Det skoningslösa våldet slog till mot Oslo i dag. FOTO: SCANPIX
Fredag 22 juli kl 21.55
Det kunde ha blivit en vanlig, fridfull sommarkväll.
På några sekunder blev allt svart. Det brutala våldet slet sönder allt med skoningslös kraft.
Denna kväll känner jag djup solidaritet. Och djup ilska.
Ännu några timmar efter dådet är allting ännu ett kaos.
Det enda vi har är våra frågor och vår sorg.
Vi vet mycket lite om vad som egentligen hände och har heller ingen aning om vilka som ligger bakom attentatet.
Det gör att det är öppet för spekulationer och därför är det extra viktigt att vi som arbetar inom media inte springer efter alla rykten. Det är viktigt att vi just nu besinnar oss, håller oss så lugna som möjligt och dubbelkontrollerar alla källor.
Det vi med säkerhet vet är att Oslo har attackerats och att våldet slagit till mitt i – och mot – det öppna samhället.
Vi vet att många människor är döda och skadade.
Vi vet att det är en fruktansvärd katastrof.
Jag känner djup solidaritet med det norska folket och jag känner djup ilska, bestörtning och sorg över att att det finns människor som är så hatiska och onda att de kan utföra liknande dåd runt om i världen.
Bombattentatet inne i Oslo inträffade mitt i stadens hjärta.
Attacken var riktad mot regeringsbyggnaden.
Attacken var riktat mot folket och mot demokratin. Mot det som är det viktigaste vi har.
Sedan har vi den skoningslösa massakern på ungdomslägret på ön Utöya i Buskerud utanför Oslo. En falsk polis sköt vilt omkring sig. Ögonvittnen uppger att många sköts till döds. Polisen har bekräftat att nio eller tio har dödats på ön och att sju omkommit i attacken inne i Oslo.
Förmodligen hade dessa båda händelser ett samband.
Men vi vet inte och vi förstår framför allt inte.
Vi är bara djupt förvirrade, skakade, bestörta, sorgsna och ledsna.
I dag finns det inga gränser. Vi är ett folk. Vi är enade med Norges folk som måste få känna vårt djupa deltagande och sympatier denna svarta fredag.
Vi måste också öppet visa vårt hat mot mot terror och våld mot människor och demokratin.
Vi måste också stå upp och hylla och värna det öppna, fria och demokratiska samhället.
För terrorn kan skada oss och till och med döda oss.
Men terrorn får tros det aldrig någonsin segra.
Det måste vi alla se till.
VK:s politiske chefredaktör Ola Nordebo uttrycker allt så perfekt på sin blogg.
Han skriver:
”Terrorn kan förstöra och orsaka ofattlig sorg, för de drabbade och för oss alla i vår solidaritet med de angripna. Det kan förstumma oss med sin vidrighet, få oss att knäa inför grymheten och omänskligheten, få oss att förtvivla. Men den aldrig vinna över det öppna samhället i längden om demokratin, rättsstaten och medborgarna tillsammans bevarar en lugn beslutsamhet att inte låta sig skrämmas till eftergifter, att inte överge tolerans, mångfald och tillit till medmänniskor.”
Bättre än så kan det inte sägas.
