Herrtvåans serieledare TBS var på god väg mot en rejäl skräll i kvällens DM-match mot Sandåkern.
Personligen missade jag första perioden och hoppades bara att det inte skulle stå 0-7 på tavlan då jag gjorde entré i den klassiska Elofssonhallen.
Istället står det 2-0 till TBS efter inledningsrundan och vi i publiken bjöds på en högklassig spänning.
Den andra perioden sprang iväg så där snabbt som en period med rullande tid kan göra. SSK var precis så där DM-dåliga som Thorengruppen var mot SPIF.
TBS kontrollerade matchen och Sandåkern försökte desperat skapa något i 5-mot 5 men hamnade mest ute i sargerna.
I slutet av andra lyckas dock Niklas Blomberg sno åt sig en retur och reducera. Ett s k psykologiskt viktigt mål.
I tredje perioden luftade Brolin in Spölandsmaffian för att få fart på det hela. Men inledningsvis hjälpte detta föga.
Rikard Öberg kunde istället göra 3-1 till TBS i början av den tredje perioden.
Men Mikael Hjelm reducerade sedan med en smygare på första och då trodde man att Sandåkern skulle komma igång…
…men den röda maskinen lät vänta på sig. Istället kunde Anton Bergström, den förre SSK:aren, servera en klassmacka till Victor Aghester som tryckte in 4-2.
Var skrällen klar nu?
Icket.
TBS åkte först ut för sex man på banan och i det boxplayet åker Anton Bergström sedan ut för felaktigt avstånd.
5-mot 3 för SSK alltså.
Rasmus Marklund bakade in 4-3 i första krysset och sedan gjorde någon som jag inte kommer ihåg 4-4. Det var i powerplay i alla fall och där ger TBS bort två mål… Men det var bara början än.
Matchen drar vidare och i spel 5-mot 5 höll TBS fortsatt jämna steg.
Med drygt 1.30 kvar gör Rikard Öberg sitt andra för dagen till 5-4 och tar sedan en vinna-VM-guld-löpning ner till eget sarghörn där vilt jubel utbröt.
Men SSK reste sig än en gång…
I spel 6-mot 5 lyckades Niklas Blomberg, vem annars, rycka sig loss och lätta in kvitteringen till 5-5 i första krysset. Väldigt snyggt och viktigt för SSK.
I samma veva kastar Andreas Bäcklund klubban ner i eget sarghörn i ren frustration vilket domaren ser och väljer att plocka. Man såg direkt hur ”Bäcke” ångrade sig och det var ju faktiskt knappt så att klubban lämnade händerna (det var inte ett hårt kast). Men den gjorde det, domaren såg det, och efter ett par sekunders fundering valde domaren att ta 2+10:an.
Ännu en nödvändig utvisning från TBS sida alltså…
SSK kunde därefter i förlängningen avgöra genom Torbjörn ”Super-Sub” Sjögren som prickade in bollen helt omarkerad från slottet.
Målet kommer som en rejäl lättnad för Sandåkern som höll på att skämma ut sig rätt rejält. Istället kommer de undan med blotta förskräckelsen.
Mest beröm till Niklas Blomberg – utan han hade det inte gått.
Även Joakim Hagenmalm visade vilja matchen igenom vilket man inte kan säga om många i det röda laget (för dagen).
Hade t ex väntat mig mer av den formstarka Adam Andersson och Hjelm-bröderna.
Det ska även konstateras att det blev betydligt bättre tyngd framåt när Torbjörn Solskj… jag menar Sjögren kom in. Han blev ju dessutom matchvinnare.
TBS då? Ja, egentligen gör de ju en bragdmatch – de släpper t ex bara in ett mål i spel 5-mot 5 mot de som leder Herrettan – men det mesta av eftersnacket tas tyvärr över av de korkade utvisningarna som laget tog i tredje perioden.
Blev imponerad av Petter Lundqvist som, trots att han bara spelat innebandy i en säsong, var klokast på planen.
Även Daniel Nygren var på spelhumör och då är han ju alltid trevlig att skåda.
Bloggfavoriten Rikard Öberg ska ha en stor portion beröm. Jag hade unnat honom att bli matchhjälte.
Backparet Enström-Sandqvist var också stabila.
Anton Bergström skapade mängder av oro i SSK:s zon men ligger ju tyvärr bakom två av de onödiga utvisningarna vilket förtar ganska mycket av hans insats.
**
Vi nöjer oss så för den här gången och konstaterar än en gång att SSK kom undan med hjärtat i halsgropen. De är knappast särskilt stolta över insatsen men en vinst är en vinst och powerplay-spelet var ju i alla fall prickfritt. Sedan är ju DM alltid (oftast) svårt att tända till inför.
I kvartsfinalen får Sandåkern nu möta Thorengruppen som tog sig vidare efter en urstark 6-2-seger mot SPIF.
Där lär Sandåkern åtminstone inte ha några problem med tändningen…
Tycker bloggaren glömmer matchens bästa spelare i TBS, Målvakten Magnus Wennberg va grymt bra, framförallt i första perioden(som du nu inte såg)
Han såg till att det inte stod 7-0 efter första helt klart
Som vanligt när ett lag från en högre serie möter ett lag från en lägre serie så får de alltid domarna med sig. Oerhört trist att se och jag lider med TBS. Vilken bragdmatch de gjorde!
Bobo: Skotten slutade 11-9 i första perioden! Du tyckte alltså att SSK var värda en 0-7 ledning? Skotten de fick var ju mestadels utifrån. Trist att du inte har någon koll. Lider med TBS. Precis som Sven påpekar så är det väldigt tråkigt att domarna alltid ger laget från den högre divisionen fördel.
Blir enu härlig fight mellan thoren å sandåkerns!!
Har för mig att i vissa ishockeydistrikt där det spelas DM får det lag från en lägre division ett par måls ledning från start. Lite som det handikappsystem som används i golf. Kanske skulle vara något även för innebandyn i Västerbotten
4-4 gjordes av Jesper Fransson
Poppu hatar ju inte att följa regler iaf, utsviningen han tar när en klubba kastas lätt i sargen tar man kanske när man dömer i p10 men i en dmmatch känns det som väldigt okänsligt men han gillar ju att avgöra matcher den där poppu.
Visst, det är lätt att skylla på domaren efter en match som denna. Men, om man tänker efter. Klubban ska inte kastas in i sargen, oavsett hur hårt man kastar. Spelarna får inte stå för nära bollen när det är frislag, oavsett vilken situation det är. Man får även inte vara fler än fem utespelare på banan. Så enkelt är det bara. Jag tycker att det är lite fegt att skylla på domaren överlag, därför skriver ett ínlägg som detta.
Han följer reglerna helt rätt men visst måste det finns en känsla i det läget? Ingen hade protesterat om han inte hade tagit en utvisning. Så någon känsla måste finnas hos domarna.