#hashtaggen tar för sig – vänslas nu med Flickr

[dagens musiktips]

Nu börjar även bilddelningsajten Flickr använda #hashtaggs i sin app för iPhones. Flickr är en seriösare bildsajt, jämfört med Instagram, eftersom den har en mycket större ambition att samla såväl dina ”riktiga” bilder du tar med kameran som de du tar med mobilen. Helt enkelt ditt hem på nätet för dina bilder. Det är idag även många företag som använder Flickr som samlingssjajt för sina bilder.

flickr3

Men helt ärligt har Flickr varit rätt mycket tvåa på just den mobila sidan jämfört med Instagram som började i den änden. Men i december släppte Flickr först en app som gjorde det enkelt att dela bilderna på såväl Twitter som Facebook och Tumblr. Och nu tar man ett steg till och inför hashtaggar. Se nedan, först vid delning i appen och längre ner en delad bild på Facebook och Twitter.

flickr4

Skärmavbild 2013-03-18 kl. 19.58.19

Skärmavbild 2013-03-18 kl. 20.03.18

Jag ska direkt erkänna att jag inte har varit någon storanvändare av Flickr, och jag vet inte om det blir ändring på det för att de inför möjligheten att införa hashtaggar. För mig har Flickrs poäng varit att det just är hemmet för bilder, även de man tar med kameran och jag har aldrig riktigt sökt en lagrings- och delningsyta av det slaget för mina kamerabilder.

Men det roliga som följer med användandet av taggar nu är att även deras fototävling #FlickrFriday blir mycket enklare att delta i och följa. Och vad jag kan se så har användandet av #-taggar tagit fart, en sökning på ”#ski” ger i varje fall massor av träffar, se nedan.

flick2

Jag kan, som vanligt ha helt fel, men sedan det även har ryktats att Facebook ska börja använda hashtaggar får man nog säga att Twitter har skapat ett utsökningsmonster som lär hitta fler och fler användningsområden för varje dag. Om det kommer att lyfta Flickr är kanske mer tveksamt, å andra sidan är Flickr en monstruöst stor bildsajt i ett globalt perspektiv, så jag är säker på att deras fans kommer att stanna kvar längre på plattformen med de nyheter de nu adderar. Det svåra för dem är, tror jag, att frälsa nya användare.

/ @jmjobring

Detta är blogginlägg 55 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

Jag samlar alla [dagens musiktips] i en Spotifylista som du hittar här: Social maskommunikation #blogg100. Mycket nytt. En del äldre. Någon temalåt. Men mest av allt riktigt bra musik. De två senaste låtarna kommer från Justin Timberlakes senaste, men det ska mycket till för att få in två låtar på rad så. Ett makalöst album, säger jag!

 

I väntan på Facebooks nya timeline

[dagens musiktips]

Du kanske har hört och läst om att Facebook gör om sig igen. Och denna gång ser det ut att bli en rejäl omgörning. Du kan anmäla dig på en väntelista här: https://www.facebook.com/about/newsfeed (skrolla längst ner på sidan).

Den nya timelinen har börjat slå igenom på vissa håll i USA, och sajten Mashable har lagt ut lite bilder, se dump nedan.

Skärmavbild 2013-03-09 kl. 20.45.08Det verkar som om Facebook väljer att lyfta bilder ännu mer, vilket ju är i linje med deras köp av Instagram. Och denna gång säger Facebook själva att de har börjat utveckla för mobilen och sedan fört över det till webben.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, och det är väl att svära i kyrkan, men nog tror jag att detta öppnar för snyggare annonsering där annonsköparna kan jobba mer med lite större format och bilder och filmer. Det finns inte någonstans, vad jag har hittat, information om hur annonserna kommer att se ut i den nya timelinen. Men om hela timelinen bygger på större bilder borde väl annonserna följa med i den omgörningen. Ska bli spännande att se hur det hela mottas av användarna i vilket fall!

/ @jmjobring

Det här är inlägg 47 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

[dagens musiktips] är en singel från posörerna i The Strokes. Du hittar alla låtar som dyker upp som dagens musiktips på Spotifylistan: Social maskommunikation #blogg100.

 

Alla Sveriges ambassader tvingades bli sociala

[dagens musiktips]

I slutet av februari gav Carl Bildt, i årets utrikesdeklaration, order till Sveriges alla ambassader att de skulle ut på Twitter och Facebook. Inom två veckor. Så nu finns hela gänget där ute och trevar sig fram. Du kan här höra en intressant intervju med Teo Zetterman från UD om hela projektet från Webbdagarna där han intervjuades av Joakim Jardenberg.

De har samlat ambassaderna på Twitter i en lista om du är intresserad att följa dem. Det som jag tycker är riktigt bra med det här projektet är att Bildt faktiskt tvingade igång det. Skulle de ha satt sig ner i förväg och funderat alltför mycket och lära upp alla i förväg hade det troligen aldrig blivit av. Nu får ambassaderna lära sig genom att jobba på plattformarna.

Skärmavbild 2013-03-09 kl. 16.21.53

Visst kan det låta lite riskabelt då det är ”digital diplomati” vi pratar om, men å andra sidan, vi är alla människor och, tror jag, har förståelse för att man måste lära sig verktygen på något sätt. Det bästa är förstås att bara sätta igång.

Skärmavbild 2013-03-09 kl. 16.26.31

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men det är få som ”kan” sociala medier innan de har övat i just sociala medier. Man ska givetvis ha koll på syften och mål och förankra i ledningen och allt sånt, men man lär sig helt enkelt bäst genom att posta och följa upp och se vad som funkar. Det finns få genvägar där, oavsett hur mycket man utreder och funderar innan man sätter igång.

Tillägg: Joakim Jardenberg tipsar här nere i kommentarerna om en presentation om UD-bloggen som gjordes 2011, men fortfarande är aktuell enligt Jocke.

/ @jmjobring

Det här är inlägg 46 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

 

Maersk visar att stora tråkiga bolag kan

[dagens musiktips]

Har tillbringat dagen på Webbdagarna och är fullmatad med intryck, men plockar ut en av föreläsningarna för dagens blogg. Nämligen stora tråkiga bolaget Maersk som har hittat ett recept för sociala medier. De bygger stora grejor som oljeplattformar, kör stora båtar och har en massa containrar. Typ.

Nyckeln för Maersk närvaro på de sociala medierna var rekrytering. De behöver hela tiden rekrytera nytt folk – från chefer till matroser. För utom att sociala medier hjälper Maersk att nå ut var det förstås också viktigt att framstå som ett företag av sin tid. Att visa upp att det är en kul arbetsplats befolkad av människor bakom alla stora containrar, båtar och plattformar.

Jag tycker att Gus Murrays bilder talar bra för sig själv om hur de har resonerat…

Skärmavbild 2013-03-06 kl. 18.00.10

Skärmavbild 2013-03-06 kl. 18.00.49

Skärmavbild 2013-03-06 kl. 18.01.21

Skärmavbild 2013-03-06 kl. 18.01.49

Visst, som vanligt, lätt att säga och svårare att göra. Men bättre att göra än att inte göra också kanske. Det gäller att besluta sig, och som Gus mycket riktigt också påpekade, det gäller att våga och att våga blanda in sina medarbetare.

Skärmavbild 2013-03-06 kl. 18.03.28

Jag kan, som vanligt, ha helt fel men Gus Murray hade ett bra trick vi alla kan ta efter – han fick ledningen att ge honom och hans gäng sex månader, hade de inte nått resultat då skulle de inte gå vidare. Och det är nog ett smart sätt att komma över spärren som många företagsledningar har. En spärr som ofta bygger på rädsla och okunskap, men som på intet vis kan ignoreras. Den måste helt enkelt hanteras annars är nog drömmen om sociala medier dömd att misslyckas. Och efter sex månader vill förstås ingen backa ur för då har de insett potentialen 😉

/ @jmjobring

För övrigt var det sjukt kul att få skaka Fredrik Wass hand, mannen som drog igång #blogg100 som modererade spåret med sociala medier som jag besökte idag. Och störst intryck hittills på Webbdagarna gjorde nog annars de unga nätstjärnorna som fick förklara vad som låg bakom deras framgångar. Men det tror jag att jag sparar till ett annat blogginlägg… Jag har under dagen försökt twittra ut det väsentliga jag har sett på Webbdagarna på vårt företagskonto på Twitter, @PlakatSe, så kolla gärna in där och se hur min dag var. Och följ oss där i morgon.

Skärmavbild 2013-03-06 kl. 18.12.15

Det här är inlägg 43 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

 

 

Dissa gärna, men var förberedd på nuet

[dagens musiktips]

Det är klart att det vi idag kallar sociala medier kommer att försvinna. Vi läser på The Verge att tonåringarna kanske börjar lämna Facebook. Twitter växer visserligen fortfarande rejält, men döms ändå gärna ut som en ankdam. Instagram är för hipsters, vilka nu det är? LinkedIn håller sig på sin kant. YouTube är fullt av katter som pratar. Google+ förstår sig ingen på. Och mitt allt detta ska vi försöka driva affärer och kommunicera som organisationer – på plattformar vi egentligen tror är förvirrade flugor.

Skärmavbild 2013-03-03 kl. 13.03.11

Vi kan inget förutse
Men hur vi än tittar, tänker, funderar och lägger våra skrynkliga hjärnor i veck kommer vi aldrig att kunna förutse speciellt mycket. Därför är det nog ändå vettigare att vi fokuserar på det vi ställs inför just idag. När det där nya kommer lär vi hinna se det och anpassa vår affär till just det.

Ändå lägger många ganska mycket tid på att försöka hitta förklaringar och tecken i tiden på att de 65.520 personer som finns på Facebook i Umeå med omnejd kommer att lämna plattformen när som helst. Vips, så är de alla borta!

Skärmavbild 2013-03-03 kl. 12.37.53

Ja, en vacker dag kanske de alla stänger ner sina Facebook-konton, men fundamentet som sociala medier vilar på lär inte förändras oavsett hur många som lessnar på Facebook nästa vecka. Tanken på att vi alla kan kommunicera med vem som helst när som helst lär vi inte en dag helt bara släppa. Den möjligheten lär inte hela mänskligheten helt plötsligt ge upp. I varje fall inte frivilligt.

Kan du språket?
I samma andetag som vi inser att så kanske ändå är fallet borde vi också inse att vi måste lära oss det nya språket. Vi måste lära oss hur vi ska kunna göra affärer på denna nya arena. Precis som när bönderna en gång gick in till staden med sina varor till marknaden och lärde sig att lägga upp äggen snyggt, pruta på hönsfodret och slänga käft med kunderna för att hålla dem på gott humör. Precis som vi byggde upp våra webbplatser för att visa upp våra varor och göra det enkelt för kunderna att hitta och tycka om oss när Internet slog igenom på allvar. Precis så måste vi göra även denna gång.

Vi måste lära oss hur vi gör affärer och kommunicerar i det som kallas sociala medier. Inte nödvändigtvis för att Facebook kommer att leva för alltid, men för att vårt sätt att kommunicera är för evigt förändrat. Som vanligt vid skiften finns det ingen väg tillbaka. Däremot finns det många vägar framåt.

En handvändning som tar tid
Det finns också en poäng med att finnas hyfsat snabbt på arenan. Att bygga upp en meningsfull närvaro och börja forma sin digitala identitet till något som befintliga och framtida kunder uppskattar är inte gjort i en handvändning. Och det bör väl kanske inte göras helt utan planering och eftertanke då det trots allt är vår framtida affär vi pratar om.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men de bönder som vägrade gå till marknaden fick förmodligen aldrig uppleva hur butikerna började växa fram. De lärde sig aldrig hur de skulle göra affärer på en konkurrensutsatt marknad och tynade troligen bort hemma på sina gårdar när äggköparna slutade knacka på. Frågan är vilka som tynar bort hemma på gården nu? Vilka tror du det är som sitter och väntar på att kunderna fortfarande ska komma och knacka på?

/ @jmjobring

Det här är inlägg 40 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

 

Vem uppdaterar när du har kilat vidare?

[dagens musiktips]

Även om vi ska försöka leva alla andra dagar ska vi ju faktiskt dö en vacker dag. Och det är klart att vi vill fortsätta facebooka och tweeta även efter den dagen. Tydligen. Det finns faktiskt flera tjänster som går ut på just det – att du ska kunna skicka uppdateringar även efter att du har lämnat jordelivet.

Idag skriver till exempel Mashable om en ny tjänst som samlar tweets från dig när du lever för att se om mängden data vi efterlämnar kan ge oss ett liv efter döden. Den här tjänsten är vetenskapligt inriktad i samarbete med Queen Mary University i London, men det finns andra mindre vetenskapliga tjänster också.

Ifidie lanserades i januari förra året och är en tjänst där du låter några Facebook-vänner posta Facebookuppdateringar du har beslutat om innan du trillade av pinn. Du får utse tre polare som ska bekräfta din död. Efter din död då alltså, förhoppningsvis.

Skärmavbild 2013-02-27 kl. 13.50.41

Också finns det DeadSocial som fortfarande håller på att starta upp (ska lansera i mars enligt sajten) som är ett gratiskonto där du kan skicka ut meddelanden långt efter ditt eget bäst före-datum.

Skärmavbild 2013-02-27 kl. 13.53.58

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men det känns kanske lätt makabert idag, men funderar man några minuter så är det kanske inte så dumt. Vi har nya generationer som växer upp helt och hållet omgivna av sociala medier och för dem är fotoalbumen som jag bläddrar i för att minnas givetvis ersatta av helt andra saker. Det är förstås en stor mängd hipsterfiltrerade Instagrambilder, men också en massa statusuppdaterinar som kommer att bli deras minnesmärken.

Så, det är klart, har jag möjlighet att fortsätta gratulera dem på deras födelsedagar genom ett glatt ”Hurra, hurra, hurra!” på deras Facebookprofil efter att jag själv har gått bort så ska jag ju göra det. Eller ska jag det?

/ @jmjobring

Det här är inlägg 36 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här

[dagens musiktips] är geniet Kleerups låt med Loreen, många ”ee” blir det och nu tog de sig in på min Spotifylista: Social maskommunikation #blogg100.

 

Vem är expert på sociala medier?

[dagens musiktips]

Mina kollegor presenterar mig ibland som ”expert på sociala medier”. Och det känns aldrig riktigt bekvämt, trots att jag idag i princip endast arbetar med frågor som rör företag och kampanjer i sociala medier. Kanske främst för att ”expert på sociala medier” inte förutsätter att du kan något annat, så att säga. Att ”bara” vara expert på sociala medier frikopplat från kunskap om marknadsföring och företagande är ju inte till stor hjälp för ett företag som behöver hitta sin väg ut på de nya plattformarna.

Skärmavbild 2013-02-25 kl. 20.09.57

Ofta behöver du också kunna förstå hur företagskultur och ledarskap fungerar eftersom sociala medier idag kräver att man får med sig hela företagets organisation för att få utväxling på investeringen. Du bör ju dessutom ha en hum om hur värdegrundsarbete går till och hur företagen upprättar  kommunikationsplattformar och online-strategier, för i skärningspunkten mellan alla dessa viljeyttringar hamnar de sociala medierna. Dessutom har alla kunder egen erfarenhet och därmed egna uppfattningar och fördomar om de sociala medierna utifrån ett ”brukarperspektiv”…

Skärmavbild 2013-02-25 kl. 20.10.37

Men vad är då en expert? Det närmaste vi kommer är kanske forskaren Anders Ericsson som menar att alla kan bli experter om de övar 10.000 timmar. Räknar vi om det till 8 timmar om dagen och 1.808 timmar om året som på ett ungefär motsvarar en heltid, får jag det till 5,5 år. Räknar vi 5,5 år bakåt skrev vi typ 2008. Själv drog jag igång Facebook 2007 och Twitter sent 2009. Så redan där ligger jag lite risigt till.

Skärmavbild 2013-02-25 kl. 20.23.13

Men, om jag räknar in att jag har arbetat med marknadsföring sedan 1997 ligger jag å andra sidan bra till, där torde jag lätt kunna summera upp drygt 10.000 timmar. Tills jag läser vidare i artikeln på SvD om forskaren Anders Ericsson:

”Men det räcker inte med att öva mycket. Det gäller också att öva rätt. Det gör man genom så kallad målmedveten träning, där man hela tiden övar på gränsen av sin förmåga, helst under ledning av en duktig lärare.”

Och riktigt så koncentrerat har jag kanske inte övat varenda timme genom hela arbetslivet, även om jag har haft duktiga kollegor som givetvis har lärt mig massor genom åren.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel men det spelar ju faktiskt inte så stor roll vad man kallar sig så länge man vet vad man sysslar med. Det svåra är ju för de som anlitar oss att värdera vår kunskap, helst om de själva har låg eller ingen kunskap i ämnet –  förutom ett eget Facebookkonto då förstås. Och som alltid öppnar nya kunskapsområden för allehanda skojare som vill göra lite snabba cash på okunskapen hos beställaren. Det är kanske också just därför jag rodnar lite när jag kallas ”expert på sociala medier”, eller är det helt enkelt bara den vanliga jante som lyser igenom?

/ @jmjobring

Det här är inlägg 34 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här

Vill du njuta av samtliga [dagens musiktips] kan du prenumerera på min Spotifylista: Social maskommunikation #blogg100 där jag fyller på med den nya låten varje dag. Idag var det givetvis Rodriguez som sjöng ”Sugar Man” för oss…

 

Facebooks nya rekommendationer av sidor förvirrar…

[dagens musiktips]

Facebook har nyligen utökat sitt sätt att rekommendera sidor för oss. När du börjar gilla en sida får du idag rekommendationer om ett gäng andra sidor du kanske också kan gilla, se nedanför Plakats sida här nedan.

similar_plakat

Du kan gilla dessa sidor direkt i de små kvadraterna eller klicka dig vidare till den aktuella sidan. Jag trodde först att rekommendationen byggde på vad jag tidigare har gillat och vad mina vänner har gillat för sidor – precis som den tidigare ”Gilla sidor”-funktionen, som jag skriver lite mer om nedan. Men, så ”enkelt” verkar det inte vara. För om jag gillar t ex Socialdemokraternas sida får jag endast upp en mängd rekommendationer om andra sidor som handlar om socialdemokrater på något vis, se dump längre ner. Och det verkar vara samma rekommendationer för dig också, om du gör samma sak, i varje fall de kamrater jag har kollat av detta mot. Det hela bygger alltså på någon slags ”tema-rekommendation” – gillar jag Socialdemokraterna gillar jag kanske också Håkan Juholt och Carin Jämtins sida o s v.

similar_sossarna

För att ytterligare röra till det lite, så om jag klickar på vad jag trodde var ursprungskällan till det hela, alltså den lilla navigering som av någon konstig anledning heter ”Gilla sidor” i min vänstermeny, se nedan, så kommer jag till ”Rekommenderade sidor”. Den här fliken kom dit någon gång i höstas.

gilla_sidor_highlightad

Och där kan jag inte hitta något spår av alla dessa sidor som rekommenderades när jag var inne på Socialdemokraternas sida, se nedan. Denna rekommendation verkar däremot bygga på mitt eget och mina vänners engagemang.

rekommendeard_sidor_samma_för_alla

Förvirringen ökar om jag kikar vidare. Klickar jag på Findus får jag ett gäng andra matrelaterade sidor, kanske inte så konstigt. Men Coca Colas gillare bjuds på YouTube och Facebook. Öhhh… what? Har ju troligen med storleken på dessa giganter att göra, men Coca Cola har ju egentligen väldigt lite gemensamt med YouTube.

Skärmavbild 2013-02-19 kl. 08.12.02

Skärmavbild 2013-02-19 kl. 08.12.23

Kollade även på Lantmännen sida ”Bra mat från Lantmännen”, som ju äger ett antal varumärken de säkert skulle vilja flagga upp, men nja. Fast ”Säkert bondförnuft” och framförallt ”Vendelas Telefonbyrå” med 615 gillare blir säkert glada!

Skärmavbild 2013-02-19 kl. 08.17.22

Jag har letat men inte hittat svaret på hur Facebook hanterar dessa rekommendationer eller om det är något jag som sidägare kan påverka, högst troligt inte… Sökandet fortsätter, har du någon kunskap att bidra med får du gärna dela med dig i kommentarerna nedan eller direkt till mig på Twitter/Facebook.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men tänk om Facebook var lite tydligare med vad de gjorde för förändringar så att vi användare hade en chans att följa med i deras påhitt. Det vore ju till exempel tacksamt för en sidägare att kunna styra dessa rekommendationer. Minst sagt. Då kanske vi hade tyckt lite bättre om deras agerande? Eller har hela Facebook blivit så komplext att vi inte orkar ta till oss alla finesser längre?

/ @jmjobring

Det här är inlägg 28 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här. Kan också tipsa om min Twitterskola för dig som är nybörjare eller nyfiken och vill kliva in, 6 delar som börjar här.

Är frågan felformulerad?

[dagens musiktips]

I min nya roll som strateg med inriktning mot sociala medier får jag ofta frågan – vad ska vi göra på Facebook? Det är lätt att stirra sig blind på siffran nedan. Du har möjlighet att prata med nästan fem miljoner svenskar. Det lockar. Förstås.

Skärmavbild 2013-02-16 kl. 13.04.47

Och föga förvånande tycker jag förstås att alla företag idag bör ha en närvaro på Facebook. Och Twitter. Och LinkedIn. Och kanske några plattformar till. Men svårigheten för många organisationer och företag är att man inte riktigt betraktar närvaron i sociala medier som varumärkesbyggande reklam. Eller som kundvård. Eller som en PR-kanal. Eller som en kanal för rekrytering. Eller som en kanal för krishantering. Jag tror att vi måste börja betrakta den som alla dessa delar för att verkligen förstå potentialen och våga investera.

Vad är affärsnyttan?
Naturligtvis har jag all respekt och förståelse för den tveksamhet som fortfarande finns gentemot sociala medier; ”Vad är affärsnyttan?” och ”kan du visa upp siffror på ROI (Return On Investment – ung. när investeringen betalar sig)” är ju de ständiga frågorna du ställer mot alla investeringar, men kanske är frågan felformulerad?

Skärmavbild 2013-02-18 kl. 10.56.43

Företagen har fortfarande mycket lättare att lägga en årlig budget för annonsering i de traditionella medierna, för att förbättra callcentret, för att platsannonsera eller för att skicka ut fler pressreleaser – men hur ser den direkta affärsnyttan ut i dessa fall? Hur räknar vi ROI på platsannonser och pressmeddelanden eller på internkommunikationen? Jag menar att vi måste bredda synen på sociala medier och se den som så mycket mer än ”bara” direkt marknadsföring.

Investering i kundvård, marknadsföring, rekrytering, mediakontakter…
Breddar vi tanken och analyserar vad som egentligen sker på våra sociala medier ser vi ju att det handlar om så väldigt mycket mer än marknadsföring – det är kundvård, det är plattformar för rekryteringar, det är dialog med de traditionella mediernas representanter, det är också en bra bas för att stärka den interna stoltheten hos dina egna medarbetare genom ökad synlighet, det är idag även den främsta kanalen för krishantering. Vi bygger helt enkelt långsiktiga relationer med såväl kunder som blivande och befintliga medarbetare samt gentemot medierna.

När du börjar räkna så är det kanske inte så galet att investera i sociala medier. Och kanske framförallt genom att rekrytera duktiga kommunikatörer som kan skapa intressant innehåll och hantera en respektfull dialog i sociala medier.

Skärmavbild 2013-02-16 kl. 13.16.39

Varje postning på Facebook eller ny följare på Twitter eller besök på ditt företags LinkedIn-profil är en långsiktig investering. Du bygger egna kanaler där du har chans att få riktigt lojala kunder. Kanaler där du kan föra ut ditt eget budskap. Kanaler där du kan ha en kunddialog. Kanaler du kommer att behöva om du någon gång behöver ägna dig åt kriskommunikation. En plats där du bildligt talat kan ha en dialog med dina kunder oavsett var i världen de befinner sig. Att den affären fortfarande inte är värd en egen budget är faktiskt lite underligt.

Skärmavbild 2013-02-18 kl. 11.27.09

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag tror ändå att 2013 blir året då väldigt många svenska företag till tar klivet in i de sociala medierna. Och då menar jag inte att de startar en Facebooksida, det har väldigt många redan gjort. Nu är det dags att lyfta frågan på allvar och göra de sociala medierna till en del av företagets totala kommunikation, såväl utåt som inåt. Att helt stå utanför och titta på tror jag snart är omöjligt. I varje fall om du vill bygga ett långsiktigt hållbart företag.

/ @jmjobring

Det här är inlägg 27 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här. Kan också tipsa om min Twitterskola för dig som är nybörjare eller nyfiken och vill kliva in, 6 delar som börjar här.

 

 

Nya filmappen Vine – kan bli något stort

[dagens musiktips från fantastiska SVTplay:s Gengångare]

Häromdagen släppte Twitter appen Vine. En app där du superenkelt gör egna korta filmer, typ ”stop motion” eller bara en vanlig kortfilm utan klipp. Skrev kort om det vid släppet och har nu hunnit testa lite mer. Och, jo, jag måste säga att jag tycker om den.

Du filmar helt enkelt genom att hålla fingert på skärmen i din iPhone. När du släpper stannar filmen. När du trycker startar den igen. Och så håller du på tills du har förbrukat dina sex sekunder.

Vine_2

Filmen måste vara sex sekunder för att du ska kunna ladda upp den. Väl uppladdad är det som vanligt att du kan gilla och kommentera egna och kompisarnas filmer. Och du kopplar givetvis på ditt Facebook och Twitter-konto inne i appen.

vine_facebook

 

vine_twitter

 

Inne i appen känner du igen dig om du har appen Instagram, upplägget är väldigt likartat där du kan se vilka aktiviteter som sker, om någon gillar eller börjar följa dig o s v.

Vine_in_app_activity

Tyvärr är väl själva uppspelningssajten på webben inte så kul, och nej, min exempelfilm var inte heller den mest spirituella reklamfilmen i världshistorien… På sajten måste man också komma ihåg att själv slå på ljudet, det är tyst från början. Men detta är förstås en app som helt och håller ska upplevas i telefonen.

På samma sätt som Instagram och Twitter är allt sökbart med #hashtaggar och i appens Explore-sida finns såväl utvalda taggar som Editor’s Pick, men du kan också söka på valfria taggar.

Vine_explore_ina_pp

Ett litet tips också: Kom ihåg att verkligen filma till slutet – håll kvar fingret även efter att du tror att filmandet är slut, annars blir det ingen film, i varje fall har jag haft det problemet flera gånger. Allt blir bara svart. Bokstavligt talat.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men nog tror jag att företag kan använda den här appen för att engagera sina kunder. Det är ju som gjort för att be folk bidra med sina egna anspråkslösa reklamfilmer på något visst tema, till exempel om Zoo eller PimPim är godast ;–)

/ @jmjobring

Detta inlägg är nummer 13 av #blogg100, lite statistik finns här.