Tjeckisk landslagsman till Dalen?

I förra veckan Norge, i veckan Tjeckien. IBK Dalen jagar spelare utomlands – i veckan är det den tjeckiske landslagsmannen Patrik Suchánek som är aktuell för klubben.

Suchánek är en högerfattad vänsterback med fint skott. Under VM i slutet av förra året noterades han för fem poäng (1+4) på fem matcher, och på 19 matcher i den inhemska ligan har han stått för 34 poäng (16+18). Idag spelar han i SC Vitkovice i den tjeckiska högstadivisionen.


Suchánek (nummer 12) firar ett Vitkovice-mål.

Flera klubbar ska ha uttryckt intresse för att värva Suchánek, men enligt sportnu.se står klubbvalet mellan IBK Dalen eller SC Vitkovice.

– Det stämmer att vi har varit­ i kontakt, och det är 50/50 om jag väljer Dalen, berättar Suchánek till sportnu.se.

Efter den tjeckiska säsongens slut, om drygt två månader alltså, kommer Suchánek komma med slutgiltigt besked om det blir Dalen eller inte.

(Källa: sportnu.se)

***

Spännande! Jag såg bara Tjeckien flyktigt under VM, och kan inte erinra mig Suchánek, men visst är det kul att Dalen återigen prövar lyckan utomlands. Roligt dessutom att man verkar ha vunnit kampen mot andra intresserade klubbar.

Spontant känns en högerfattad back som exakt vad Dalen behöver.

Uppsala 2, Umeå 0

Favoriterna från Uppsala höll i både Superligan och Allsvenskan.

Först så var det ett behärskat Sirius som avfärdade Thorengruppen i den rena seriefinalen. 1-3 slutade matchen – vilket innebär att Sirius nu har sju poäng ned till Thorengruppen på andra plats, och gör att man i praktiken är klar för Superligan. Ett avstånd jag aldrig kan se det Sirius-lag jag såg i EXEL Arena idag släppa.

Thorengruppen hade inte de bästa av förutsättningar, seriefinalen till ära. Joakim LundbergMats Jonsson och Daniel Jernberg, tre av lagets mest framträdande spelare, var sjuka; och även om de två senare spelade så var det klara avbräck för laget. Till det tillkom även Andreas Carlbom, som tidigt i matchen utgick skadad.

Det var förstås anledning som förelåg den kommande 1-3-förlusten. En förlust som förvisso kunde varit större; Erik Ställ i hemmalagets mål stod för en fantastisk insats även om han hade stolparna med sig vid några tillfällen.

Sirius höll under långa sekvenser i bollen utan att låta Thorengruppen låna den – då är det svårt att göra mål. Målet som Thorengruppen gjorde var inte ens i öppet spel utan skedde då Mats Jonsson vackert gjorde mål på ett straffslag. Det var talande för matchen att det var enda sättet som hemmalaget lyckas göra mål på.

Sirius var numret större än Thorengruppen, och man har, i mina ögon, varit ett Superligan-lag som spelat i Allsvenskan i år. Man har bland annat ruskiga 151-52 i målskillnad på 18 matcher. Ruggigt bra. Sirius är värdiga vinnare av Allsvenskan.

Mina vänner på läktaren höll Jakob Arvidsson främst förutom ypperlige Erik Ställ i målet. Själv har jag svårt att uttala mig i sånt (och så kom lite sent till matchen också då jag hade haft match själv).

***

Sedan var det de regerande svenska mästarna i Storvreta som till slut lyckades slå ett vild kämpande IBK Dalen. Dalen hängde målmässigt med väldigt länge, men storlag som Storvreta har en förmåga att gå vinnande ur sådana här matcher och så även idag – med drygt en minut kvar av ordinarie tid så hittade Rasmus Sundstedt en otroligt passning till landslagskollegan Mattias Samuelsson som direktsköt det avgörande 6-7-målet.

Fin insats från Dalen som höll jämna steg med stjärnspäckade Storvreta. Kanoninsatser från Alexander Bodén (1+2 och ett självmål(ja!)), Ketil Kronberg (som förmodligen gjorde årets mål i EXEL Arena då han från backposition bombade upp en volley i första krysset) och Thomas Holmgren (1+1).


Skickade en projektil i första krysset.
Foto: ibkdalen.se

Jag tycker att Dalen förtjänade en pinne. Man höll uppe spelet bra i båda ändarna av banan och tillät inte Storvreta komma till speciellt många möjligheter, men fantastiska spelare som SundstedtSamuelsson och Henrik Stenberg (matchens spelare i mina ögon – tre mål och stenhårt jobb över hela banan) GÖR skillnad. Och jag tror nog att Storvreta hade en eller två växlar till att lägga i om det hade krävts.

Dalen ska vara stolta över sin insats idag. Man står upp jättebra mot Storvreta som är landets bästa lag. Synd bara att man inte fick den poäng man gjort sig förtjänta av.

Helgens innebandy

Fredag:

19.30: Skellefteå Innebandy – Notviken – Eddahallen – Division 1: Damer

Lördag:

14.00: Dalen – Huddinge – Gammliahallen – Superligan: Damer
15.00: Iksu – Pixbo – Iksu Sportcenter – Superligan: Damer
15.00: RIG Umeå – Örnsköldsvik – EXEL Arena Väst – Division 1: Herrar

Söndag:

14.00: Team Thorengruppen – Sirius – EXEL Arena – Allsvenskan: Herrar
14.00: IBK Dalen – Pixbo – Gammliahallen – Superligan: Damer
17.00: IBK Dalen – Storvreta IBK – EXEL Arena – Superligan: Herrar

Och en hel del matcher i herrtvåan.

***

Två otroligt intressanta matcher under söndagen – Umeå mot Uppsala – innebandystad mot innebandystad – först Thorengruppen som tar emot Sirius i en ren seriefinal. Thorengruppen ligger tvåa med fyra poäng upp till Sirius. Vid förlust har tåget till hundra procent gått. Vid seger finns chansen till uppflyttning kvar.

Repris i SM-finalen när Dalen tar emot Strovreta. Jag tror att Storvreta blir för tufft för Dalen – men matchen ska spelas också.

Tror IBK Dalens damer vinner lördagens match medan söndagsmatchen mot Pixbo är en öppen historia. Iksu lär besegra Pixbo på lördag.

I övrigt: I Allsvenskan Sandåkern jagar tredje raka segern (sic!) när man åker till Stockholm och Haninge. Där kan det mycket väl bli seger för ett Sandåkern med vind i seglen. Umeå City möter nästjumbon FBC Uppsala där man får ses som favoriter.

Bortamatcher i damernas division 1: IBF Dalen åker till Örnsköldsvik ikväll och spelar. Kommer bli jämnt. Umeå City har en jobbig bortamatch mot serieledarna FBC Uppsala. Tror Skellefteå gör processen kort med våra Twitter-kompisar i Notviken.

Ja, jag ska krypa till Örnsköldsvik om RIG Umeå torskar på lördag. Serieledarna mot jumbon. I övrigt i herrettan så är det rätt dött ur länets synvinkel: Skellefteå IBK vilar och derbyt mellan TBS och TGC går av stapeln på tisdag.

Trevlig helg!

Bjerknes provtränar med Dalen

19 år. 15 landskamper. Toppen av poängligan i norska högstadivisionen. På rekommendation av stjärnan Ketil Kronberg är nu norske Sindre Bjerknes på provspel med IBK Dalen.
– Jag är här och bekantar mig med klubben och staden. Vi får se vad som händer, men jag är sugen på att flytta, säger Bjerknes till VK.


Bjerknes under en match med Sveiva.
FOTO: Frank Nordseth

Bjerknes, född 1993, är en teknisk, offensiv spelare med ett gott spelsinne. Hittills är han väldigt nöjd med intrycken från den svenska innebandyn.

– Det är proffsigare i Sverige. I Norge är det mer på hobbybasis. Sen är det (Dalen, egen anm.) ett bra lag och ett bra gäng, menar Bjerknes.

Trots sin unga ålder har han redan hunnit med 15 A-landskamper och hela fyra säsonger i norska högstadivisionen. Men Dalen är inte ensamma om att vara ute efter talangen. Bland annat har Hide-a-lite Mullsjö och Karlstad IBF anmält sitt intresse.

– Om det blir klart med Dalen vill jag att det blir klart så fort som möjligt så att jag kan vara med på försäsongen. Då hinner jag vänja mig till det höga tempot, säger Bjerknes till VK.

***

Intressant att se om det blir ytterligare Norge-inslag i Umeå. Förutom jättesuccén i form av Ketil Kronberg, så minns vi även zorro-specialisten Ole Mossin Olesen som gjorde två säsonger i Umeå City (varav ett år i Superligan – 21 poäng på 27 matcher – ett hyfsat facit).

Mest bu & lite bä till det nya

Under gårdagen släpptes nyheten om hur det blir med serier och dess system för avancemang/kval.

Förändringarna innebär följande;

Sammanfattning av ny kvalstruktur:
• Ettorna i herrarnas division 1 och allsvenskan norra/södra har inte längre en direktplats till högre serie.
• Kval till SSL och Allsvenskan spelas via playoffmatcher mellan lag 1-4 i respektive serie där segraren är kvalificerad till högre serie. Serieettan får fördelen att välja motståndare samt hemmaplansfördel i avgörande match.
• Kval till herrar division 1 förändras ej mot dagens system.
• Kvalserien till SSL Dam tas bort och spelas istället i form av playoffmatcher där lagen möter varandra i bäst av tre matcher.
• I damernas division 1 flyttas tre lag per serie ned istället för som tidigare fyra. Nio platser finns i och med detta att kvala om.
• Antalet kvalplatser förändras till 27 från 24. Möjlighet att tilldela direktplatser i de distrikt med fler kvalplatser tas bort.

***

Enligt förbundet själva är majoriteten av reaktionerna positiva.
Så är dock inte fallet i exempelvis mitt omklädningsrum och i bloggens Twitter-flöde.
Där har det haglat in negativa kommentarer.

Det som man givetvis reagerar mest mot är att vinnaren av de berörda serierna inte har en garanterad plats i serien ovanför. Och där håller jag helt med.

Det är en helt värdelös förändring.

En tabell ljuger aldrig vid säsongens slut. Tabellen visar då vilket som är seriens bästa lag. Seriens bästa lag bör alltid, oavsett sport, premieras med direktavancemang.

Lek med tanken att ditt lag har varit bäst hela säsongen men får några tunga skador i sista matchen. Kanske till och med i sista matchens sista period.
Ditt lag vann serien i överlägsen stil med 10 poäng men förlorar i kvalet helt/delvis på grund av dessa skador på nyckelspelare.
Detta är bara ett av få exempel på hur snöpligt det skulle kunna bli om mer eller mindre överlägsna serievinnare missar avancemang i kvalet.

Jag tycker dessutom att många nykomlingar (Karlstad ingår ej) är en frisk fläkt i SSL så man kan fråga sig varför man ska sätta ytterligare käppar i hjulen för dessa.

Nåväl. Nu har jag mest reagerat utifrån den serie jag själv spelar i (dvs Allsvenskan).
Det som är positivt är att lag 2-4 får en chans till avancemang. Fler lag får betydligt mycket mer att spela om. Det kommer bli ”drag” i serien betydligt längre och kvalspel är ju alltid en riktig rysare.
Intresset för sporten kommer till följd av detta öka.
Hur viktigt är det för tidningen att skriva om den där betydelselösa sista matchen egentligen? Inte alls, som det har varit. Men nu kan det helt plötsligt bli viktigt att hårdbevaka en tabellfemma som jagar den där sista kvalplatsen.
Detta är bara ett av många exempel på hur intresset kommer att öka.

***

Möjligheten till kval har jag saknat rent allmänt så det är väldigt positivt att det införs. Huruvida man ska berömma förbundet för införandet av det eller inte kan man dock diskutera.
Det är på många sätt en självklar förändring, och det känns lite grann som att få tillbaka något som man har blivit avstulen.

***

En annan positiv grej med förändringarna är att antalet lag som åker ur damettan har ändrats från horribla fyra lag till gränsfallet tre lag.
Men även här har jag svårt att hylla förbundet. Det var en självklar förändring.
Att fyra lag skulle åka ut ur serien förstår jag inte hur man kunde komma fram till från första början. Det har varit ett helt värdelöst upplägg.

Att tre lag fortsatt åker ur kommer dessutom inte gynna kvaliteten i D1 då ruljansen i serien blir alltför stor. Det i sin tur leder till en sämre serie och att laget som vinner den följaktligen behöver vara mindre bra och därmed mindre förberedd för SSL.

***

Summa summarum är:

Bra jobb förbundet – men det finns fortfarande mycket att jobba på.

Christian x 2 = 1 p

IBK Dalens smått osannolika form har nu blivit mänsklig. I helgen inkasserades den andra raka förlusten mot bottenlaget Mullsjö i förlängning.

Dalen gav enligt tränaren Iiro Parviainen ett trött intryck och man mäktade bara med tre mål framåt. Dessa stod Christian Larsson, Adam Berglund och Christian Hjort för.

– Vi var väldigt slutkörda. Jag märkte direkt att det inte fanns någon energi hos killarna, säger han.

På sätt och vis förståeligt med tanke på det hektiska matchandet på få relativt få gubbar.

– Vi hade några bollar i stolpen men det var inte vår dag riktigt, fortsätter Parviainen.

Detta var på många sätt och vis ett dyrbart poängtapp för Dalen.
Samtidigt får man inte glömma bort vilken enorm prestation laget har stått för i år. Men varje match är blytung just nu i kampen om slutspel. Dalen har dock lyckats få ett rätt skönt avstånd till det största getingboet, samtidigt vittnar spelschemat framöver om en tuff period. Det ska bli spännande att se hur laget kommer att tackla den här situationen.
Vad tror ni läsare? Slutspel kan vi väl redan nu (i princip) räkna med – men vilken placering slutar Dalen på?

Jag tror på en sjätteplats.

Helgens innebandy

En hel del innebandy ska spelas för länets lag i toppserierna i helgen.

Fredag:

19.00: Iksu Ungdom – Örnsköldsvik – IKSU Sportcenter – Damer: Division 1

Lördag:

12.00: RIG Umeå – FBC Uppsala – EXEL Arena Öst – Damer: Division 1
15.00: IBF Dalen – KAIS Mora UIF – EXEL Arena Öst – Damer: Division 1
15.00: Sandåkerns SK – KAIS Mora – EXEL Arena Väst – Herrar: Allsvenskan
16.00: TGC IBK – Brunflo – Vildmannahallen – Herrar: Division 1

Söndag:

13.00: Team Thorengruppen – Balrog – EXEL Arena – Herrar: Allsvenskan
15.00: Umeå City – Söderhamns IBF – Vildmannahallen – Damer: Division 1
17.00: Umeå City – Sirius – EXEL Arena – Herrar: Allsvenskan

Samt att det som vanligt spelas en mängd matcher (dock bara under söndagen) i herrarnas division 2.

***

Får jag välja en match under lördagen och söndagen blir det de jag fetmarkerat. RIG Umeå tar emot serieledarna FBC Uppsala där jag tror att man har skrällchans – även om det förstås är en svår uppgift på förhand där FBC Uppsala får ses som favoriter.


Får RIG-damerna fira efter helgens match mot FBC Uppsala?
FOTO: http://www.laget.se/DAMRIG/

Under söndagen väljer jag Umeå City – Sirius över Thorengruppen – Balrog. Den förstnämnda matchen är otroligt viktig – för Thorengruppen paradoxalt nog. Thorengruppen som jagar Sirius i toppen. City är ett av få lag som skulle kunna slå det Sirius som hittills gått som tåget. Uppsala-laget har bara tappat poäng i en match i år – det mot Thorengruppen då man spelade oavgjort.

***

Såväl Iksu som IBK Dalen i damernas Superligan möter Sala Silverstaden. Matcher som båda lagen ska vinna då Sala Silverstaden spelat in modesta sju poäng under säsongen.

IBK Dalens herrar möter Hide-a-lite Mullsjö på bortagolv under söndagen. Mullsjö ligger på elfte plats och Dalen får ses som favoriter.

I herrarnas division 1 så åker Skellefteå IBK på en »ödesturné« då laget möter Hudik/Björkberg under lördagen och Runsten på söndagen, två matcher som förmodligen avgör var laget kommer hamna när säsongen är slut.

TBS Umeå hamnar i Kiruna under söndagen i en jobbig bortamatch. RIG Umeå spelar mot Wibax i Piteå, en match man lär vinna.

I damernas division 1 åker Skellefteå Innebandy precis som herrlaget till Hudiksvall för att möta Hudik/Björkberg under lördagen. En match man i mina ögon bör vinna ganska enkelt.

Trevlig helg på er!

Tankar efter Falun – Dalen

Eftersom Jakob Arvidsson tar och kikar i backspegeln så är det inte mer än rätt att jag gör det också. Inte så långt som september, men väl till den 13 februari då IBK Dalen åkte till Dalarna och Falun för att för första gången på länge förlora.

Falun var det, ganska klart i mina ögon, bättre laget och vann fullt rättvist med 8-4, siffror som blev lite större än vad de kanske skulle varit med tanke på att Falun gjorde två mål i tom bur när Dalen (helt riktigt) chansade med Rudeström på bänken och sex utespelare.

Redan i matchens första minut gjorde Falun och den beryktade förstakedjan 1-0 genom Rasmus EnströmAdam Berglund, som går från klarhet till klarhet, kvitterade bara någon minut senare medan Dalen sedan tappade i den andra perioden. 1-1 blev 4-1 i den andra perioden – och det tappar förstås inte ett lag av Faluns kaliber.

Trots reduceringar av Andreas Berglund och Johan Eriksson på kort tid så var Falun bättre och när Mattias Carlgren först sköt 5-3 och Umeå City-lånet Emil Johansson sköt 6-3 var det game over. 8-4 blev det alltså till slut, Dalens sista mål gjordes av Johan Eriksson.

***

Ingen skam i att förlora i Falu Kuriren Arena mot serietvåan. Dalen som överraskat låg innan matchen på tredje plats, och nu är man fyra. En fjärdeplats vars betydelse jag inte kan förringa, för om Dalen ska ha en chans att nå semifinalspelet är hemmaspelet en ytterst viktig faktor, och fjärdeplatsen betyder just en extra hemmamatch.

I Dalen tycker jag att bröderna Berglund (Andreas och Adam) förtjänar plusbetyg med gedigna insatser. Johan Eriksson är en jättebra målskytt och gör det han ska med två mål. I övrigt intressant att Martin Rudeström fick chansen i målet efter två perioder då Fredrik Hörnkvist av för mig okänd anledning klev av. Båda målvakterna stod för godkända insatser.

***

Men det jag egentligen är mest intresserad att prata om är Emil Johanssons hemmaplansdebut (debuterade för laget borta mot Mullsjö – seger 1-2). Johansson spelade som vänsterback i Faluns fruktade förstaformation där kedjan med Galante CarlströmEnström och Rudd  som vanligt var matchens behållning då man ser Falun spela.

Johansson noterades för ett mål och två målpassningar (och där påståendet från Svenska Spels kommentatorer att det var hans första poäng i Superligan förstås var direkt felaktigt), ett väldigt fint facit.

Jag blev lite förvånad att Falun väljer att använda honom som vänsterback (visst?), även om den allrounde Johansson förstås är bra även där. Min tanke är att hans utmärkta playmaker-egenskaper passar bättre som högerback då han får spela med klubban inåt i banan och på så sätt blir ett större hot offensivt.

Mindre förvånad över att han blir just back, då Falun presenterade honom som sådan.

Till sist så fick han även spela i Faluns eminenta power play-formation. Det i en ”mitt i slottet”-position i den paraply-uppställning som de flesta innebandylag med fördel använder sig av. Kanske inte där han gör sig bäst heller egentligen, men alla andra positioner i det power playet är vigda åt andra spelare… i den positionen dödade han matchen med sitt 6-3-mål.

Hans insats i matchen var bra, och jag tror han kommer bli en viktig del i det Falu-lag som går för SM-guldet.

En titt på SSL-tippningen

Nu är 21 matcher spelade och jag tänkte därför ta en titt på den tippning jag gjorde på Arlanda i augusti. Där och då spekulerade man en hel del och nu, med det där berömda facit i hand, kan man konstatera att jag var ganska offside när det gäller vissa lag.

Min tippning i augusti (och lagets nuvarande position inom parentes):

1. Falun (2)
2. Storvreta (1)
3. Warberg (7)
4. Pixbo (3)
5. Helsingborg (10)
6. AIK (9)
7. Caperiotäby (8)
8. IBK Dalen (4)
9. Linköping (5)
10. Granlo (6)
11. Mullsjö (11)
12. Tyresö/Trollbäcken (12)
13. Jönköping (13)
14. Karlstad (14)

Kommentar: Top 2 är nästan rätt (om Falun inte hade börjat bedrövligt hade de ledat) liksom botten på tabellen där plats 14-11 är exakt rätt i dagsläget.
Största missbedömningarna känns som Granlo, Helsingborg och AIK. När det gäller Dalen vill jag helst inte erkänna mig besegrad. ”Jag tror att de kan överraska många” – skrev jag, och tippade dessutom laget till slutspel till skillnad från många andra.
Warberg är en annan luring. Jag trodde på en riktig topplacering och så var också fallet en stund – men laget har gett ett trött intryck på slutet och fallit från toppen.

ssl
Bifogar också, för den intresserade, min totala tippning med kommentarer och allt från augusti. Vissa meningar är rätt häpnadsväckande. T ex att jag trodde att AIK skulle bjuda på en fantastisk offensiv…

1. FALUN
Kommentar:
Många håller nog med mig om att Falun blir ett topplag i år. Men det är nog väldigt få som sätter laget allra längst upp i tabellen.

Jag motiverar det hela med att laget var riktigt bra redan ifjol.
Nu har dessutom innebandyns egen Alexander Ovechkin, alltså Billy Nilsson, anslutit liksom en av Sveriges bästa centrar i Jonas Svahn.
Bredden framåt är löjlig, och nu när det är VM-år tror jag att Johan Rehn kommer göra en riktigt bra säsong i kassen också.
Allt måste stämma för att laget ska lyckas komma etta, men kapaciteten finns helt klart där. Jag tror stenhårt på Falun i år.
2. STORVRETA
Kommentar:
Egentligen är det väl vansinnigt att tippa mästarklubben Storvreta som något annat än etta. Men man måste ju sticka ut hakan lite…

Fjolårstruppen är i stora drag intakt och ingen har väl missat att Rasmus Sundstedt anslutit. Samma väg har min favorittränare Magnus Jäderlund gått, liksom speedkulan Kristoffer Svensson. I övrigt behöver Storvreta IBK ingen närmare presentation.
Jag tror att övergången till att klubben ska tränas av Jäderlund kan ta lite tid. Dessutom är han ju inte blyg när det kommer till att experimentera under grundserien. Därav andraplatsen, då jag tror att några fler poäng än vanligt kommer tappas under resans gång. �
3. WARBERG
Kommentar:
Storklubben har spänt musklerna rejält efter det misslyckade fjolåret. På pluskontot finns ett flertal intressanta namn. Inte minst Tero Tiitu och Mattias Wallgren. Zorrogubben Peter Runnestig är en annan som kan visa sig vara nyttig för den blå maskinen. Vi ska heller inte glömma Martin Emanuelsson som är på väg tillbaka från sin efterhängsna skada.

Spelare som Kimmo Eskelinen och Magnus Svensson lär vara rejält revanschsugna och dessutom har duon garanterat drömmar om att ta plats i Sveriges VM-lag.
För den förstnämnde verkar det vara smått omöjligt att ta plats i blågult igen, men Svensson räknar åtminstone jag in i det slutgiltiga VM-laget. Att sätta honom åt sidan i ett VM vore som att Tyskland låter Miroslav Klose stanna hemma.
Hursomhelst, nu ska detta inte handla om landslaget utan om Warberg.
Jag är övertygad om att det kommer kännas som ”det gamla vanliga Warberg” i år. Klubben blir garanterat en av huvudutmanarna till Storvreta om SM-guldet.
4. PIXBO
Kommentar: Pixbo slutade tvåa i grundserien i fjol. Men i slutspelet mot Dalen tycker jag att Göteborgslaget var imponerande bleka och trötta. Nu ska klubben återgå till sina klassiska polkadräkter. Det tror jag får en negativ effekt i form av laget sjunker till fjärdeplats.
Skämt åsido (Göteborgare gillar ju att skämta), så är laget ett av fyra solklara topplag för mig. Vill det sig väl kan Pixbo återupprepa sin andraplats från i fjol. Bland nyförvärven är Henrik Quist väl värd att nämnas. Om han kan hitta tillbaka till sin ”Sveriges-bästa-back-form” så har Pixbo en trevlig säsong att vänta. Bland spelartappen är Peter Runnestigs flytt till Warberg det som sticker ut mest. Han hade dock en väldigt liten roll i slutspelet av det jag såg. Kalle Brännberg skadades till synes allvarligt i kvartsfinalserien mot Dalen. Hur det går med hans rehabilitering vet jag inte. Men han kommer behövas tids nog om det ska gå lika bra som i fjol.
5. HELSINGBORG
Kommentar:
Vi närmar oss getingboet i mitten av tabellen. Platserna 5-10 känns rätt ovissa i min bok, men det är något med magkänslan som säger att Helsingborg kommer att göra en fin säsong. Detta trots att världsbacken Juha Kivilehto lämnat liksom världsmålvakten Henri Toivoniemi. På pluskontot är Kevin Björkström från TT mest spännande. Den ofta lovordade backen Mattias Ljunggren har också anslutit från Allsvenskan och Alba. Kanske kan han leva upp till sin fulla potential i år? �

David Rytych, målvakt från SSV i Finland, blir den som ska fylla luckan efter Toivoniemi.
Slutspel blir det garanterat, även om min femteplats mycket väl kan visa sig vara för optimistisk.
6. AIK
Kommentar:
Fjolåret blev en mardröm för AIK med tunn trupp och uteblivet skönspel. Laget slutade nia efter en stark jakt-på-slutspel-uppryckning men man snuvades tillslut av Warberg på den åttonde och sista slutspelsplatsen.

”Som man tränar spelar man” brukar tränare ofta säga, och nu när en hel drös spelare hämtats in från Järfälla blir bredden i truppen betydligt starkare vilket i sin tur leder till bättre träningar.
Jag tror också hårt på den nye tränaren Janne Gustafsson. När Älsvjö var i sitt esse var laget fantastiska att skåda och jättedryga att möta (läs ej fjolåret). Otroligt rörlig, rolig, anfallsglad innebandy. Förhoppningsvis kan Gustafsson anamma detta spel även i ”Gnaget”.
En av allsvenskans hetaste snipers har anslutit från Alba. Nämligen Andreas Dahlkvist. U-19 backen Sebastian Nielsen har också anslutit liksom Järfällas alla bästa spelare. Den mest spännande där är nog Alex Kjellbris.
7. CAPERIOTÄBY FC
Kommentar:
Slutade fyra i fjol men har nu tappat en hel del spelare. Det tyngsta tappet är naturligtvis Rasmus Sundstedt. Men istället för att göra som många andra, d.v.s. bara fokusera på vad som försvunnit, så kan man ta en titt på vad som finns kvar:

Rickie Hyvärinen, Mikael Karlsson (Som verkar överge sitt klassiska Zone-blad!), Patrik Hagberg, Johan Edlund, Daniel Ramsin (måste höja sig nu), Andreas Ackevi (borde fokusera mer på själva spelet än allt det andra).
Dessa sex är mycket bra och fullgoda SSL-spelare och efter det finns andra relativt etablerade namn som Niclas Eriksson, comebackande Filip Urwäder (riktigt vass när det stämmer), Oscar Norrman och Niklas Hedengran.
Truppen är fruktansvärt tunn men dess toppar är sylvassa när det vill sig och jag tror dessutom att den poetiske tränaren Danne Bron Sundbom kan sprida en skön stämning runt omkring sig. Han imponerade som tränare i SDF-SM här i Umeå.
Jag är långt ifrån säker att laget grejar slutspel, men det är ju å andra sidan lite utav en grundregel när det kommer till Caperiotäby. Man vet liksom aldrig vad man kan förvänta sig.
8. IBK DALEN
Kommentar:
Dalen har haft en rekordtung sommar och det känns nästan tjatigt att påminna om alla de spelartapp som klubben fått vara med om. Tränaren Ulf Hallstensson har också lämnat skutan. Men liksom i Caperiotäbys fall får man heller inte glömma bort den kvalité som finns kvar i laget.

Ketil Kronberg, bröderna Bodén, Fredrik Hörnkvist, Johan Alm, Filip Stenmark, Johan Eriksson, för att nämna några.
Att tro att Dalen ska åka ur, som vissa gör, är bara löjligt. Truppen är på tok för rutinerad för att lyckas med något sådant. Dessutom kommer laget som vanligt väl förberedda till seriespelet.
Jag tror Dalen kan komma att överraska många i vinter. Inte minst hemma i Gammlia Arena.
Väl i slutspelet önskar jag att jag kunde hålla med om devisen ”allt kan hända”. Där tror jag nämligen att det blir tvärstopp oavsett motståndare.
—————————————–
9. LINKÖPING
Kommentar: Linköping skrällde rejält när man som nykomling gick till slutspel säsongen 2010/11. Inför fjolåret var många osäkra på om den bedriften skulle upprepas – då svarade laget genom att komma sexa. Trots att mycket talar för att det ofta underskattade laget ska gå till ännu ett slutspel, och på så vis tysta ännu fler kritiker, väljer jag att placera klubben på nionde plats.
Bland nyförvärven är Oscar Hänninen, center från Oilers i Finland, den mest intressante.
Klubben har i dagsläget en landslagsspelare och detta är den unge backen Anton Karlsson som spås en lysande framtid. Hans bror Martin är en av orsakerna till att laget ofta förknippas som fysiskt starkt. Han har också varit och nosat på en landslagsplats tidigare. De båda Marcus Johanssonarna är också värda att nämnas som riktigt bra spelare.
10. GRANLO BK
Kommentar:
Nykomling som vann Allsvenskan i överlägsen stil den gångna säsongen. Nu satsar klubben stenhårt på att etablera sig i SSL. Ingen har missat förstärkningarna av Johan Samuelsson och Robin Nilsberth från IBK Dalen. Dessa värvningar gör att klubben inte behöver oroa sig för degradering. Hagundas målvakt Tomas Åhrberg har också värvats. Han är en doldis som var en av Allsvenskans bästa keeprar i fjol. Spelade fantastiskt mot just Granlo i fjol och där har vi en stor anledning till varför han värvades. Lite som Jesper Blomqvist som storspelade med IFK Göteborg mot United (dit han senare värvades).

Truppen är i övrigt intakt och flera av spelarna har gjort väldigt bra ifrån sig i Allsvenskan, och det finns en del SSL-rutin från andra klubbar i truppen också. Men överlag tror jag att många av spelarna kommer må gott av en växa-in-i-kavajen-säsong i SSL.
Vill det sig riktigt väl kan det bli slutspel, men konkurrensen om de åtta platserna är stenhård.
11. HIDE-A-LITE MULLSJÖ
Kommentar:
Lillebror Mullsjö har växt om klassiska Jönköpings IK. Åtminstone om du tror på min tippning. Mullsjö kryllar av talang och framtida storspelare. Nu har dessa blivit ett år äldre, och dessutom har Hudik/Björkbergs poängspruta Jakob Jonsson anslutit. Om Mullsjö får behålla den här stommen ett par år till är slutspelsdrömmen nära.

I fjol var laget bara en seger ifrån att åka ur SSL. I år kommer det bli en tryggare resa – men slutspel är ytterligare någon säsong bort.
12. TYRESÖ/TROLLBÄCKEN
Kommentar:
”TT” tror jag klarar sig med nöd och näppe i år. Laget imponerade enormt i inledningen av fjolårssäsongen för att sedan sjunka som en sten. Det blev en tionde plats till slut. Kevin Björkström, lagets bästa spelare i fjol, har gått till Helsingborg. En fullgod ersättare har hämtats in i stortalangen Simon Jirebeck från Handen. Han var ruskigt vass mot oss i fjol.

Sebastian Gafvelin har också värvats in för att stärka upp rightarsidan. En stor, stark spelare som går på skott i 99 fall av 100.
På backsidan har man en av SSL:s mest underskattade backar i André Parnéus. I min bok är han inte jättelångt från landslaget, men han har ju skapliga konkurrenter å andra sidan.
—————————————————

13. JÖNKÖPING
Kommentar: Klassiska ”JIK” lär få kriga i botten. Laget startade serien väldigt starkt i fjol men därefter fick laget verkligen bekänna färg. Marginalen ner till nedflyttning var till slut bara fyra poäng. Det stora frågetecknet just nu är målvaktssidan. Oliwer Cedergren har lämnat för Karlstad och in har Umeå-bekantingen Nicklas Sörling kommit. Han var förvisso fantastiskt bra i TBS Umeås kval mot Alfta, men nu är det SSL som gäller. En nivå där han hittills inte har stått som ordinarie målvakt. Jag vet att han är en vinnarskalle och att han har en hög högstanivå, så det är inte omöjligt att han tar chansen!
Johan Anderson är förstås livsviktig för laget men klarar han verkligen av att bära laget på samma sätt som i fjol?
Jag tror inte att han gör det bättre i alla fall… JIK faller på mållinjen om du frågar mig.
14. KARLSTAD IBF
Kommentar: Bland de tippningar som florerar har jag aldrig sett nykomlingen Karlstad högre upp än som nummer 14 i tabellen. Karlstad känns helt enkelt som den solklara jumbon. Jag har ingen bättre förklaring än så, utan magkänslan får tala.
De har behållit i stort sett samma lag som de vann den södra Allsvenskan med i fjol. Gustaf Ryhed vann Allsvenskans poängliga och är en lagets största stjärnor.  Det unga brödraparet Tom och Adam Colling är också intressanta. Noterbart är också att Oscar Sander från RIG ska spela för Karlstad.

***

Imorgon kommer ett liknande inlägg om damernas SSL och den tippning jag gjorde inför den.

För mig är Mika nummer tre

Finlands och Storvretas Mika Kohonen, 35, har blivit utsedd till världens bästa innebandyspelare. För fjärde året i rad (femte totalt).

Enligt mig är detta ett felaktigt val. Jag hyser väldigt stor respekt för Mika den store, och jag erkänner att jag blev lite starstruck då jag intervjuade honom i Champions Cup, men alla människor har ett bäst-före-datum. Så även Mika Kohonen.

koho
Starstruck i mixed zone.

***

Kohonen har helt klart dominerat innebandyn på ett världsligt plan under ett flertal år – men under 2012 tycker jag att han blev passerad av Johan Samuelsson (bäst) och Rasmus Enström (näst bäst).
På min lista över världens bästa spelare 2012 hade alltså Mika Kohonen hamnat först trea.

VM smäller väldigt högt för mig och där var det klart och tydligt att lagkaptenen Johan Samuelsson ledde laget till en förkrossande seger mot Finland.