En ny, viktig, film sprids nu på Youtube. Fler måste våga anmäla våldtäkter.
Tisdag 12 juni klockan 08.40
Under de senaste åren har antalet polisanmälda våldtäkter ökat.
Trots det räknar Brottsförebyggande rådet med att endast 10-20 procent av alla fall anmäls.
En ny film vill få fler att våga anmäla.
Budskapet är: Tveka inte.
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik, som Kvinnojouren förmedlar, polisanmäldes 17 077 sexualbrott under 2011 (17 176 under 2010). 6 532 av dessa var våldtäkt eller grov våldtäkt. (5 960 år 201). Brottsoffret var under 15 år i 2 260 av fallen (1 826 under 2010).
97 procent, 3 415 stycken, av de som anmälde att de utsatts för våldtäkt var kvinnor. Fem av sex av de fullbordade våldtäkterna som anmäldes inträffade inomhus.
98 procent av de som misstänktes för våldtäkt var män.
1 april 2005 trädde en ny lag i kraft. Den innebär att en del gärningar som tidigare fick rubriken sexuellt utnyttjande numera bedöms som våldtäkt.
Trots att antalet anmälningar har ökat bedöms mörkertalet ännu vara mycket stort.
Endast 10-20 procent av alla sexualbrott i Sverige anmäls, enligt Brottsförebyggande rådets statistik.
I ett globalt perspektiv beräknas en femtedel av alla kvinnor i världen utsättas för våldtäkt eller våldtäktsförsök under sin livstid.
Det är skrämmande siffror.
Att anmäla en våldtäkt är krävande. Först det brutala övergreppet. Sedan ska rädslan övervinnas och en anmälan ska göras. Därefter tvingas en rättsprocess genomgås där det inte är ovanligt att våldtäktsoffret granskas på ett sätt som antyder att det självt har skuld i vad som har hänt. Sedan finns risken att hängas ut på nätet, som vi har sett i bland annat Bjästafallet och Jokkmokksfallet.
Här är det viktigt att samhället finns som stöd, så att fler vågar anmäla.
Ett projektarbete av Lisa Linnéa Sjöberg, Elias Giertz, Evelina Wredlert, Melinda Asplund, Aleksandra Radojcic och Leah Deriba har lett fram till en kampanj.
Den sprids nu på twitter under hashtaggen #tvekainte.
Fler måste våga anmäla.
Fler måste hjälpa offren att våga anmäla.
Vi måste bry alla bry oss.
Det är tvivelsutan behjärtansvärt att man tar upp detta, helt klart, men eftersom jag även värnar om båda sidor utifrån olika perspektiv så finns det egentligen inga offer och förövare utan bara offer. Såväl gärningsman som den person som utsätts för ett brott blir ett offer i och med att båda får lida i efterhand. Viktigt är att (oftast kvinnan) den som utsätts för brott också får den upprättelse hon förtjänar. Mitt i all denna statistik som ger dystra siffror så är antalet anmälda fall som går till åtal rätt få, och vad beror det på? Brist på bevis? Att förundersökning inte inleds eller läggs ner eftersom man kommit på att kvinnan ljugit? Media får obehindrat slakta alla misstänkta publikt innan dom ens fallit, och skulle det visa sig bli en friande dom så blir det ännu större rubriker om hur fel domen var, eller så skrivs det ingenting alls om det visar sig att tjejen ljugit. Dubbelmoralens land Sverige visar sitt rätta ansikte. Säger någon ordet våldtäkt går alla igång på det direkt, men säger man orden felaktigt dömd tittar alla bort och låtsas att det regnar. Hur skulle t ex benägenheten att anmäla sexualbrott (ex våldtäkt) se ut om vi tog bort skadeståndet som betalas ut, för att behandla detta i en separat process om det skulle bli en fällande dom? I Tyskland med fler invånare än i Sverige anmäls färre våldtäkter i förhållande till befolkningsmängden – varför? Är det för att genomsnittsskadeståndet är så mycket lägre? Bara jag som tycker att det visar på något signifikant?