Läckbergs skillsmässa och gubbslemdebatten hänger ihop

[dagens musiktips]

Det slog mig häromdagen att jag har följt hela ”Gubbslemdebatten” vid Grävande journalisters seminarium genom andra kanaler än de etablerade nyhetsförmedlarnas. I huvudsak har de inblandades bloggar (länkar till dessa nedan) och Twitter varit mina källor till vad som hände i Göteborg. Och jag kan inte säga att jag har saknat att någon annan nyhetsförmedlare skulle behöva filtrera eller rapportera om händelsen.

Det här är förstås ett ovanligt exempel på nyhet där samtliga inblandade är etablerade mediemänniskor och därför hade sina bloggar och plattformar färdiga att använda när det behövdes. De hade också sina egna kanaler för att nå ut med sina budskap. De behövde helt enkelt inte gå via någon traditionella nyhetsförmedlare för att nå ut.

Och ungefär samtidigt som jag funderade på att skriva det här blogginlägget så publicerade Camilla Läckberg nedanstående tweets…

lackberg_2

Det tog förstås inte många sekunder innan det fanns på Aftonbladets sajt, då med citatet att de inte kommer att kommentera skilsmässan.

lackberg_bladet

Ytterligare ett bevis på en helt annan sorts aktör som har skapat sin egen kanal. Läckberg kan på sina egna villkor tala om att skilsmässan är ett faktum, och att de inte tänker kommentera den. Lite senare publicerar Läckberg ett tredje tweet om att hon dessutom gör sig onåbar (tidsangivelsen som står vid tweeten kommer från mitt TweetDeck, jag tog denna skärmdump senare än den ovan därför olika tidsangivelser).

lackberg3

Vad innebär då det här och vad har Läckbergs skilsmässa med ”Gubbslemdebatten” att göra? Min poäng är att de som har kraften att etablera sina egna kanaler idag skapar ett försprång och gör sig till viss del oberoende av de traditionella mediernas vilja att ta upp just deras fråga. De traditionella medierna tvingas helt enkelt bara haka på, det är inte de som skapar nyheten längre.

Sofia Mirjamsdotter (@mymlan) kan nå ut med sin sida av det som hände i Göteborg genom att skriva om det i sin blogg och twittra ut länken till bloggen. Om hon dessutom twitttrar ut det med samma hastagg som själva arrangemanget hade (#gräv13) så når hon blixtsnabbt och effektivt ut med sitt budskap till alla som var där.

Hade det varit för sisådär tio år sedan hade alla fått vänta tills någon redaktion eventuellt hade tyckt att händelsen hade nyhetsvärde. Därefter hade redaktionen gjort sina journalistiska värderingar och vinklat händelsen på det sätt som de tyckte passade och vi hade alla fått ta del av den versionen. Idag får vi faktiskt en ofiltrerad version direkt från alla inblandade. Vi kan själva ta ställning till vad som verkar vara rätt och fel.

Eller kan vi det? Krävs det att vi har en professionell journalist som hjälper oss värdera materialet för att vi verkligen ska få ut något av det? Är vi för otränade för att värdera källor på egen hand? Ja, kanske är det så, och alldeles säkert varierar det mellan oss individer och beror på vilka förkunskaper vi har i ämnet o s v . Men det spelar faktiskt ingen roll, vi måste ändå börja inse att vi inte kommer att kunna räkna med det journalistiska filtret i alla lägen i framtiden.

Å ena sidan är det här en väldigt demokratisk process. Det är ju en underbar tanke att vem som helst kan skapa sin egen kanal och nå ut med sitt budskap, oavsett om de traditionella medierna är intresserade av det eller ej. Å andra sidan kan man se stora faror med det också. Det kräver kunskap och tid att skapa sig dessa kanaler. Det kanske därför ytterligare spär på klyftorna mellan de som behärskar språket och de verktyg som krävs och de som inte är där ännu.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag tror att det i slutänden ändå faktiskt är en demokratiseringsprocess att allt fler kan skapa sina egna kanaler. Och driver jag ett företag eller en organisation idag borde jag definitivt reflektera över vad den här omvälvningen innebär. Vad kan det vara värt för mig att skapa en egen kanal där jag kan tala direkt till mina vänner och kunder?

Blogginlägggen:

Maria Svelands blogginlägg

Sofia Mirjamsdotters blogginlägg

Janne Josefssons blogginlägg

Täppas blogginlägg

Yes!!! Jag har kommit halvvägs i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

8 kommentarer

  1. Tack för hög svansföring både i sak och i ditt uttryck! Mycket inspirerande, speciellt i reflektioner mot slutet. En demokratiprocess…håller absolut med. Viktigt att alla får kunskap om- och tillgång till verktygen inom sociala medier, och lär sig mer om källgranskning, objektivitet, förhållningssätt, argumentation, retorik med mera. Läge för både skolor, Arbetsförmedlingen och arbetsplatser att skapa utrymme för detta. Avslutningsvis vill jag i sammanhanget hylla symbolen #, eftersom den kan ge direktkontakt till ämnet/debatten utan vare sig mellanhänder eller förkunskaper. Det är en bra start…

  2. Maria Svedland censurerar sin blogg. Sofia Mirjamsdotters har stoppat kommentarerna under sin artikel. Det tycker jag är ett skäl att jag uppfattar feministerna är de som är mindre trovärdiga i der här fallet.

    • Hej Anders, jag har ingen aning om Sveland censurerar sin blogg, kan man ens censurera sin egen blogg?!? Och vill hon göra det är hon givetvis i sin fulla rätt att göra det. Det är hennes blogg. Om Mirjamsdotter har stoppat kommentarerna har hon säkert väldigt goda skäl att göra det. Kanske för att hon har blivit påhoppad, eller vad tror du? Om du tycker att det gör dessa människor mindre trovärdiga får det stå för dig. För mig påverkar det inte deras trovärdighet. Länka gärna till din egen blogg.

  3. Du säger alldeles utmärkta saker, även om Du bortser från att folk kan faktiskt tänka själv. Narcisister är och förblir narcisister. Och deras åsikter är lika narcisistiska som de själva. Att någonstans tro att tillgänglighet till media betyder något, är ett misstag. De flesta publicitetshungrande bloggare blir bara nakna och olyckliga, när de avslöjat sig själva som högröstade nobodys. Just nu är det gefundenes fressen för alla påfåglar, ganska fort kommer deras värld att rasa, eftersom den under ytan inte har någon substans alls.

  4. Jakob Mjöbring

    Iofs är det just av Dig att framstå som riddaren på den vita springaren, även om det osar narcissism om det också. Att dessa två bredmunnade grodor som nämns i sammanhanget, äntligen börjar inse sina egna begränsningar, eller eventuellt att deras omgivning påminner dem om den, är självfallet något som så småningom kan leda till att de mognar, växer upp, inser sina fel och brister och och noterar att världen är betydligt mer mångfacetterad än deras hjärnor.
    Det händer de flesta, låt oss hoppas det händer med dem också.

Lämna ett svar till Jakob Mjöbring Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *