En historisk kväll

Med 2-2 i matcher var det här kvällen när AIK skulle få upprättelse på hemmaplan. Fortfarande hade storklubben allt i egna händer och spelarna, jag själv, och säkert många med mig var nog inställda på att ”Gnaget” skulle säkra avancemanget. Denna känsla stärktes ännu mer efter första perioden när Falun var bedrövligt dåliga och AIK gick upp till ledning med 2-0, mycket tackvare Karl-Johan Nilsson som var stekhet matchen igenom.

Men Johan Rehn, den gamle Citymålvakten, och hans kompani ville annorlunda. Två slumpartade mål i andra perioden gav ett helt öppet läge inför den tredje perioden. Fortfarande kändes det som att AIK skulle lösa det hela.

Den känslan stärktes än en gång när AIK i tredje periodens första byte gick upp till 3-2. ”Jaha, då var spänningen över” tänkte jag. Men Falun fortsatte med sin simpla, raka innebandy som än en gång gav utdelning när Kristoffer Asps slumpskott letade sig in. AIK ville få målet bortdömt för hög klubba/hands på Ciya Hajo som på ett eller annat sätt var på bollen innan den gick in i mål.

Hursomhelst, målet var godkänt, och plötsligt var det Falun som var på hugget. Kristoffer Kranberg åkte ut 2 minuter på tiden 13.17 och i det läget kändes det verkligen som att Falun skulle hänga dit den och sedan vinna matchen. Men resten av perioden slutade mållös, så även förlängningen trots mängder av chanser, och det hela kom att avgöras på straffar.

Väl där var det kul att se tränarnas kaxiga coachning. Johannes Skog och Daniel Thorsson hade inte spelat en sekund i matchen men klev ändå in och satte straffar – väldigt imponerande.

Snabbreferat av straffläggningen:

Kim Nilsson inledde med en grymt snygg straff. Eric Björk följde upp stensäkert. Djurling drog bort Rehn men fick ingen träff i avslutet – miss. Asp gick fram och sköt långt utanför. Antener likaså. Sen klev Skog in och var kall i dubbel bemärkelse – mål. Thorsson, såg mer nervös ut än Henke Larsson 94 mot Bulgarien, men satte bollen iskallt med en hand. Adriansson, en av mina stora favoriter, lägger en grymt kylig straff och lättar bara in den med backhand.

Sedan kommer avgörandet. Kristoffer Kranberg kom för nära Rehn och lyckades inte vinkla in sin backhand. Vilt jubel utbröt och Faluns jätteskräll var ett faktum.

Nu har jag bara sett en av dessa fem matcher men enligt allt man har hört är ju detta inte särskilt orättvist heller. Johan Rehn hyllas som den store hjälten och ska tydligen sett över hela matchserien ha överglänst landslagskeepern Patrik Jansson i AIK:s kasse. Åtminstone  i kväll gjorde han det, trots att Jansson var så långt ifrån dålig man kan komma även om jag hade förväntat mig mer på straffläggningen från en sprattelgubbe som han.

För AIK är det här naturligtvis ett stort fiasko. Det kryllar av klasspelare i truppen och dessutom finns det stor kompetens i båset. Men nu är det över, och frågan är vad AIK ställer för lag på planen nästa säsong? Djurling och Antener lämnar för spel i Schweiz. Fischer slutar. Lorendahl känns väldigt tveksam. Gillek likaså. Nåja, nu spekulerar jag bara, men det ska bli väldigt spännande att se om de lyckas täppa till eventuella/troliga och faktiska luckor med några spännande värvningar.

För Falun är det här naturligtvis en stor bragd. Laget, som alltså torskade i båda mötena mot Umeå City den här säsongen, gjorde här i kvartsfinalerna det omöjliga möjligt. Detta på grund av en storspelande Johan Rehn, en tydlig ”Game plan” med en destruktiv kedja och en konstruktiv med en alldeles lysande Rasmus Enström i spetsen (som måste bli bofast i landslaget från och med nu).

Kul även att se Ciya Hajos prestationer i Faluns förstafemma. Jag minns att jag såg han i Hörnefors för några år sedan i Bråvallahallen i någon avslagen tillställning. Då tänkte man inte precis att han skulle vara en ledande spelare i ett lag som går till semifinal i SSL-slutspelet.

Utöver det finns dessutom sparkapital i Johannes Skog (skadad) och Jakob Lundmark (matchades väldigt sparsamt) inför fortsättningen som alltså blir mot Warberg, som nog var väldigt inställda västkustderby mot Pixbo…

Warberg skakade mot Linköping och det lär inte bli lättare mot Falun. I den andra ”semin” möts Storvreta och Pixbo. Även det en så att säga ”helt ok” match. Det är bara att konstatera att SM-slutspelet är stekhett i år.

1 kommentarer

  1. Tydligen så brottas AIK med ekonomiska bekymmer så det lär inte bli lätt att värva ihop ett lag. Spelare underifrån finns ju inte i dagsläget så det blir mycket spännande och se var det tar vägen nästa år. För övrigt så slutar också Kranberg. Ulf Hallstensson har med andra ord misslyckats med att vinna två mästerskap den här säsongen med sitt passiva och stillastående lag. Starkt!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *