Kommentarer – en evig fråga

Tisdag 30 augusti klockan 11.25
Hur ska tidningarna hantera kommentarer på webben?
Just nu är det en av de hetaste frågorna inom mediebranschen.
VF kommer att fortsätta som förr. Åtminstone tills vidare.
Många dagstidningar upplever stora problem när det gäller kommentatorsfunktionerna på sina sajter. Problemen handlar främst om att nätdiskussioner tenderar att inte handla om ämnet i artikeln eller att de övergår till rasism och grova personangrepp.
Därför har många tidningar nu ändrat sitt system eller funderar på att ändra sina regler när det gäller kommentatorsfunktionen. Det visar en undersökning som tidningen Medievärlden gjort. Jag är en av de utgivare som finns med i den enkäten.
I dagarna har stora tidningar som Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet ändrat sina regler för kommentatorsfunktionen.
Syftet med ändringarna är att komma åt det så kallade anonyma näthatet och att få en bättre kontroll över vilka kommentarer som publiceras.
Medievärldens chefredaktör Axel Andén skrev för en tid sedan ett klokt blogginlägg om nätkommentarerna. Andén skriver att läsarkommentarerna är ett tidningarnas största misslyckanden online.
”Tanken att vem som helst har rätt att säga vad som helst var som helst – och när som helst – är absurd. Bara för att vi har yttrandefrihet kan jag inte gå in i en kyrka under en begravningsceremoni och hålla ett brandtal om invandringens konsekvenser. Jag kan inte heller kräva att när som helst få prata om vad jag vill hemma hos min granne eller i kvarterets föreningslokal. Precis lika självklart måste den som har en sajt få bestämma över samtalet där. Det är inte censur”, skriver Andén.
En god och välskriven beskrivning.
På vår sajt www.folkbladet.nu anlitar Västerbottens Folkblad ett företag som heter Interaktiv Säkerhet. När läsare kommenterar på vår sajt fungerar det så att de efterhandsgranskas av Interaktiv Säkerhet. Kommentarer som bedöms som tveksamma läggs snabbt i ett väntoläge. Därefter går jag in och granskar dem. De som inte är publiceringsbara sållas borta, andra redigeras och publiceras därefter. Ribban är högre när det handlar om personligt tyckande – som i den här bloggen – än vad den är när det handlar om rena nyhetsartiklar. Precis som Andén skriver handlar det inte om censur, utan om utgivaransvar.
Vi tillåter anonyma kommentarer på folkbladet.nu.
Vi kräver inte att man måste registrera sig innan man kommenterar.
Vi har inga planer på att ändra det – åtminstone inte för närvarande.
Däremot ser vi ständigt över våra kommentarer och vi har blivit bättre på att i förhand identifiera artiklar som med stor sannolikhet kommer att kommenteras hårdare än andra.
Det har också inträffat, även om det är sällsynt, att vi helt har stängt av kommentatorsfunktionen på ett par artiklar där debatten har spårat ur.
Vi för ständiga interna diskussionern om hur vi ska hantera kommentarorna i framtiden.
Kanske är det så att detta är tidningarnas största misstag online.
I så fall är det hög tid för oss att rätta till det misstaget, men det är trots allt rätt så typiskt att många tidningar nu följer efter varandra och gör åtgärder i ungefär samma ström.
Vi tidningsmänniskor fungerar nämligen ungefär som flockdjur som följer efter varandra.
Det här är en allvarlig och viktig fråga för tidningsbranschen, men den är heller inte långt ifrån okomplicerad. Därför krävs eftertanke och jag finner ingen anledning till panikåtgärder.
Det är viktigt att allmänheten har möjlighet att diskutera öppet på vår sajt.
Det är också viktigt att debatten hålls på en sund nivå.
Detta kräver en balansakt och på VF prövar vi ständigt balansen mellan dessa två.