Superhjältemammor

När jag växte upp tyckte jag att min mamma kunde allt. Och det gör hon nästan. Jag tänkte då att det hörde ihop med att vara mamma och när jag själv fick barn skulle jag bli likadan. Att det var så alla mammor var.

Mamma kan klättra upp för en skraltig stege till vinden dit man tar sig genom en lucka på husfasaden. Därifrån kan hon baxa in och ut stora lådor.
Mamma kan laga trasiga kläder så att det inte syns.
Mamma kan trassla upp ett jättestort garnnystan utan att tålamodet sviktar.
Mamma kan lägga stenplattor i trädgården och spika ihop ett eget bord.

I går fick jag punktering på bilden. Som tur var hände det precis när jag kom hem och skulle parkera. Min stressade hjärna kunde inte komma på hur jag skulle lösa problemet. Jag måste ju köpa nya däck innan jag ska byta till sommarvarianten. Jag ringde mamma. Vi gör så här, så här och så här, sa hon. Då kändes det bättre. Tack mamma för att du alltid hjälper mig.

Jag vet inte hur mina barn ser på mig. Jag vet inte om jag är en sådan som kan allt, men förhoppningsvis har jag lite talanger i generna.

4 kommentarer

  1. Tänk, jag kom ihåg det ögonblick när jag upptäckte att min mamma och pappa inte kunde allt, det var en chock!
    Kram//mamma

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>