnan efter tolv minuter. Lag i motgång kännetecknas av dåligt självförtroende när det går emot och Skellefteå är, förstås, inget undantag.
ooo
Ljuspunkter? Andreas Lindgren fick ett infall i början av andra halvlek när han slog en tunnel, glidtacklade fram bollen till sig själv och slog en tunnel till. Det var en aktion som osade klass och därför blev det en mystisk – men härlig – kontrast till de misslyckade långbollarna som varvades med krampaktigt kortpassningsspel.
Jo, och gräsplanen var ju fin också.
ooo
Det fanns en grej till att uppmärksamma: Rasmus Lindqvist. Vänsterbacken är klart bäst av djurgårdsförvärven (och då har både Jonas Hellgren och André Calisir imponerat) och han lär ha allsvenska ögon på sig.
– Jag vet att de håller koll på oss här uppe, berättar Lindqvist.
Det är kanske en orättvis jämförelse, men det är omöjligt att inte göra den. Förra året dominerade Petter Gustafsson i division II, nu är han ordinarie i allsvenskan. Rasmus Lindqvist är inte många steg efter Petter – om något.
– Det är jättesvårt att säga hur långt ifrån allsvenskan man är, men jag tror inte man skulle göra bort sig om man fick chansen. Det gäller bara att hålla tempot, säger Lindqvist.
Han har snabbheten, tillslaget, känslan. Hur länge dröjer det innan Rasmus Lindqvist, 19, är en allsvensk fotbollsspelare?
ooo
Hellgren, Calisir och Lindqvist tog för övrigt studenten i veckan.
– Skönt, nu kan man kanske koncentrera sig ännu mer på fotbollen, säger Calisir.
ooo
Vi kryper nedåt i divisionerna och åldrarna, och hittar näste jättetalang. Simon Karlsson är 16 bast och vinner matcher på egen hand åt sitt Jörns IF i femman.
– Han är en fantastisk avslutare, en sån som man tror är född till det, hyllar Jörn-ledaren Jonny Edström efter Karlssons båda mål i 2-0-segern mot Ljusvattnet.
Nästa år börjar Karlsson gymnasiet i Skellefteå – då lär han gå förlorad för Jörn.
– Då byter han nog till något lag i stan. Han har sagt att han i alla fall ska spela med oss den här säsongen ut och det är vi ju glada för, fortsätter Edström.
Simon Karlsson i Sunnanå 2010 känns som en lågoddsare.
ooo
…och pratar vi Petter och nämner Ljusvattnet i samma inlägg passar det bra att notera att Petter Andersson skymtades på Norrvalla.
