Det var den 18 april 2008. Dagen före Warbergs SM-final mot AIK.
Jag jobbade för ”Innebandynytt” då. I Annexet inne i Globen fick jag intervjua min idol – Mathias ”Bult” Larsson.
Snacket gick i vanlig ordning innan vi kom till sista frågan:
Om ni förlorar så kommer du väl ändå vilja ta revansch nästa år?
– Nej, du (skratt), jag har lovat familjen att detta definitivt blir min sista match.
Då måste du ju bjuda på minst en tunnel – kontrade jag.
– Det kan jag lova!
***
Jag och idolen (syfttar främst på ”Bult” även om Du Erik Nilsson är en fantastisk spelare) efter en match mot Umeå City.
FOTO: Erik Nordvall.
***
Jag såg ingen tunnel i den där finalen år 2008. Vad jag däremot har fått se är ett par comebacker. Två lögner av två möjliga alltså.
Nu är det dags igen. ”Bult” ska till Schweiz för att representera SV Wiler-Ersigen.
Den klubb som värmer upp mest av alla klubbar i världen.
Man börjar ju givetvis tänka på VM när man ser en sådan här nyhet. Innebandymagazinet ställde frågan om det fanns någon tanke på VM i och med det här i deras dagsfärska intervju med honom, men han nekade bestämt till det.
– Nej, jag är inte aktuell där, det där är jag färdig med. VM är ju roligt för de gubbar som är i rätt ålder och i rätt skick och VM-guldet ska tillbaka till Sverige. Men jag har inte ens tänkt i de banorna. Först och främst ska jag komma i ordning och få fart på mitt spel och ha det skoj, säger han till ”Magget”.
Men jag låter mig inte luras av hans sluga miner den här gången.
Självklart finns det tankar (om inte längst fram(?) i hjärnan så åtminstone någon liten baktanke) på VM. Om 38-åringen spelar som förr bidrar han i alla landslag inklusive det svenska. Så enkelt är det.
