Tankar kring Iksus seger

Jag var på plats och såg mina nemesis i Iksu besegra Jönköping under fredagskvällen. En match där Iksu – utan att egentligen förta sig – malde ner Jönköping. Det trots att man gjorde förvånansvärt få mål. Fyra stycken, för att vara exakt. Jönköping petade in två i slutet när matchen redan var avgjord.

Rätt tidigt i matchen tog laget tag i taktpinnen. Man sköt, sköt och sköt lite till utan att överlista 17-åriga Isabelle Rudman i Jönköpings mål. Rudman – som enligt mig var matchens bästa spelare – hade för kvällen väldigt god hjälp av såväl sina försvarare (hela Jönköpingslaget försvarade sig heroiskt) och av Iksuspelarnas såväl lösa som missriktade avslut (Victoria Wikström var en som hade några RIKTIGT märkliga skott igår).

Vill hylla förstakedjan med Julia Nordin, Victoria Wikström och Emma Hellberg (som sedan byttes ut mot Cornelia Fjellstedt – som pyttsade i ett av hennes första byten där). De hade ett fantastiskt bra trillande av boll på Jönköpings planhalva. Ett litet minus bara att man inte gör fler mål. En detalj som kommer ifall man fortsätter med samma finess och fart.

Två fina mål av Elin Tjärnström igår också. Precis när Iksu behövde det som mest. En god egenskap.

Försvarsspelet var en annan grej som såg väldigt stabil ut. Man stressade ofta Jönköpings backar till att slå långa bollar, och väl på egen planhalva plockade man ofta lätt ner motståndarnas anfall. Länge trodde jag att man skulle hålla nollan, och egentligen kanske man borde gjort det också. Vill poängtera att det inte finns något att anmärka på målen man släpper in. Det är mål som kommer när matchen är avgjord.

Kollega/boss Tomas Ruuth beskrev i sina ”4 snabba om Iksus seger” att ”man faktiskt är van att få se fler än fyra mål från Iksu” och ”att Iksu med sina åtta landslagsspelare borde kunna leverera en bättre show än så här”. Jag håller inte riktigt med honom. Som den italiensk fotboll- och försvarsspels-fantast jag är tycker jag att det var en… åtminstone intressant match. Att ligga lågt och satsa på kontringsspel är förmodligen den spelidé som skall krävas för att slå Iksu i år. Där är Jönköping rätt ute.

Dessutom: Att Iksu gör fler mål än sina motståndare, och dessutom kontrollerar (läs: dominerar) matchen igenom, gör att det finns ingenting att anmärka på Iksus insats. Det var en dag på jobbet för de orangeklädda. Matchen mot Jönköping var ett steg till slutmålet att vinna mästerskapet. Iksu en maskin… spelar man så här mot de sämre lagen och skruvar upp sig ett snäpp mot de bättre lagen så kommer man ligga i toppen av tabellen när denna summeras.

Förlusten mot Falun med nio insläppta mål är mer intressant. Den visar på något sätt att det fortfarande finns saker att arbeta med för Iksu. Och jobba på saker, det har de hela vintern på sig.