Liten blev störst

Jag känner inget annat än beundran för Hanna Ljungberg. Som förebild, föredöme och fotbollsspelare. Damfotbollen har gått igenom omvälvande förändringar under de 14 säsonger som hon funnits i elitfotbollen. Hanna Ljungberg har hela tiden legat i bräschen för utvecklingen, såväl på planen som utanför den.

Det är svårt att separera historien om Hanna Ljungberg från historien om Umeå IK, för Hanna gjorde UIK och UIK gjorde Hanna. De behövde varandra för att gå mot stjärnorna. När hon kom till klubben 1998 efter sitt mellanspel i Sunnanå blev hon den första UIK-spelaren som kunde leva, knappt men gott, på fotbollen. Bara det var en milstolpe. När sedan Ljungberg tillsammans med den gyllene 70-talistgenerationen ledde UIK till ett tre raka SM-guld i början av 2000-talet hade de samtidigt satt en ny norm för hur mycket och hur hårt ett damfotbollslag kunde träna. Det brukar sägas att UIK-gänget halv-mobbades på landslagsläger för att de var FÖR seriösa. Samtidigt var det det som behövdes. Några var tvungna att ta striden, att försöka ta sporten till en ny nivå.

Frida Östberg, Hanna Marklund, Malin Moström, Tina Nordlund var bara några som betydde mycket för utvecklingen – men i mina ögon är Hanna Ljungberg den klart största. Inte bara för hennes utsökta kvalitéer på planen utan även för hur hon kombinerade sin idrottsliga talang med sitt ambassadörskap för sin sport.

Nu är det över. Jag skriver till papperstidningen att hon är störst men hade kunnat bli större om det inte varit för hennes skador. Samtidigt. Hade hon inte haft den hänsynslösa offerviljan (hon brydde sig ju faktiskt ingenting om hur ont det gjorde, för henne var kroppen bara ett instrument och verktyg som skulle användas för att vinna närkamper, matcher och göra mål!) och inställningen hade hon aldrig tagit sig så långt som hon gjorde.

ooo

Nu då? Ja, det verkar som att hon får se vad det blir och hon utesluter inte spel i Avvecklingslaget i Korpen en dag!

ooo

Annat? Det var en rätt välbesökt presskonferens där hon meddelade sitt beslut. När den var slut haltade Björn-Åke Lingesten in i klubblokalen på kryckor och hade också ett ömmande knä. Hans karriär är dock inte över så ingen presskonferens där.

ooo

gammliamellan.JPG

Gammliavallen börjar se klar ut. Det nya gräset är ju utlagt och linjerna har börjat målas. Men vi är inte där än. Enligt Alf Mannberg, planansvarig tror jag han kallas, är premiären fortfarande ett par veckor bort. Nu ska det läggas ut 20 ton sand som ska sladdas ner i planen, därefter ska man ut med 40 ton granulatkulor, därefter ska planen Uefa-testas och först därefter är det klart för spel. Alla fotbollssugna får hoppas att det inte blir så mycket regn framöver för då blir det tydligen svårjobbat.

ooo

Missade ni Jörn-Norsjö i utvecklingsserien i kväll? Lugn. Ni Jörnbor får en ny chans till fotbollsunderhållning i morgon. Det är VF-medarbetaren Robert Granström som skickade in bilden.

jorn_001liten.JPG

ooo

Det var nog det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>