Vinster i välfärden.

I VF onsdagen 17-01-04 skriver Elisabeth Björnsdotter Rahm M om ”behovet” av vinster i välfärden. Regeringen tycks inte förstå förutsättningarna för att driva företag. Att en viss vinst måste finnas för att företagen skall kunna existera borde vara en självklarhet.

Vi har en situation i Sverige idag som innebär att näringslivet är ute efter skattebetalarnas pengar. De anser att det finns utrymme för vinster genom att banta verksamheten till minimikraven, ibland ännu lägre för att maximera vinsten. Det sociala intresset existerar inte utan det är vinsten som styr. Det verkar vara mera lukrativt att tjäna pengar på välfärden än att satsa på industrin.

Nu verkar insändaren ändå finna en viss osäkerhet när det gäller att rättfärdiga denna tärande verksamhet som riskkapitalbolagen ägnar sig åt. Insändaren menar att det vore bättre om t.ex. landstingen satsade på personalen och arbetsmiljön i stället för att anlita hyrpersonal, således samma inställning som regeringen har när det gäller skattebetalarnas pengar till välfärden, att de skall gå till verksamheten. Nu uppstår genast frågan hur man kan värna om risk-kapitalbolagens vinster i välfärden i ena fallet och vill i nästa andetag undandra hyrbolagen deras vinster när de hyr ut personal till landstingen.  I båda fallen handlar det ju om skattemedel. Det finns tydligen ett visst mått av tveksamhet hos insändaren.

Kristdemokraterna (KD) är inget parti för det arbetande folket.

Landstinget i Stockholm som leds av Alliansen har nyligen avslutat en upphandling av färdtjänster i Stockholm. Enligt Fredrik Wallén KD, ansvarig för upphandlingen, har de lyckats förhandla fram ett avtal som är 10 % lägre än tidigare men utan krav på kollektivavtal. Det betyder att motparten, det amerikanska riskkapitalbolaget HIG Capital, kan betala vilka löner som passar dem. Noteras bör att i fjol hade bolaget en vinstmarginal på 68 %. De gör vinst på bekostnad av låga löner och usla arbetsvillkor. Chaufförerna jobbar i 13 timmars pass till löner de knappast kan leva på. Dessa slavliknande förhållanden för de anställda har KD skapat.

Nu har verkligheten hunnit ifatt Fredrik Wallén då en kritikerstorm brutit ut ang. företagets dåliga service så nu kräver landstinget företaget på miljonviten. Hur mycket Fredrik Walléns, enligt honom, fanstatsiska avtal drabbat brukarna vet vi inte.

Att riskkapitalbolag är snikna och saknar social kompetens vet vi och att landstinget i Stockholm är en hemmahamn för dessa asociala företag väcker frågan om verkligen stockholmarna visste vad de röstade på vid senaste valet.

Revisorerna, kommunfullmäktiges kontrollorgan.

Under de senaste åren har det vid upprepade tillfällen avslöjats brister vid hanteringen av skattemedel i den kommunala verksamheten i Umeå kommun. Resp. chefer har uppvisat en anmärkningsvärd brist på ansvar när de har förbrukat skattemedel till aktiviteter som ligger helt utanför uppdraget. Deras, i vissa fall, uppenbara nonchalans mot befintliga styrdokument är naturligtvis helt oacceptabelt och bör beivras.

Kommunfullmäktiges kontrollorgan, revisorerna, tycks sitta på undantag. I stället har vi journalister som gräver fram fakta om än med ett visst motstånd. Då grava bevis på missbruk redovisas förvånas många över varför revisorerna inte upptäckt avarterna. De gör ju åter-kommande kontroller förutom den internkontroll som sker och ändå hittar inte revisorerna något fel vilket är mycket märkligt. Det kan kanske finnas skäl att lägga mer krut på verksamhetsrevisioner.

Det finns skäl att förstärka revisionsrollen för att säkerställa att skattemedel används till avsedd verksamhet och inte till nöjesresor.. Slöseriet gäller ett fåtal anställda. Om detta är personalvård borde den bedrivas på annat sätt och komma alla till del. Slöseriet måste upphöra.

Umeå kommun, medarbetarnas resvanor.

VK:s granskning av IT-avdelningens resvanor mellan 2010 och 2015 väcker frågor hos skattebetalarna. Att personalen har utbyte med andra med liknande arbetsuppgifter kan vara berikande och gagna den egna verksamheten men om resorna utvecklas till rena nöjesresor så kan det ifrågasättas. Vad som är viktigt är att cheferna följer de bestämmelser kommunen har som syftar till att skattemedel används till rätt ändamål. Därtill kommer den interna kontrollen som varje nämnd skall upprätta som då måste relatera till gällande bestämmelser.

Även revisorernas roll är viktig. Enligt kommunallagen 9 kap 9 § ska revisorerna pröva om:

  1. Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds-ställande sätt
  2. Räkenskaperna är rättvisande
  3. Den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig

Sker ovanstående löpande borde de resor som beskrivits ha upptäckts och åtgärdats tidigare. Nu har kommunalrådet tillsatt en utredning som får belysa vad som har hänt. Det kan kanske resultera i en skärpning av nuvarande bestämmelser som verkar vara töjbara.

En sjukvård i kris.

Nu måste regeringen tillsätta en person som utreder sjukvårdens brister och vad som måste göras för att åstadkomma förbättringar. Nuvarande tillstånd är icke acceptabelt. Bristen på läkare och sjuksköterskor är akut. Det verkar som att SKL och landstingen har tappat greppet om verksamheterna. Det har i flera år pågått diskussioner om problemet med hyrläkare men ingenting konkret händer. SKL och landstingen måste skapa regler för verksamheten som bl.a. måste innebära att läkare och sjuksköterskor som har en anställning inom vården icke får ta jobb utanför landstinget under anställningstiden. Bemanningsföretag skall icke få dra nytta av kompetens utvecklad inom landstinget. Jourtid bör ersättas i reda pengar och inte med kompledighet. Landstingen bör påskynda validering av utländska läkare.

Missnöjet växer i Europa

Vi bevittnar nu en påtaglig ökning av missnöjespartier i Europa som en följd av bl. a. ökade klyftor och arbetslöshet. Det skapar spänningar i samhället som resulterar i kriminalitet, upplopp och skadegörelse. De missnöjda söker sig till kriminella kretsar och till missnöjes-partier som lyssnar på deras problem och som aktivt försöker hitta lösningar som kanske inte gagnar samhället alla gånger. Det är en farlig utveckling som vi inte kan avfärda med politisk retorik utan det måste ske aktiva åtgärder på flera plan.

De etablerade partierna verkar sova sött medan oron sprider sig i samhället. De får sopa upp efter all skadegörelse som sker på olika platser runt om i landet som en protest mot orätt-visorna. När det gäller klyftorna som bara blir djupare och djupare måste det till en radikal förändring av resursfördelningen i samhället. Vi har näringslivstoppar som berikar sig med orimligt höga löner och bonusar som de absolut inte är värda medan vi har bl. a. pensionärer som måste gå till soppkök för att överleva. Denna situation har skapats under en lång följd av år som nu resulterat i protester kanaliserade via missnöjespartier. Tyvärr lyssnar inte de etablerade partierna vilket kommer att drabba dem själva så småningom. Att partierna är i otakt med väljarna framstår allt tydligare. Det bör påminnas om att makten utgår från folket.

Val av nämndemän till våra domstolar.

I media kan vi läsa om valda nämndemän som inte har granskats av respektive partier. Det gäller bl.a. penningskulder som inte har reglerats. Det är ju vedertaget i vårt samhälle att skulder kan man ha en tid men att de skall betalas av inom rimlig tid annars hamnar man i en skuldfälla. Under sådana omständigheter bör personen inte belastas med uppdrag som ifrågasätter handel och vandel. Att kanske döma andra som har liknande problem kan ställa för stora krav på opartiskhet.

Nu är ju val av nämndemän en fråga för de politiska partierna. I tidigare debatter har det framkommit att val av till förtroendeuppdrag som det är frågan om inte omges av särskilt strikta regler. Därför bör regelverket ses över om nu val till nämndemän skall åvila de politiska partierna. Vi har ju nu bl. a. ett parti som saknar våra demokratiska värderingar så frågan bör debatteras och kanske omvärderas.

Vilket samhälle vill vi ha?

Det blir allt tydligare att vårt samhälle håller på att glida isär. Många har alldeles för mycket pengar och förmåner medan andra inte klarar sitt uppehälle utan måste gå till soppkök. Detta förhållande har vi med en socialdemokratisk regering. Bl.a. klyftorna har blivit ett växande problem. Inte minst näringslivet har bidragit till denna snedfördelning av tillgängliga resurser med sina orimliga löner och förmåner till toppskiktet. Vi har vidare arbetslösheten, flykting-krisen och välfärdsfrågorna som bidrar till missnöjet.

Vi och övriga länder har nu fått missnöjespartier som fångar upp missnöjda medborgare och de verkar växa. Det innebär att de etablerade partierna står handfallna och inte vet hur de skall agera. Vi har fått politiker som hellre värnar om sitt partis utveckling än att medverka till en förbättring av människors levnadsvillkor. Det kallas för egoism.

Vi har i alla fall kommit så långt att nyliberalismen, den politik som skulle lösa alla samhällsproblem, inte längre fungerar. USA är ett sådant exempel. Demokraterna i USA som motsvarar Liberalerna i Sverige har misslyckats totalt med sin politik. De har i många stater samhällen som lever i ren misär. Det var därför Trump vann presidentvalet, inte p.g.a. hans politik.

Respekten för löften vid val.

Det kan vara dags att debattera väljarnas inflytande över politiken, den politik som partierna ger uttryck för i val. Utställda löften vid val bör genomföras annars förlorar väljarna förtroende för politikerna och det är allvarligt. Att locka väljare med diverse reformer och åtgärder som inte kan genomföras är ett bedrägligt beteende och bör stävjas. Därför kan det vara en bra regel att notera det politikerna lovar och komma ihåg det till kommande val.

Nu är ju verkligheten sådan att det kan inträffa saker som kullkastar planerna. Då bör politikerna söka mandat för att ändra den politiska kursändringen annars lurar man väljarna. Hur det skall ske får lösas från fall till fall men är det en genomgripande förändring som avviker påtagligt bör en omröstning ske. Politikerna bör observera att det är en majoritet av väljarnas åsikter som skall komma till uttryck inte enskilda politikers tyckande. Makten utgår från folket.

Kommunernas omsorgsverksamhet.

I TV kan vi nu se hur äldrevården fungerar i Vännäs. Ett bra och upplysande program som tar oss in i hemtjänstens värld och brukarnas verklighet. Vännäs kommun verkar ha bra personal som engagerat sköter sina uppdrag väl. Omsorgen om de gamla är uttalat positiv och de gör vad de kan utifrån de ekonomiska ramar som står till buds.

Programmet påvisar också med all tydlighet att brukarna har en trist vardag med ensamheten som en stor riskfaktor för skilda sjukdomstillstånd. Forskning visar att det finns ett samband mellan ensamhet och demens. Därför borde kommunerna tillföra resurser för att aktivera brukarna med olika passande aktiviteter. Det kräver inte särskilt utbildad personal och kostnaderna skulle bli ytterst marginella. Kvalitetstänkande i omsorgen bör vara en ledstjärna. Det blir nog billigare att ha relativt friska brukare i stället för brukare som blir sjuka av sin ensamhet. I den här frågan bör politikerna tänka om och ta konsekvenserna av den förändrade äldrevården som genomfördes i bl.a. besparingssyfte.