Tippar div 1: Plats elva

Igår TBS – idag Örnsköldsvik IBK. Ett lag som inledde med att förlora mot min jumbo Brunflo – och som sedan ifjol haft ett stort manfall. Det gör att jag tror Örnsköldsvik inte är nog bra för att hålla sig kvar i år.

1.
2.
3. RIG UMEÅ

Kommentar: 
Unga RIG placerade sig på fjärde plats i fjolårets division 1. Årets säsong kommer förmodligen se ut som de brukar för RIG; det blir mycket mål, både framåt och bakåt, och matcher av varierad kvalité. Är det något som  ska nämnas om RIG är att det alltid blir målrikt när man spelar – ifjol gjorde man fler mål än vinnarna Sandåkern (femton mål fler), men släppte samtidigt in cirka sjuttio mål fler – och det faktum att man är hemskt ojämna. RIG har en förmåga att vara seriens bästa lag i medgång, medan man i sina sämsta stunder inte ens är division 1-klass. På försäsongen slog man det numer allsvenska Sandåkern i Nolia Cup, vilket säger lite om vad laget är kapabla till.
Har seriens bästa spelare i Albin Sjögren (73 poäng ifjol). Tridenten SjögrenSebastian Degeryd och Filip Persson kommer göra en hel del poäng i år igen.
Nyckel till framgång: Får man igång ett väl fungerande försvarsspel har man potential att vinna hela serien. För mål, det kommer man göra.

4.
5. IBK RUNSTEN

Kommentar: 
Varken nykomling eller något lag som åkt ur Allsvenskan, IBK Runsten är istället nya från division 1 södra Norrland. Har varit ett stabilt mittenlag i den serien – ifjol slutade man på sjunde plats medan man säsongen innan hamnade på sjätte plats. Jag tror man kommer fortsätta ligga i mitten. Har ingen superkoll på Runsten, det ska jag ärligt erkänna. Jag har sett dem spela en gång för fem-sex år sedan när Mathias Bondeson och Joakim Rollén hade stor show i Norrmalmia i en kvalmatch mot Öjebyns IBF. Bondeson och Rollén spelar fortfarande i laget och är fortfarande en väldigt stark duo som samtliga lag får se upp med. Det är en nackdel för Runsten att man hamnat i norra istället för södra divisionen. Vanan att åka långa bortamatcher är knappast lika stor som i t.ex. Kirunas fall. Det kommer slita på laget psykiskt under en hel säsong.
Nyckel till framgång: Att 38-årige Bondeson fortsätter leverera på samma nivå som tidigare säsonger. Så sent som förra säsongen slutade han tvåa i poängligan – ska Runsten ha en bra säsong krävs det att han fortsätter spela bra. Det, tillsammans med ett bra bortaspel.

6.
7. WIBAX PATRIOTS
wibax_logo
Kommentar: Ett av de lag som varit längst i serien, och som oftast kunnat titulera sig som en toppkandidat. Ifjol landade man på, med tanke på ambitionerna modesta, femte plats – och jag tror trenden fortsätter nedåt. Wibax har säsong efter säsong sett nyckelspelare gå: Erik Sandlund försvann 2010 till Team Thoréngruppen, ex-poängligevinnarna Andreas Morén och Jan Persson slutade inför säsongen 2011/12; i år är det fysfenomenet Niklas Morén och Jakob Söderström som försvinner för norrbottningarna, en duo som stod för 94 poäng ifjol. Väldigt kännbara tapp. Även i defensiven har man tappat två viktiga spelare i Fredrik Wallström och Fredrik Fürstenhoff. Det gör att jag sätter vissa frågetecken för den del som varit lagets adelsmärke, nämligen defensiven.  Rutinen av division 1-spel ska man dock inte förneka. Den blir viktig tillsammans med hårdskjutande backen Mikael Hällgren (ex-Umeå City och Team Thoréngruppen), målvakten Oscar Öberg och tekniske centern Elias Nyström. Redan första matchen, mot IBK Luleå, kommer bevisa var Wibax står i år. Själv är jag osäker.
Nyckel till framgång: Wibax behöver någon eller några spelare som kan ta det där sista steget. Jonas KarlssonNiklas Persson och John Wirkola är alla kandidater till det.

8.
9. TBS Umeå

Kommentar: 
Nykomling som ifjol joggade hem division 2 Västerbotten och sedan slog Alfta IBK i kvalet. Farmarklubb till Team Thoréngruppen som tippas vinna årets norra Allsvenska, och därför är det väl inte helt oväntat att man delar dessas hedonistiska livsåskådning. Det är svårt att säga var TBS står i år – hela bottenstriden kommer bli EXTREMT intressant att följa – men rutin från division 1 finns och den blir förstås nyttig. I övrigt tror jag det kommer svänga kring TBS med mycket mål såväl framåt och bakåt. Viktigt att inte offensiven klickar. En bra start är önskvärd – och när jag kollar in matchschemat ser jag två hyfsat tidiga nyckelmatcher i omgång fyra och fem när man möter Örnsköldsvik (borta) respektive Kiruna (hemma). Målfarlige snajpern Samuel Karlsson, teknikern Anton Bergström och målvaktsförvärvet från Umeå City, Johan Bernmark viktiga. Vill även lyfta ett varningens finger för bloggfavoriten med det fina spelsinnet, Daniel Nygren.
Nyckel till framgång: Att vinna nyckelmatcherna mot övriga streck-kandidater.

—————————
10. IBK LULEÅ

Kommentar: Jojolag som gick upp efter att ha kvalbesegrat TGC. Jag har för mig att Luleå gått upp i/åkt ur division 1 de senaste fyra åren, men om någon vet bättre får ni gärna rätta mig. Spelar sina hemmamatcher i svåra Pontushallen på parkettunderlag, en gynnsam faktor då de flesta av motståndarna varken tycker det är kul att spela på parkett (något TGC fick erfara) eller att åka långa bortaresor (fast vem gillar det). Således är det på hemmaplan jag tror Luleå ska ta poängen som krävs för att klara sig kvar. Frågetecknen för laget ligger i bredden och vem som ska göra lagets mål. I andra änden av banan ser däremot IBK Luleå starka ut.
Hårdföra försvararna Soheil Khayatbashi och Richard Edunger, duktige målvakten John Stiglund och talangfulle Marcus Hallman-Öster får dra ett stort lass om IBK Luleå ska lyckas hålla sig kvar till nästa säsong.
Nyckel till framgång: Ett tajt försvarsspel och ett bra hemmaspel.

11. ÖRNSKÖLDSVIK IBK

Kommentar: 
Klarade sig ifjol kvar med ett nödrop efter att ha besegrat redan klara seriesegrarna Sandåkern i sista omgången, vilket gjorde att man passerade Gamla Stan. Då var det numer Umeå-boende Oscar Lundin och inlånade Simon Sedin (som gjorde sexton poäng på sex matcher) som frälste laget de sista omgångarna. Båda spelarna är numera borta – och det är även fjolårets kapten Erik Nielsen, som gjort en handfull landskamper för Norge. Även André Johansson, som gjorde en del poäng, har lämnat klubben. Det gör att jag tror Örnsköldsvik får det väldigt, väldigt tufft i år. Helgens ganska förlust mot Brunflo – som jag ju tippat sist – gör knappast saken bättre. Dessutom var det en match som var på hemmaplan.
Oskar Spetsare, som stod för ett fint antal poäng ifjol, och Johan Börjegren får dra ett stort lass. Viktigt att de gör mycket mål. Örnsköldsvik har ett otroligt ungt lag som (förstås) saknar rutin – medelåldern ligger strax under tjugo år. Anrika Örnsköldsvik får vad jag tror nästa år ladda om i division 2.
Nyckel till framgång: Att några av lagets unga spelare kan blomma ut redan i år. Knappast någon omöjlighet, men finns det tillräckligt med sådana för att ersätta det stora antalet tongivande spelare som lämnat?

12. BRUNFLO FK

Kommentar: 
Nykomling som ifjol vann division 2 Västernorrland. Serien där Dalens Christian Larsson gjorde smått makalösa 136(!) poäng ifjol. Jag ska ärligt talat säga att jag inte känner till mycket om Brunflo, förutom Simon Sundström som ifjol gjorde en kortare sejour hos årets seriekollega Jemtland Innebandy. Ettan har en historia av lag från division 2 Västernorrland som går upp för att sedan trilla ut direkt (Sollefteå, Hernösand, Sundsvall City…) – i år tror jag Brunflo går samma öde till mötes. Precis som i alla andra nykomlingars fall så tror jag att hemmaspelet blir viktigt för Brunflo. Det, tillsammans med ett taktiskt bra försvarsspel.
Lagets starke man Stefan Björkbacka, 44 år ung, blir tillsammans med tidigare nämnde Sundström viktiga. Har ett tungt avbräck i Joakim Kramer, 56 poäng ifjol, som lämnat för FBC Engelholm.
Nyckel till framgång: Med ett bra hemma- och försvarsspel kommer man långt i division 1. Tyvärr tror jag Brunflo har en väldigt tung säsong framför sig.

Tippar div 1: TBS Umeå

Efter några dagars uppehåll (ursäkta för det) så går jag vidare med mina prediktioner gällande division 1 norra Norrland. Idag är det TBS Umeå, som igår förlorade med 11-5 mot Hudik, som synas.

1.
2.
3. RIG UMEÅ

Kommentar: 
Unga RIG placerade sig på fjärde plats i fjolårets division 1. Årets säsong kommer förmodligen se ut som de brukar för RIG; det blir mycket mål, både framåt och bakåt, och matcher av varierad kvalité. Är det något som  ska nämnas om RIG är att det alltid blir målrikt när man spelar – ifjol gjorde man fler mål än vinnarna Sandåkern (femton mål fler), men släppte samtidigt in cirka sjuttio mål fler – och det faktum att man är hemskt ojämna. RIG har en förmåga att vara seriens bästa lag i medgång, medan man i sina sämsta stunder inte ens är division 1-klass. På försäsongen slog man det numer allsvenska Sandåkern i Nolia Cup, vilket säger lite om vad laget är kapabla till.
Har seriens bästa spelare i Albin Sjögren (73 poäng ifjol). Tridenten SjögrenSebastian Degeryd och Filip Persson kommer göra en hel del poäng i år igen.
Nyckel till framgång: Får man igång ett väl fungerande försvarsspel har man potential att vinna hela serien. För mål, det kommer man göra.

4.
5. IBK RUNSTEN

Kommentar: 
Varken nykomling eller något lag som åkt ur Allsvenskan, IBK Runsten är istället nya från division 1 södra Norrland. Har varit ett stabilt mittenlag i den serien – ifjol slutade man på sjunde plats medan man säsongen innan hamnade på sjätte plats. Jag tror man kommer fortsätta ligga i mitten. Har ingen superkoll på Runsten, det ska jag ärligt erkänna. Jag har sett dem spela en gång för fem-sex år sedan när Mathias Bondeson och Joakim Rollén hade stor show i Norrmalmia i en kvalmatch mot Öjebyns IBF. Bondeson och Rollén spelar fortfarande i laget och är fortfarande en väldigt stark duo som samtliga lag får se upp med. Det är en nackdel för Runsten att man hamnat i norra istället för södra divisionen. Vanan att åka långa bortamatcher är knappast lika stor som i t.ex. Kirunas fall. Det kommer slita på laget psykiskt under en hel säsong.
Nyckel till framgång: Att 38-årige Bondeson fortsätter leverera på samma nivå som tidigare säsonger. Så sent som förra säsongen slutade han tvåa i poängligan – ska Runsten ha en bra säsong krävs det att han fortsätter spela bra. Det, tillsammans med ett bra bortaspel.

6.
7. WIBAX PATRIOTS
wibax_logo
Kommentar: Ett av de lag som varit längst i serien, och som oftast kunnat titulera sig som en toppkandidat. Ifjol landade man på, med tanke på ambitionerna modesta, femte plats – och jag tror trenden fortsätter nedåt. Wibax har säsong efter säsong sett nyckelspelare gå: Erik Sandlund försvann 2010 till Team Thoréngruppen, ex-poängligevinnarna Andreas Morén och Jan Persson slutade inför säsongen 2011/12; i år är det fysfenomenet Niklas Morén och Jakob Söderström som försvinner för norrbottningarna, en duo som stod för 94 poäng ifjol. Väldigt kännbara tapp. Även i defensiven har man tappat två viktiga spelare i Fredrik Wallström och Fredrik Fürstenhoff. Det gör att jag sätter vissa frågetecken för den del som varit lagets adelsmärke, nämligen defensiven.  Rutinen av division 1-spel ska man dock inte förneka. Den blir viktig tillsammans med hårdskjutande backen Mikael Hällgren (ex-Umeå City och Team Thoréngruppen), målvakten Oscar Öberg och tekniske centern Elias Nyström. Redan första matchen, mot IBK Luleå, kommer bevisa var Wibax står i år. Själv är jag osäker.
Nyckel till framgång: Wibax behöver någon eller några spelare som kan ta det där sista steget. Jonas KarlssonNiklas Persson och John Wirkola är alla kandidater till det.

8.
9. TBS Umeå

Kommentar:
Nykomling som ifjol joggade hem division 2 Västerbotten och sedan slog Alfta IBK i kvalet. Farmarklubb till Team Thoréngruppen som tippas vinna årets norra Allsvenska, och därför är det väl inte helt oväntat att man delar dessas hedonistiska livsåskådning. Det är svårt att säga var TBS står i år – hela bottenstriden kommer bli EXTREMT intressant att följa – men rutin från division 1 finns och den blir förstås nyttig. I övrigt tror jag det kommer svänga kring TBS med mycket mål såväl framåt och bakåt. Viktigt att inte offensiven klickar. En bra start är önskvärd – och när jag kollar in matchschemat ser jag två hyfsat tidiga nyckelmatcher i omgång fyra och fem när man möter Örnsköldsvik (borta) respektive Kiruna (hemma). Målfarlige snajpern Samuel Karlsson, teknikern Anton Bergström och målvaktsförvärvet från Umeå City, Johan Bernmark viktiga. Vill även lyfta ett varningens finger för bloggfavoriten med det fina spelsinnet, Daniel Nygren.
Nyckel till framgång: Att vinna nyckelmatcherna mot övriga streck-kandidater.

—————————
10. IBK LULEÅ

Kommentar: Jojolag som gick upp efter att ha kvalbesegrat TGC. Jag har för mig att Luleå gått upp i/åkt ur division 1 de senaste fyra åren, men om någon vet bättre får ni gärna rätta mig. Spelar sina hemmamatcher i svåra Pontushallen på parkettunderlag, en gynnsam faktor då de flesta av motståndarna varken tycker det är kul att spela på parkett (något TGC fick erfara) eller att åka långa bortaresor (fast vem gillar det). Således är det på hemmaplan jag tror Luleå ska ta poängen som krävs för att klara sig kvar. Frågetecknen för laget ligger i bredden och vem som ska göra lagets mål. I andra änden av banan ser däremot IBK Luleå starka ut.
Hårdföra försvararna Soheil Khayatbashi och Richard Edunger, duktige målvakten John Stiglund och talangfulle Marcus Hallman-Öster får dra ett stort lass om IBK Luleå ska lyckas hålla sig kvar till nästa säsong.
Nyckel till framgång: Ett tajt försvarsspel och ett bra hemmaspel.

11.
12. BRUNFLO FK

Kommentar: 
Nykomling som ifjol vann division 2 Västernorrland. Serien där Dalens Christian Larsson gjorde smått makalösa 136(!) poäng ifjol. Jag ska ärligt talat säga att jag inte känner till mycket om Brunflo, förutom Simon Sundström som ifjol gjorde en kortare sejour hos årets seriekollega Jemtland Innebandy. Ettan har en historia av lag från division 2 Västernorrland som går upp för att sedan trilla ut direkt (Sollefteå, Hernösand, Sundsvall City…) – i år tror jag Brunflo går samma öde till mötes. Precis som i alla andra nykomlingars fall så tror jag att hemmaspelet blir viktigt för Brunflo. Det, tillsammans med ett taktiskt bra försvarsspel.
Lagets starke man Stefan Björkbacka, 44 år ung, blir tillsammans med tidigare nämnde Sundström viktiga. Har ett tungt avbräck i Joakim Kramer, 56 poäng ifjol, som lämnat för FBC Engelholm.
Nyckel till framgång: Med ett bra hemma- och försvarsspel kommer man långt i division 1. Tyvärr tror jag Brunflo har en väldigt tung säsong framför sig.

Dalen skrällde i polkaland

Jag erkänner direkt:

Jag höll på att sätta kaffet i halsen då jag på Umeå Arenas läktare nåddes av beskedet att Dalen vunnit borta mot Pixbo efter full tid.

Att vinna där nere är väldigt meriterande och segern får ses som ett slag i ansiktet på alla som tvivlat och ifrågasatt.

Personligen tillhör jag väl den lilla skaran som ändå försökt se ljuset i den dystra silly season-tunneln som Dalen körde in i under sommaren.

Nu, efter detta, får man väl säga att ljuset redan är här.
Dalens säsong har fått en bra start och nu får vi se fram emot den ständigt pågående slutspelsjakten med optimism.
Slutspelsplatsen är självklart långt ifrån klar, men efter segrar mot Linköping och Pixbo kan ingen tvivla på att grundkapaciteten finns där.
Åtminstone just nu – säsongen är ju lång…

Kanon att det finns highlights från matchen. Se nedan. Peder Bodén bjuder på en volleydelikatess, Simon Sedin bjuder på ett skolboksexempel till mål, nya finnen Läntinen lirkar upp en enhandsbackhand – och en hel del annat…

”Bajspass – bajsknack – mål”

IBK Dalen har tidigare i kväll tagit en meriterande suddenseger mot KAIS Mora. Lagkaptenen Linn Lundström blev den som satte vinstmålet till 5-4, och hon håller inte igen med orden när hon beskriver målet.

– Jag och Sandra (Larsson) fick ett bra kontringsläge. Hon hade bollen till vänster och lirade över den till mig. Jag knackade till med backhand och den gick in. Det var kanske inte det vackraste innebandymålet som gjorts, men ack så skönt, säger Linn till bloggen, och fortsätter:

– Jag och Sandra döpte varianten till ”bajspass – bajsknack”. Där har du den brutala sanningen.

På tal om det där bruna så skulle man kunna säga att Dalen fick en ”bajsstart” på matchen. Åtminstone om man ser till ställningen. Mora ledde nämligen med 3-0 efter den första perioden.

– Fast de siffrorna speglade inte matchbilden. Känslan var att vi absolut var med i matchen så det var bara att köra på, säger Linn.

Linn avgör inte bara matcher. Hon fikar också. FOTO: Kenneth Sandelin

***

Den inställningen räckte långt. Efter två perioder var ställningen 3-4. Spänningen fortsatte sedan hela vägen in i kaklet.
Med drygt en minut kvar av matchen kunde Amanda Öhman kvittera ställningen till 4-4 vilket gjorde att matchen gick till förlängning.
Väl i förlängningen vet ni redan vad som hände: ”Bajspass – bajsknack – mål”.

– Vi hade en riktigt bra energi i laget matchen igenom. Vi körde bara på. Så det var extra skönt att vi fick utdelning för slitet till slut, säger matchvinnaren.

Linn: ”En rolig värdemätare”

Dalens lagkapten Linn Lundström ser fram emot kvällens fight mot regerande SM-silvermedaljörerna KAIS Mora.

– Det ska bli en rolig värdemätare. Det gäller att vi vågar hålla i bollen och göra något med den när vi väl har den, för de brukar sätta en hög press, säger Linn till dagens Folkbladet.


Linns officiella byline-bild som gästbloggare… FOTO: Lars Lindberg

Hon stämmer även in i den allmänna snackisen om att Dalen är bättre i år än i fjol.

– Vi är absolut bättre. Vi har jobbat på detaljer och tagit ett kliv framåt i det offensiva spelet. Vi har alltid haft bra försvarsspel, men för att ta det där extra klivet behöver offensiven bli bättre, säger hon.

***

Tränaren Urban Karlsson säger så här om matchen:

– Mora är riktigt bra så vi kommer få slita. Vi ska fortsätta spela bra försvarsspel och sätta press på dem. Det har sett bra ut på träniingarna i veckan.

***

Notera att…

…Dalen inledde serien med en 7-2-seger mot Täby medan Mora vann med 9-2 mot Sala Silverstaden.

…Moras Johanna Persson gjorde hattrick i den matchen. Dalen får se upp med henne.

…Dalen saknar bara korsbandsskadade Jennifer Stenlund. I övrigt är det helt skadefritt.

”Foppa” tar över Gammlia Arena!


Bilden är ett montage från sportnu.se.

Nyheten om att legendaren Peter Forsberg finns med i övertagandet av Gammlia Arena dök upp på den nya sportsiten SPORTNU.SE för dryga halvtimmen sedan.

Så här skriver sportchefen Tomas Ruuth:

INNEBANDY Namnrättigheterna till Gammlia Arena är sålda. Och enligt Sportens källor är det Peter “Foppa” Forsbergs bolag 4ward som ligger bakom. Det nya arenanamnet Exel Arena kommer att offentliggöras vid en presskonferens i morgon.

IBK Dalen, Umeå City IBK och Team Thorengruppen har under ett års tid jobbat med att sälja namnrättigheterna till innebandyhallen Gammlia Arena.
Nu har man äntligen kommit i hamn med det, lagom till nästa veckas Champions Cup.
Klockan 11.00 i morgon har de tre klubbarna och bolaget 4ward kallat till presskonferens i Gammlia Arena.
Enligt Sportens källor kommer det då att offentliggöras att 4ward köpt arenanamnet, och att det nya namnet blir Exel Arena.
Det var ju bara häromdagen som det offentliggjordes att ishockeylegendaren Peter Forsbergs bolag 4ward tagit över distrubitionen för innebandymärket Exel.
Och enligt vad Sporten erfar kommer i morgon kommer nästa steg i den lanseringen. Då byter Gammlia Arena namn till Exel Arena.

***

Spännande nyheter minst sagt. Imorgon på presskonferensen får vi veta mer i ärendet.

Mer om detta inom kort alltså!

Tippar div 1: Plats fem

I dagens tippande av division 1 norra Norrland har turen kommit till Gävlebaserade IBK Runsten. Kommentera gärna!

1.
2.
3. RIG UMEÅ

Kommentar: 
Unga RIG placerade sig på fjärde plats i fjolårets division 1. Årets säsong kommer förmodligen se ut som de brukar för RIG; det blir mycket mål, både framåt och bakåt, och matcher av varierad kvalité. Är det något som  ska nämnas om RIG är att det alltid blir målrikt när man spelar – ifjol gjorde man fler mål än vinnarna Sandåkern (femton mål fler), men släppte samtidigt in cirka sjuttio mål fler – och det faktum att man är hemskt ojämna. RIG har en förmåga att vara seriens bästa lag i medgång, medan man i sina sämsta stunder inte ens är division 1-klass. På försäsongen slog man det numer allsvenska Sandåkern i Nolia Cup, vilket säger lite om vad laget är kapabla till.
Har seriens bästa spelare i Albin Sjögren (73 poäng ifjol). Tridenten SjögrenSebastian Degeryd och Filip Persson kommer göra en hel del poäng i år igen.
Nyckel till framgång: Får man igång ett väl fungerande försvarsspel har man potential att vinna hela serien. För mål, det kommer man göra.

4.
5. IBK RUNSTEN

Kommentar:
Varken nykomling eller något lag som åkt ur Allsvenskan, IBK Runsten är istället nya från division 1 södra Norrland. Har varit ett stabilt mittenlag i den serien – ifjol slutade man på sjunde plats medan man säsongen innan hamnade på sjätte plats. Jag tror man kommer fortsätta ligga i mitten. Har ingen superkoll på Runsten, det ska jag ärligt erkänna. Jag har sett dem spela en gång för fem-sex år sedan när Mathias Bondeson och Joakim Rollén hade stor show i Norrmalmia i en kvalmatch mot Öjebyns IBF. Bondeson och Rollén spelar fortfarande i laget och är fortfarande en väldigt stark duo som samtliga lag får se upp med. Det är en nackdel för Runsten att man hamnat i norra istället för södra divisionen. Vanan att åka långa bortamatcher är knappast lika stor som i t.ex. Kirunas fall. Det kommer slita på laget psykiskt under en hel säsong.
Nyckel till framgång: Att 38-årige Bondeson fortsätter leverera på samma nivå som tidigare säsonger. Så sent som förra säsongen slutade han tvåa i poängligan – ska Runsten ha en bra säsong krävs det att han fortsätter spela bra. Det, tillsammans med ett bra bortaspel.

6.
7. WIBAX PATRIOTS
wibax_logo
Kommentar: Ett av de lag som varit längst i serien, och som oftast kunnat titulera sig som en toppkandidat. Ifjol landade man på, med tanke på ambitionerna modesta, femte plats – och jag tror trenden fortsätter nedåt. Wibax har säsong efter säsong sett nyckelspelare gå: Erik Sandlund försvann 2010 till Team Thoréngruppen, ex-poängligevinnarna Andreas Morén och Jan Persson slutade inför säsongen 2011/12; i år är det fysfenomenet Niklas Morén och Jakob Söderström som försvinner för norrbottningarna, en duo som stod för 94 poäng ifjol. Väldigt kännbara tapp. Även i defensiven har man tappat två viktiga spelare i Fredrik Wallström och Fredrik Fürstenhoff. Det gör att jag sätter vissa frågetecken för den del som varit lagets adelsmärke, nämligen defensiven.  Rutinen av division 1-spel ska man dock inte förneka. Den blir viktig tillsammans med hårdskjutande backen Mikael Hällgren (ex-Umeå City och Team Thoréngruppen), målvakten Oscar Öberg och tekniske centern Elias Nyström. Redan första matchen, mot IBK Luleå, kommer bevisa var Wibax står i år. Själv är jag osäker.
Nyckel till framgång: Wibax behöver någon eller några spelare som kan ta det där sista steget. Jonas KarlssonNiklas Persson och John Wirkola är alla kandidater till det.

8.
9.
—————————
10. IBK LULEÅ

Kommentar: Jojolag som gick upp efter att ha kvalbesegrat TGC. Jag har för mig att Luleå gått upp i/åkt ur division 1 de senaste fyra åren, men om någon vet bättre får ni gärna rätta mig. Spelar sina hemmamatcher i svåra Pontushallen på parkettunderlag, en gynnsam faktor då de flesta av motståndarna varken tycker det är kul att spela på parkett (något TGC fick erfara) eller att åka långa bortaresor (fast vem gillar det). Således är det på hemmaplan jag tror Luleå ska ta poängen som krävs för att klara sig kvar. Frågetecknen för laget ligger i bredden och vem som ska göra lagets mål. I andra änden av banan ser däremot IBK Luleå starka ut.
Hårdföra försvararna Soheil Khayatbashi och Richard Edunger, duktige målvakten John Stiglund och talangfulle Marcus Hallman-Öster får dra ett stort lass om IBK Luleå ska lyckas hålla sig kvar till nästa säsong.
Nyckel till framgång: Ett tajt försvarsspel och ett bra hemmaspel.

11.
12. BRUNFLO FK

Kommentar: 
Nykomling som ifjol vann division 2 Västernorrland. Serien där Dalens Christian Larsson gjorde smått makalösa 136(!) poäng ifjol. Jag ska ärligt talat säga att jag inte känner till mycket om Brunflo, förutom Simon Sundström som ifjol gjorde en kortare sejour hos årets seriekollega Jemtland Innebandy. Ettan har en historia av lag från division 2 Västernorrland som går upp för att sedan trilla ut direkt (Sollefteå, Hernösand, Sundsvall City…) – i år tror jag Brunflo går samma öde till mötes. Precis som i alla andra nykomlingars fall så tror jag att hemmaspelet blir viktigt för Brunflo. Det, tillsammans med ett taktiskt bra försvarsspel.
Lagets starke man Stefan Björkbacka, 44 år ung, blir tillsammans med tidigare nämnde Sundström viktiga. Har ett tungt avbräck i Joakim Kramer, 56 poäng ifjol, som lämnat för FBC Engelholm.
Nyckel till framgång: Med ett bra hemma- och försvarsspel kommer man långt i division 1. Tyvärr tror jag Brunflo har en väldigt tung säsong framför sig.

Enkel derbyseger för Dalen

Onsdagens derby mellan Umeå City och IBF Dalen blev aldrig särskilt spännande. Nu såg jag förvisso bara en period men jag törs ändå konstatera att Dalen var numret större i det mesta.

Dalen har nu två raka segrar och har därmed öppnat säsongen på ett riktigt fint sätt. Det mesta talar för att laget kommer att fortsätta på den inslagna vägen.

IBF Dalens målskyttar;
Nathalie Karlsson 2, Martha Hällgren, Ida Eriksson 2.

***

Värvningarna från Vindeln ger verkligen laget en ny dimension. Martha Hällgren är en mardröm att möta i områdena framför målet, och systrarna Eriksson (Ida & Evelina) kommer bli riktigt nyttiga. På tal om dessa två är det dock anmärkningsvärt att Evelina lämnade planen poänglös. När hände det senast?

Storasyrran Ida gjorde i alla fall två mål och var på så sätt starkt bidragande till segern.
Två mål gjorde även tjejen med världens konstigaste hook på bladet – Nathalie Karlsson.

Noterbart är också att Hanna Appelblad gjorde en mycket lyckad comeback mellan stolparna. Vill även berömma Maja Stoltz för ett rejält och resolut spel över hela banan.

I City var det få som utmärkte sig positivt. Men Lina Wågströms pangskott i powerplay förtjänar ett omnämnande. Den andra målskytten var föga förvånande Marie Häggström. ”Släggan” har dock en bit kvar till toppformen baserat på den period jag såg.

Noterbart är att City har 14 utespelare och två målvakter i dagsläget. Det är väldigt få. Inte minst om man tänker in alla träningar. Tränaren Harri Lind ber nog en stilla bön varje kväll att alla ska hålla sig skadefria och friska.

Schweiziskan Claudia Meier bör kunna bli nyttig med sin storlek som center, men hon hade svårt att få tag i bollen ikväll.

Avslutningsvis vill jag berömma tigerkakan.
Den var 5+ och jag åt inte bara en utan två.
Såklart!

”Vi jobbade på olika sätt”

I kväll spelar Umeå Citys damer sin seriepremiär mot IBF Dalen.
Det gör man utan lagkaptenen Malin Strömberg (som slutat med omedelbar verkan – mer om det senare) och tränaren Jonas Söderström.

På Umeå Citys hemsida stod en kort förklaring till varför Jonas hade slutat. Där förklarades hans avhopp med följande text:

”Jonas har länge slitit hårt och arbetade ensam med laget under en stor del av förra året och upplever att han inte längre har tillräckligt energi kvar att ge”

Men då jag ringer upp Jonas får jag en annan bild.

– Visst, det har varit mycket, men det var framförallt i fjol då jag drog lasset själv. I år fanns det jättegoda förutsättningar. Den största anledningen till att jag slutar är att jag och Harri (Lind, den nya finske tränaren) hade olika syn på ledarskap och hur man utvecklar en grupp, säger Söderström, och fortsätter:

– Det är ingen enskild händelse som ligger bakom beslutet, utan det är en frukt av att vi har försökt ha dialoger, idéer och tankar utan att det blivit någon större förändring. Slutprodukten är helt enkelt att vi är olika och jobbar på olika sätt. Ett ledarskap måste få prägla gruppen istället för att det blir dubbla budskap, och då valde jag att kliva åt sidan, säger han.

Med vilka känslor lämnar du ditt uppdrag?

– Det är inga hard feelings mot Harri i alla fall. Det blev som det blev och man får acceptera läget. Han är en tränare med otroligt mycket kunskap och egentligen har jag bara gott att säga om han. För egen del känns det naturligtvis tråkigt att lämna ett uppdrag som man är vald att utföra, säger Söderström.

Hur det blir med Jonas Söderströms tränarkarriär nu återstår att se.

– Detta är ju rätt färskt så det gäller först och främst att smälta det. Men jag har svårt att se att jag inte skulle träna något lag igen, förutsatt att någon tycker att jag kan bidra med någonting i kunskapsväg och ledarskap, säger han.