Reflektioner från finalhelgen

Så var jag tillbaka i Umeå efter en fantastisk finalhelg i Skåne och Malmö. Visserligen något febrig, men vad gör väl det?

Nåja, tänkte summera lite saker jag noterat under helgen:

Börjar med det obegripliga faktum att finalen spelas i Malmö – en åsikt vi inte verkar vara ensamma om att ha. Vi är fullt införstådda att förbundet vill sprida innebandyn, men att finalerna spelas så långt söderut som Malmö är oförståeligt.

Klubben som geografiskt låg närmast Malmö var Rönnby (Västerås). Hur långt det är mellan Malmö och Västerås? 60 mil. Trist för supportrar till klubbarna. De får ett extremt hinder framför sig om de vill se sitt lag spela final.

***

… av de geografiska anledningarna ska supportrarna som trotsade det långa avståndet hyllas. 15 timmar i buss är inte jätteroligt.

Dalensupportrarna höll igång rejält under herrfinalen – bra jobbat!

***

Men hur många var det som såg matchen – egentligen? Enligt innebandy.se var det 10 111 åskådare på herrmatchen, något färre på dammatchen. Det såg dock väldigt glest ut, så själv tar jag den siffran med en nypa salt.

***

Vi är lite besvikna på Kim Lundström. En fantastisk målpassning i all ära, men ingen bild på Instagram under matchen. Han bad dock snabbt om ursäkt till oss.

***

Så klart besviket i såväl Iksu- som Dalenlägret efter att lagen förlorat finalerna. Christian Hjort talade med Sportnus Markus Isacson efter matchen – och resultatet blev fantastiskt. Klicka här för att se intervjun med Hjort.

En annan intressant intervju var den med Rönnbys hjälte Backlund. Den var dock inte lika skön…

***

Man måste böja sig för Galante Carlström som höjer sig ett snäpp precis när det behövs för Falun. Tillsammans med Umeå-bekantingen Johan Rehn var han skillnaden mellan lagen igår. Vilket målsinne karln besitter!

***

Till sist: Hur rolig lördagen än var så fick den ett tråkigt eftermäle med nyheterna om Tomasiks anhörigas bortgång. Våra tankar hos Milan och anhöriga.

Galante Alexander sänkte Dalen

Dalen gjorde allt som krävdes – utom mål. En omutlig Johan Rehn och en snajper vid namn Alexander Galante Carlström gör att Dalen får vända hem med en silverpeng för andra året i rad.
– Vi har våra lägen men gör inte mål. Då är det svårt att vinna matcher, konstaterar en besviken Alexander Bodén.

Falun började bäst och tog rättvist en 2-0-ledning i den första perioden. Men innan periodens slut hann Dalen med att replikera dubbelt. Först rullade man upp motståndarna så Andreas Berglund bara behövde sätta klubban till, och sedan sköt Mikael Harrysson ett välplacerat skott som Rehn kanske skulle tagit. Sedan gjorde däremot målvakten allt rätt – trots massiv Dalenpress vid ställningen 3-2 till Falun lyckades man inte överlista Falumålvakten.

Istället var det Falun och Alexander Galante Carlström som fick sista ordet. 3-2 sköt han  distinkt på halvvolley, 4-2 drog han upp i krysset efter en pet-variant då Dalen stod och sov – och sedan fullbordade han sitt hat trick genom att hänga dit bollen i öppet mål när Dalen chansade med sex utespelare.

Dalen ska vara stolta över sin säsong, trots att det slutar med en snöplig förlust i en match där man i mina ögon var bättre (åtminstone stora delar av matchen, i början var det bara Falun).

– Just nu känns det tungt – man vill bara gå och gömma sig. Om någon dag kommer man kunna se tillbaka och vara stolt över vad vi har gjort, men just nu är det bara tungt, säger Alexander Bodén när säsongen kommer på tal.

Det är förstås en självklarhet att de är besvikna just nu. När laget tittar i backspegeln om några veckor kommer man verkligen kunna slå sig för bröstet. INGEN trodde att Dalen skulle spela final i år. Det är en bragd att man tagit sig så långt som man gjort. Med lite studsar med sig (Johan Eriksson hade en i stolpen, Peder Bodén missade öppet mål) hade man mycket väl kunnat vinna det här.

Hatten av för er Dalen. Galet bra jobbat.

Och grattis Falun (framförallt till Umeå-sönerna Jakob Lundmark och Emil Johansson).

Tung förlust för Iksu

Trots drömöppning för Iksu var det Rönnby som drog det längsta stråt när damernas SM-final avgjorde. 2-0-ledningen vändes till 2-4 – och efter det reste sig inte Iksu igen.
– Jag vet inte vad som hände. Vi började jättebra i första perioden och sedan kommer vi inte upp i nivå under den andra och tredje. Jag är sjukt besviken, säger Julia Nordin.

Iksu började klart bäst och gick upp i en 2-0-ledning efter mål av Nordin och Victoria Wikström. Men när lagen gick in på planen för den andra perioden fick publiken se en rejäl scenförändring. Iksu började slarva och skapade inte alls samma chanser man gjorde under de första tjugo minuterna. Istället vaknade Rönnby med sina snabba och vassa kontringar. Först reducerade och kvitterade Malin Forslund, och bara en halv minut efter kvitteringen satt även ledningsmålet av Madelene Backlund.

– De backar hem och kontrar. Man straffas direkt när man gör misstag, och de har spelare som kan gå in och avgöra. Rönnby är ett bra lag, konstaterar Nordin.

När Rönnby gjorde 2-4 efter en stark kämpainsats av Rönnbys duo Madelene Backlund och Helena Lundqvist orkade inte Iksu resa sig. Victoria Wikströms snygga reducering till 3-4 i power play gjorde att Iksu kunde plocka ut målvakten för att satsa på en kvittering – men trots chanser lyckades man inte. Rönnby lyckades reda ut stormen.

– En match, en möjligheter. I år vinner Rönnby, nästa år är det Iksu, säger Iksu-tränaren Tomas Hugosson-Wallgren.

***

Grattis Rönnby till SM-guldet. Ett jättetråkigt slut för Iksu, men Rönnby stod idag för en klassisk laginsats med bra kontringsspel. Nu hoppas jag att Dalen kan göra samma sak. Likheterna mellan lagen är faktiskt slående.

Nu går vi direkt till herrfinal.

Malmö it is!

Det blev snabba kast. I söndags gjorde Dalen Iksu sällskap till finalen. Jag slog en snabb blick på kollega Arvidsson som direkt förstod vad jag menade.
– Jag kan inte åka. Jag måste jobba på söndag.
Visst, sa jag, men jag åker. Svårt med kort varsel, men ändå.
Så är jag på plats efter en lång resa. Värsta projektet var visserligen att ta sig den nätta vägen från universitetet till Umeå flygplats, men när det blev längre gick det lättare.
Efter en timme Stockholm.
Efter ytterligare en timme Malmö.
Efter kanske en halvtimme Malmö centrum och nu på hotellrummet. Känns fint. Det må inte vara finalstämning här, men själv känner jag hur det kittlar när jag tänker på att det imorgon – efter en hel säsong – ska avgöras i en enda match inför storpublik.
Det är så vackert att jag måste ta fem minuters vila.
***
I herrfinalen är det ett smärre mirakel att »vårt« (eller kanske Umeås) Dalen är i final. Man brandskattades på spelare i somras när bland andra Johan Samuelsson och Robin Nilsberth försvann hem till Sundsvall och Granlo. Imorgon står dessutom Jonas Svahn i Faluns lag, en spelare som så sent som ifjol stod på planen för finalspel med Dalen.
I laget från ifjol finns (fantastiske) Ketil Kronberg och Alexander Bodén kvar som lysande stjärnor. Två spelare som hittat en fantastisk kemi tillsammans med förvärvet Johan Eriksson (Sirius). De tre utgör den formation som ska kliva fram en sista gång och göra en stormatch ifall Dalen ska få fira ett SM-guld imorgon. Det, och att man precis som Kronberg konstaterar i en intervju med Innebandymagazinet sätter det försvarsspel som funkat exemplariskt under säsongen.
Att man lyckades slå ut Storvreta på vägen till Malmö känns… fascinerande. Wow.
Vi på Innebandybloggen har dömt ut Dalen några gånger – och det känns som att jag ska göra det en gång till. Falun blir enligt mitt tips Dalen övermäktigt i finalen. Precis som Jacke skrev tidigare har laget fler spelare som kan göra skillnad. 7-4 till Falun, om jag ska säga ett resultat.
***
»Vårt« Iksu då? Ja, jag tror laget försvarar SM-guldet. Lagets rutin från matcher av den här digniteten samt den lagmaskin som Iksu är fäller nog avgörandet. Oavsett vilka spelare som Iksu slänger in på banan är det skyhög lass. Det är en styrka hos deorangea.
Det laget får se upp med är överraskande Rönnbys (som gjort en liknande resa som Dalen med att slå ut en favorit och ett lag som slutade före dem i serien) fina försvars- och kontringsspel. Här är en spelare som Mathilda By viktig, en spelare som imponerade på mig under kvartsfinalserien mot Dalen.
Precis som Dalen (även här) bygger Rönnby sitt spel på ett lågt försvar och fina vändningar. Lyckas man slå Djurgården över fem matcher så förtjänar man verkligen all respekt och laget ska självfallet inte räknas ut på förhand.
Nåja. Jag tror på Iksu. 6-2 med stjärnorna Cassandra Edberg och Victoria Wikström som segerorganisatörer.

Kampanjuppdatering!

play for charity

Säsongen har tagit slut för de flesta vilket gör att det tickar in mer och mer pengar på Play for charity-kontot för varje dag som går. Nu är vi uppe i lite mer än 27 000 kronor (som ni kan se i skärmdumpen lite längre ned) vilket såklart är hur kul som helst!

 

Kontonumret för den som undrat vad det är finns nedan:

Kontonummer: 716 880 768
Clearingnummer: 6210 (Handelsbanken)

Märk betalningen antingen med ert namn eller det nummer ni har i listan (så att säga). Vi tackar för alla bidrag – det gör skillnad i kampen för att utrota hungern.

Och dessa – i vissa fall något kryptiska – bidragsgivare är dessa:

00000030777734 fann jag efter att ha frågat våra fina följare på Twitter. Det var Carina Gustafsson  som skänkte 10 kronor per mål som Warbergs damlag gör under SSL-kvalet. 29 mål (som var, om jag inte missminner mig, ett enda från avancemang. Bittert!) innebar 290 kronor till kampanjen.

Kohonen är inga andra än Mika och Cecilia Kohonen. skänkte 50 kronor per slutspelspoäng från Mika och 100 kronor per avancemangssteg i slutspelet. Summering: 20 poäng av världens bäste innebandyspelare ger 1000 kr + 100kr och en straff 50kr, totalt grymma 1150 kr till kampanjen!

Elin Gillberg, Täby IS, skänkte 50 i startsumma + 50 per för den poäng hon gjorde resterande del av säsongen!

Gustav Broadhall, spelare i Sandåkernkamraterna, skänkte 10 kr per mål för laget och 20 kr per poäng han sköt i de sista omgångarna. Det landade på 80 riksdaler.

Henrik Sjöström, svärmorsdröm i GUIF, gjorde två poäng. För det skänkte hans moster 100 kronor till kampanjen!

Linda Thorman, Husqvarna, skänkte 300 kronor för att laget gick och vann division 2 och en hundring extra ”bara för att hon ville”. Tack för det!

Victor Öberg capitano i Thorengruppen, drog på sig två utvisningsminuter för vilka han skänkte 200 kronor till kampanjen för.

TG Play for charity är Thorengruppens inbetalning. Skänkte 500 kr/seger för deras allsvenska lag resten av serien.

RIG-keepern Amanda Hill skänkte 400 kronor! 50 kronor för varje vinst laget tog resten av säsongen i division 1 och Innebandyfesten (4). 100 kronor för varje assist (1) och en plushundring för att laget blev svenska juniormästare.

00009837162024 är ingen mindre än bloggens Jakob Arvidsson. Där ingår bland annat en krona per åskådare i derbyt mellan Thoren och City vilket blev 596 kronor, 1000 kr/poäng i sista omgången (tre stycken – 3000 kr) och 100 kr/träning som Adrian Grande gjorde med Thorengruppen. Hela 5200 kronor från Jacke alltså. Han ryktas numera leva på nudlar.

Johan Sjögren – RIG-spelaren Albin Sjögrens pappa – skänkte ytterligare (han finns längre ned i listan också) 465 kronor. Fem poäng per poäng som Albin mäktade med i division 1. Det var 93 stycken, det.

Lunkan är Duvbos Johan Lundqvist. 250 kr är insatta på kontot – och det är 50 kronor per poäng (fyra stycken) plus ett självmål (50 kr)!

VIKTORTAAV är kort för Viktor Taavitsainen, forward i Trosa Edanö, som gav en tjuga för varje poäng han gjorde i de tre sista omgångarna av säsongen. Det trillade in 150 kr vilket är sju och ett halvt poäng.

A. Carlbom är Thorengruppens superstjärna Andreas Carlbom som skänkte 30 kr per mål som laget mäktade med i slutomgångarna. 32 mål ger 960 kronor. Tack ”Calle”!

***

Mikael Hansson i Sandåkern skänkte 500 kr per poäng i slutskedet samt 100 för varje skottäck Timmy Nyberg tog. Timmy offrade sig vid två tillfällen och Hansson pyttsade på Umeå City vilket inbringade hela 700 kronor. Stort tack!

Bertil Eirell, assisterande tränare i Thorengruppen och länslagstränare, skänkte 200 kronor per seger som ”Thoren” grejade för resten av säsongen. 400 kronor – tack Berra!

#bubpodcast bidrog med 200 kronor per mål som Elias Bard, SSL-back i Linköping, gjorde för resten av säsongen. Bard tvingade målvakten att vittja nätet en gång – 200 kronor!

Innebandyfantasten Chris Guntsch skänkte 50 kronor per poäng som Viktor Johansson och Simon Ohlsson i Växjö Vipers gjorde i de sista matcherna av Allsvenskan Södra. Det blev totalt fyra pinnar och 200 kronor till kampanjen. Tack så mycket!

Holmsund Citys styrelse bidrog med 50 kr/mål som herr- och damlaget gör under resterande matcher, och 50 kr för varje seger. 43 gjorda mål totalt och 3 segrar = 2300 kronor!

Christoffer Hald – ex-ersboding som numera spelar i Skara IBK, skänkte 50 kronor per mål/assist/utvisning han gör/tar resten av säsongen. Det blev sex poäng vilket renderade i 300 kronor. Stort tack!

Linnea Eriksson, syster till Granlos Anton Eriksson, bidrog med 100 kronor för att Granlo tog sig till slutspel – och ytterligare 50 pix för att brorsan Anton fick sitta på botbänken i sista matchen.

A. Eriksson, är Anette Eriksson som är mamma till Granlos Anton Eriksson. Det är hennes andra insättning och det är för Antons utvisning i slutspelet.

Jesper Fransson, Sandåkerns sniper, skänkte 50 kr per poäng i de sista omgångarna. Fransson gick formligen LÖS i poängprotokollet vilket gav hela 650 kronor (13 pinnar!). Grymt bra jobbat!

Sara och Matilda Orebrand, Gottsunda IBF, lade 20 kronor/poäng som gjordes resten av säsongen. Skulle laget knipa tredjeplatsen skulle man även ge 500 kronor extra. Någon tredjeplats blev det inte – men väl fina tio poäng. Det är 200 kronor!

Pelle Lund, skänkte 10 kronor per mål som Storvreta D2 resp D3-lag gjorde i de återstående seriematcherna, samt 10 kronor per skott som dottern Emmy Lund motade. Det blev en total på 67 stycken vilket är hela 670 kronor. Tack Pelle!

Leif Lundberg, bloggkollega på ”Innebandyläktarcoachen”, gav 50 kr per poäng (och utvisning) som Jakob Arvidsson gjorde/tog för resten av säsongen. Det blev fyra poäng (och noll utvisningar)! 200 kronor.

Pappa Hedin, far till RIG:s målvakt Adam, skänkte kreativa 1 krona och 55 öre (sonens tröjnummer) per insläppt mål den här säsongen. 131 gånger fick Adam vittja nätet vilket efter en del matte (åtminstone för mig) innebär 203,05 kronor.

Nils Widing skänkte arvodet av den sista matchen han dömde. Det var 250 kronor. Tack Nils!

Sävars damlag som gick in med 250 kr per mål i de sista två seriematcherna till kampanjen #playforcharity. Mål framåt likväl som mål bakåt. De sista två matcherna slutade 9-4 och 7-6. Det är 27 mål. 250 x 27 är 6750 kronor! Mer om dem går att läsa här.

Thomas Lindgren – legend hos Superior Performance in Floorball (SPIF) – gjorde två poäng mot Vindeln vilket genererade som ni kan se hela 1000 kronor till kampanjen!

Johan Eriksson – Malmötränare – skänkte 400 kronor för att föreningen vann 4 av 5 matcher under klubbens »superhelg« då många av klubbens lag var igång. Det var alltså en hundring per seger som var premissen!

Nr 103 är Anette Eriksson som är mamma till Granlos Anton Eriksson. Hon har skänkt 200 kronor för att Granlo tog sig till slutspel (och vilket slutspel man har gjort så här långt).

Ingrid Hannerz –  Skänker 10 kr per poäng som Susanne Ekblom, Minne Dahlerus, Alexander Rudd, m fl (glömt vilka det var – fem spelare typ), gör under resten av säsongen. 2013-03-11 var det 22 pinnar vilket innebar 220 kronor. Det kommer mera – och det är vi väldigt tacksamma för!

Levi och Gunnel Bergström – den förre är ordförande i IBK Dalen och den senare dennes maka – skänkte 500+300 kronor för Dalens damer och herrars insats i Superligan. En fjärdeplats, som damerna tog, var värd 500!

Micke Hill – Mullsjös tränare – skänker hundra kronor för varje pinne som Mullsjö skulle ta de två avslutande omgångarna. Det blev tre points vilket innebär 300 kronor! Vi tackar och gratulerar laget till det klarade kontraktet.

Johan Sjögren – nyblivne Storvretaspelaren Albin Sjögrens pappa – pyttsade in 200 kronor för att RIG Herr vann division 1. Han kommer också skänka fem kronor per poäng som Albin gjort/gör under säsongen (och det är inte lite!).

Stuart Söderberg – @juliustonker på Twitter och polare med Duvbos Johan Lundqvist – skänkte 50 kronor per poäng (och självmål!) som kompisen Johan gjorde i derbyt mot Haninge. Där blev det två assist och ett självmål, vilket med enkel matematik innebär… just det, 150 kronor!

Marita Lieback Asp – mamma till Kevin Lieback Asp (landslagsmeriterad försvarare i AIK) – var den första att skänka pengar beroende på prestationer. Hon la in 200 för att AIK slog seriesuveränen Storvreta, och ytterligare 300 kronor för att hon gillar initiativet till kampanjen. Vi tackar så klart för det!

Iksu finalklart!

Trots 0-2 i baken redan i den nionde matchminuten vann Iksu den femte och avgörande matchen i semifinalserien mot KAIS Mora. Lagmaskinen Iksu malde ned gästerna: Skottsiffrorna 33-22 (och framförallt andraperiodens 12-3) vittnar om det.

Elin Tjärnström reducerade Moras ledning med ett skott som inte såg helt otagbart ut för Moras målvakt Sandra Fredriksson innan förstaperioden var slut. Men det var i den andra som Iksu gick ifrån, till 5-3, mycket tack vare effektivt special teams-spel. Victoria Wikström (en gigant idag – fem poäng) sköt 3-2 i box play och 4-3 i power play, det senare fint framspelad av energiknippet Julia Nordin.

I den tredje perioden klev Mora högre upp i banan och öppnade sig mer vilket gjorde att Iksu – som klarade av pressen väldigt väl – fick klarare chanser och kunde vinna med 8-4. I den tredje perioden sköt Wikström ytterligare tre poäng, men även Iza Rydfjäll klev fram och gjorde två poäng. Bland annat ett välplacerat slagskott som fastställde slutresultatet.

Segern gör att Iksu är klart för final efter att ha slagit ut KAIS Mora med 3-2 i matcher.

***

Gedigen insats från Iksu idag. Enda plumpen jag kan komma ihåg är att Mora tillåts gå upp till 0-2 – men sedan visar laget rutinen man besitter. Man maler och maler med sitt eget spel vilket gav resultat; i den andra perioden var laget helt överlägset över hela banan. I anfallsspelet var man rörligt och i försvarsspelet så plockade man effektivt ner Moras fantastiska förstaformation ÄVEN om den kedjan faktiskt gjorde samtliga Moras mål (då spelade man i och för sig på två formationer).

Iksu lyckas alltså vända ett 1-2-underläge till 3-2 i matcher mot ett av Sveriges bästa lag. Det är riktigt grymt att se hur Iksus rutin och moral kommer till pass när man är i pressade situationer. Man växer och blir bättre. Föredömligt.

Victoria Wikström utsågs till matchens bästa spelare. Hon var hur bra som helst, fem poäng talar förstås sitt tydliga språk. I övrigt stack Frida NorströmFrida Eriksson och Iza Rydfjäll ut i ett Iksu där ingen spelare föll ur ramen – man var helt enkelt genomgående väldigt bra.

Fantastisk kasse av (utvisningsligaledaren!!) Cornelia Fjellstedt förresten. Nypet i skottet till matchvinnande 5-3 var fem plus.

700 personer på läktaren (enligt den officiella siffran, men det var ju knökfullt så jag tror det var mer än så!) fick se Iksu ta sig till sin fjärde raka final. Den åttonde på de nio senaste åren. Det är ju helt bananas bra.

Så, hatten av för er, Iksu. Fantastiskt bra jobbat. Nu står bara en match mellan er och det där guldet.

Allmänt

Jakob Arvidsson var visst före på bollen, men jag konstaterar det ändå.

Idag bekräftades ryktet. Erik Nilsson, Umeå Citys speedkula, är officiellt klar för mina gamla lagkamrater i Wibax Patriots i division 1. En övergång som varit på gång ett tag enligt mina källor. Klart Nilsson kommer att saknas för City – och oj, oj oj!! vad jobbigt det blir att vara försvarare i division 1 när han sätter fart.

***

Jobbigt blir det även för Iksu ikväll. Hittills har man inte kommit segrande från Unihoc Arena, och gör man inte det ikväll så är det ett litet väl tidigt sommarlov för de regerande svenska mästarna som gäller. Det ska bli intressant att se huruvida Josefina Eiremo, som hoppade in sist, får någon istid idag (vilket beror på den skada hon dragits med under våren och inget annat). Hon behövs!

För den som inte ska på Umeå Open, Björklöven eller Dalen går matchen att följas via följande länk: https://kaismoralive.solidtango.com/. Det kostar 59 kronor och matchen börjar 19.00.

***

Även för Dalen är det dagen med stort D. 8-2-förlusten sist innebär att det vid förlust är respass med 3-1 i matcher mot Storvreta från Uppsala. Ingen skam i det med tanke på att Storvreta i mina ögon är Sveriges bästa lag, men visst vore det kul ifall Dalen kunde ordna en femte match. Och på hemmaplan – där man varit hur bra som helst – är allt möjligt!

Klart är i alla fall att en av Storvretas stjärnor – Rasmus Sundstedt – missar fajten på grund av skada. I Sundstedts frånvaro får Dalen istället räkna med att Berggren eventuellt gör comeback. I mina ögon en underskattad back – hur konstigt det än låter.

19.00 kickar den matchen igång på EXEL Arena. Går även att se på svenskaspel.se och att följa på sportnu.se (rekommenderas för den som ska på Björklöven!)

Ska bli intressant att se hur publiksiffran kommer se ut. Det känns som att många potentiella åskådare (däribland jag själv) kommer vara på hockeymatch då Björklöven kan fixa avancemanget till Hockeyallsvenskan. Det är beklagligt att matcherna spelas samtidigt. Ur en allmän synvinkel kan man dock lugnt konstatera att det råder hockeyfeber i stan vilket förmodligen lär påverka Dalens publiksiffra negativt.

Uddlöst Iksu – läget prekärt

Uddamålsvinsterna fortsätter i semifinalserien mellan Iksu och KAIS Mora. Ikväll var det gästande Mora som drog det längsta stråt i en förhållandevis jämn match där Iksu kanske var snäppet vassare. 2-3 slutade matchen.

Efter en mållös förstaperiod där lagen – kanske något nervöst – kände på varandra var det KAIS Mora som tog ledningen med två snabba mål. Hypertekniske Sara Kristoffersson slog vackert in bollen på volley efter en tilltrasslad situation.

Bara någon minut senare satte Elin Reinestrand ett straffslag bakom Linnea Jonsson som sin vana trogen hoppade in i Iksus mål vid straffar. Det var första gången hon tvingades kapitulera vid straffslag det här slutspelet (5/6).

Iksu reducerade snabbt sedan Emelie Wibron lyft in en chansboll mot mål som styrdes på Mora-försvarare. Iksu tog därefter över spelet helt och belägrade den offensiva planhalvan, och fick rättvist in kvitteringen då den för dagen duktige Susanne Ekblom rakade in en retur från Moras målvakt.

Men i den tredje perioden var det Mora som trots Iksu-dominans avgjorde. En frislagsvariant som gick ut på att lyfta in bollen direkt på mål gjorde till slut att Amanda Larsson, Moraforwarden, fick öppet mål. Där gjorde hon inget misstag, vilket gjorde att Mora kunde vinna matchen.

Iksu försökte med att plocka ut målvakten men kom aldrig nära en kvittering.

***

Tung, tung förlust för Iksu vars säsong kan vara slut nu på fredag. KAIS Mora är ett starkt hemmalag, vilket Iksu fått erfara två gånger i år – båda gångerna lagen mötts i Unihoc Arena har Iksu fått se sig besegrade i sudden death.

Iksus kändes tyvärr alltför uddlösa idag. Många gånger under säsongen har laget haft svårt att skapa rena chanser genom att – hur ska jag uttrycka det – ta skitjobbet. Elin Tjärnström är en av de få spelare som gör grisjobbet – och arbetar idag fram hyperviktiga 2-2 genom just det. I övrigt är det litet för mycket spel runt Moras box. En box som är bra och som är svår att få hål på.

I övrigt är man dessutom lite för dåliga när chanserna väl uppstår. Man bränner de fina chanser man rullar fram, och det håller inte mot ett så pass bra lag som KAIS Mora är.

Nej, till fredag krävs verkligen bättre effektivitet om Iksu ska hålla matchserien vid liv.

Glädjande för Iksu var att såväl Frida Norström (vars fot spökat) som Josefina Eiremo var i spel. Eiremo, som jag trodde var borta för säsongen, är förmodligen Iksus mest underskattade spelare och en jättebra sådan.

Det ska sägas att Iksu satt i samma rävsax ifjol – då mot Djurgården. Det underläget vändes till 3-2 i matcher och till slut bärgade laget som bekant SM-guldet. Är det något lag som vet hur man vänder semifinalserier är det alltså just Iksu, och på frågan om laget vänder semifinalserien säger Therese Andersson till sportnu.se:

– Det är jag helt övertygad om att vi gör.

Lovar gott.

Kampanjen – 17 000 på kontot!

play for charity
Trots lite påskledigt (där ältandet av mitt botbänkssittande som gjorde att Samuel Lindmark kunde avgöra för K4 varit rejält) fortsätter förstås kampanjen att rulla vidare. Listan på de som anmält sig till kampanjen är väldigt lång, och så börjar även listan på de som bidragit till insamlingen bli.

Kontonumret för den som undrat vad det är finns nedan:

Kontonummer: 716 880 768
Clearingnummer: 6210 (Handelsbanken)

Märk betalningen antingen med ert namn eller det nummer ni har i listan (så att säga). Vi tackar för alla bidrag – det gör skillnad i kampen för att utrota hungern.

Och dessa – i vissa fall något kryptiska – bidragsgivare är dessa:

Mikael Hansson i Sandåkern skänkte 500 kr per poäng i slutskedet samt 100 för varje skottäck Timmy Nyberg tog. Timmy offrade sig vid två tillfällen och Hansson pyttsade på Umeå City vilket inbringade hela 700 kronor. Stort tack!

Bertil Eirell, assisterande tränare i Thorengruppen och länslagstränare, skänkte 200 kronor per seger som ”Thoren” grejade för resten av säsongen. 400 kronor – tack Berra!

#bubpodcast bidrog med 200 kronor per mål som Elias Bard, SSL-back i Linköping, gjorde för resten av säsongen. Bard tvingade målvakten att vittja nätet en gång – 200 kronor!

Innebandyfantasten Chris Guntsch skänkte 50 kronor per poäng som Viktor Johansson och Simon Ohlsson i Växjö Vipers gör i de sista matcherna av Allsvenskan Södra. Det blev totalt fyra pinnar och 200 kronor till kampanjen. Tack så mycket!

Holmsund Citys styrelse bidrog med 50 kr/mål som herr- och damlaget gör under resterande matcher, och 50 kr för varje seger. 43 gjorda mål totalt och 3 segrar = 2300 kronor!

Christoffer Hald – ex-ersboding som numera spelar i Skara IBK, skänkte 50 kronor per mål/assist/utvisning han gör/tar resten av säsongen. Det blev sex poäng vilket renderade i 300 kronor. Stort tack!

Linnea Eriksson, syster till Granlos Anton Eriksson, bidrog med 100 kronor för att Granlo tog sig till slutspel – och ytterligare 50 pix för att brorsan Anton fick sitta på botbänken i sista matchen.

A. Eriksson, är Anette Eriksson som är mamma till Granlos Anton Eriksson. Det är hennes andra insättning och det är för Antons utvisning i slutspelet.

Jesper Fransson, Sandåkerns sniper, skänkte 50 kr per poäng i de sista omgångarna. Fransson gick formligen LÖS i poängprotokollet vilket gav hela 650 kronor (13 pinnar!). Grymt bra jobbat!

Sara och Matilda Orebrand, Gottsunda IBF, lade 20 kronor/poäng som gjordes resten av säsongen. Skulle laget knipa tredjeplatsen skulle man även ge 500 kronor extra. Någon tredjeplats blev det inte – men väl fina tio poäng. Det är 200 kronor!

Pelle Lund, skänkte 10 kronor per mål som Storvreta D2 resp D3-lag gjorde i de återstående seriematcherna, samt 10 kronor per skott som dottern Emmy Lund motade. Det blev en total på 67 stycken vilket är hela 670 kronor. Tack Pelle!

Leif Lundberg, bloggkollega på ”Innebandyläktarcoachen”, gav 50 kr per poäng (och utvisning) som Jakob Arvidsson gjorde/tog för resten av säsongen. Det blev fyra poäng (och noll utvisningar)! 200 kronor.

Pappa Hedin, far till RIG:s målvakt Adam, skänkte kreativa 1 krona och 55 öre (sonens tröjnummer) per insläppt mål den här säsongen. 131 gånger fick Adam vittja nätet vilket efter en del matte (åtminstone för mig) innebär 203,05 kronor.

Nils Widing skänkte arvodet av den sista matchen han dömde. Det var 250 kronor. Tack Nils!

Sävars damlag som gick in med 250 kr per mål i de sista två seriematcherna till kampanjen #playforcharity. Mål framåt likväl som mål bakåt. De sista två matcherna slutade 9-4 och 7-6. Det är 27 mål. 250 x 27 är 6750 kronor! Mer om dem går att läsa här.

Thomas Lindgren – legend hos Superior Performance in Floorball (SPIF) – gjorde två poäng mot Vindeln vilket genererade som ni kan se hela 1000 kronor till kampanjen!

Johan Eriksson – Malmötränare – skänkte 400 kronor för att föreningen vann 4 av 5 matcher under klubbens »superhelg« då många av klubbens lag var igång. Det var alltså en hundring per seger som var premissen!

Nr 103 är Anette Eriksson som är mamma till Granlos Anton Eriksson. Hon har skänkt 200 kronor för att Granlo tog sig till slutspel (och vilket slutspel man har gjort så här långt).

Ingrid Hannerz –  Skänker 10 kr per poäng som Susanne Ekblom, Minne Dahlerus, Alexander Rudd, m fl (glömt vilka det var – fem spelare typ), gör under resten av säsongen. 2013-03-11 var det 22 pinnar vilket innebar 220 kronor. Det kommer mera – och det är vi väldigt tacksamma för!

Levi och Gunnel Bergström – den förre är ordförande i IBK Dalen och den senare dennes maka – skänkte 500+300 kronor för Dalens damer och herrars insats i Superligan. En fjärdeplats, som damerna tog, var värd 500!

Micke Hill – Mullsjös tränare – skänker hundra kronor för varje pinne som Mullsjö skulle ta de två avslutande omgångarna. Det blev tre points vilket innebär 300 kronor! Vi tackar och gratulerar laget till det klarade kontraktet.

Johan Sjögren – nyblivne Storvretaspelaren Albin Sjögrens pappa – pyttsade in 200 kronor för att RIG Herr vann division 1. Han kommer också skänka fem kronor per poäng som Albin gjort/gör under säsongen (och det är inte lite!).

Stuart Söderberg – @juliustonker på Twitter och polare med Duvbos Johan Lundqvist – skänkte 50 kronor per poäng (och självmål!) som kompisen Johan gjorde i derbyt mot Haninge. Där blev det två assist och ett självmål, vilket med enkel matematik innebär… just det, 150 kronor!

Marita Lieback Asp – mamma till Kevin Lieback Asp (landslagsmeriterad försvarare i AIK) – var den första att skänka pengar beroende på prestationer. Hon la in 200 för att AIK slog seriesuveränen Storvreta, och ytterligare 300 kronor för att hon gillar initiativet till kampanjen. Vi tackar så klart för det!

Persson till Granlo

Tiden på året när RIG:s avgångselever skaffar sig nya klubbar är här.

Albin Sjögren kritade för några veckor sedan på för Storvreta IBK, och idag meddelar Granlo BK på sin hemsida att Adam Persson, som innan han började spela för RIG kom från just Granlo, återvänder till klubben.

Under den treåriga sejouren i RIG Umeå och division 1 norra Norrland blev det totalt 65 matcher och 66 poäng. Persson har även representerat U19-landslaget under RIG-tiden.