Han kommer inte ihåg när han gjorde mål senast.
Han har aldrig blivit intervjuad om sitt innebandyspelande.
Han var vaken i 48 timmar i rad.
Jag syftar så klart på TGC:s minst sagt ovane matchhjälte mot Hudik/Björkberg – Anders ”Ankan” Sturesson.
– Helt otroligt att jag fick avgöra. Kan inte ens komma ihåg när jag gjorde mål senast. Jag hade grymt tur och vevade in den på volley med skaftet. Ingen aning hur det gick till, men när jag såg bollen gå in var det bara total lycka, skrattar ”Ankan”.
Flera av er kan redan storyn men jag drar den ändå. TGC klev på ett arbetspass klockan 02.00 natten före match. De jobbade till 08.00 då bussen, packad med hela tio spelare, gick ner mot Glada Hudik.
Efter fyra minuter går en av två ordinarie backar – Erik Lundberg – sönder. Resten av matchen består backuppsättningen av Adam Wennberg, Johan Forsberg-Hedlund (normalt sett forward) och Pontus Larsson (aldrig någonsin spelat back tidigare).
– Vi sa att vi skulle gå in och kriga och att vi inte åkt dit bara för att förlora. Alla var inställda på att göra sitt bästa av situationen, säger Sturesson.
Så blev det också. TGC stod för en heroisk insats. Att vinna en av seriens svåraste bortamatcher, med dessa minst sagt kassa förutsättningar och en backuppsättning som består av en back och två forwards, är en fantastisk bedrift.
– Ja, man vet knappt vad man ska säga. Jag har aldrig varit så glad efter en vinst förut. Det kändes bra hela matchen och inför tredje sa vi till varandra att vi kunde ta det. Sedan går vi in och krigar som djur för att ro hem det, fortsätter ”Ankan”.
På bussen hem var stämningen på topp men för ”Ankan” och ett par till i laget väntade jobb direkt vid ankomsten till Umeå.
– Jag var vaken 48 timmar i rad innan jag äntligen fick sova, så man är hyfsat sliten nu, skrattar han.
***
Jag har även snackat med tränaren Johan Westerlind och han hade, liksom undertecknad, inga som helst problem att unna denne ödmjuke lagspelare att få avgöra en match av denna kaliber.
– Helt fantastiskt. Han är alltid extremt nyttig för laget i moment som inte märks så mycket. Att han då får kliva fram och glänsa på det tekniska planet är så vackert att se, berömmer Westerlind, som så klart hade svårt att hålla känslorna i styr efter slutsignalen:
– Det är mirakel att vi vinner. Man skrattar fortfarande bara man tänker på det. Hudik hade ju kvitterat precis före och i anfallet innan målet kom de 3-mot 1. Som tränare blir man så klart stolt över laget. Vi är extremt oseriösa på många plan men när domaren väl blåser igång vet alla vad vi ska göra. När det gäller innebandyn är vi alltid seriösa även om vi inte förbereder oss inför matcher på de typiskt klyschiga sätten, menar Westerlind.
Avslutningsvis frågar jag då såklart hur förberedelserna till nästa match blir. Jag räknar kallt med att de jobbar hela natten då med.
– Haha, nej, det har vi faktiskt inte tänkt göra. Vi ska däremot fila på någon ny uppvärmning. Jag vill inte avslöja för mycket men det kan komma att handla om en eller flera sånger, säger Westerlind.
