Därför pixlades bara en bild

Lördag 15 september klockan 14.15
Den grova stölden i tunnelbanan upprörde hela Sverige.
I veckan gick även polisen ut med en bild på en annan man som misstänks för sexofredande i Skellefteå.
Folkbladet valde att publicera den ene mannens ansikte. Den andra pixlade vi.
Här förklarar jag varför.
I en artikel i Medievärlden skriver pressombudsmannen Ola Sigvardsson att en gräns överskreds när den omaskerade bilden på mannen som misstänks för det brutala dådet i tunnelbanan publicerades av ett antal svenska medier.
”Jag önskar inget hellre än att den misstänkte mannen är gripen redan när du läser detta. Och att han får det straff han förtjänar efter en rättvis rättegång.
Men frågan till Sveriges publicister är om det inträffade är av den karaktären att medierna kan kasta den traditionella försiktigheten när det gäller identifiering av misstänkta över bord. Är det medias uppgift att bidra i jakten?”, skriver Sigvardsson.
Han svarar delvis själv på frågan:
”Ur ett pressetiskt perspektiv är Nej inte ett självklart svar på frågan. Om en person är farlig för allmänheten kan det finnas skäl att upplysa om hans eller hennes identitet.
Men mitt i den vrede som jag delar med alla, uppskattar jag de medier som förmår ha is i magen. Jag längtar inte efter onlinejakter på misstänkta brottslingar.”
Den misstänkte gärningsmannen är numera gripen, vilket du kan läsa om här. Gripandet beror garanterat till stor del på grund av att TV3:s Efterlyst visade övervakningsfilmen och att även andra medier visade den. Publiceringarna gav polisen avgörande tips.
Men, precis som Sigvardsson konstaterar, finns det inget pressetiskt självklart svar på frågan om vad som är rätt och fel. Allt handlar i slutändan om den bedömning som utgivarna på olika medier gör utifrån de pressetiska regler som alla seriösa medier förhåller sig till.
Folkbladet publicerade den omaskerade filmen på den misstänkte gärningsmannen i tunnelbanan, vilket du kan se här.
Anledningen till det beslutet är att mannen, vid publiceringen, ännu var på fri fot och att det av övervakningsfilmen att döma inte råder något tvivel på att det är han som är gärningsmannen.
Risken med att publicera liknande filmer är att det kan finnas personer som är lik den misstänkte gärningsmannen och därför blir oskyldigt utpekad och misstänkt. Den risken är ännu större när det är ett fall som upprör människor och som orsakar en lynchstämning.
I fallet med tunnelbanan var dock bilderna så tydliga att jag anser att en publicering är pressetiskt försvarbar.
Det är förstås också oerhört angeläget att den person som misstänks för sexofredandet i Skellefteå grips. Du kan läsa om händelsen här.
Polisen har gått ut med en bild på den misstänkte och säger att den är rätt så säker på att den visar gärningsmannen.
Borde inte Folkbladet därför också ha publicerat den bilden opixlad?
Det kan man förstås tycka, men det finns en skillnad mellan fallen. Bilden på den misstänkte i Skellefteå är inte lika tydlig som filmen från tunnelbanan. Dessutom går det inte – för mig som utgivare – att med samma säkerhet fastställa att mannen på bilden verkligen är gärningsmannen.
Det innebär att det finns risk att vi publicerar en bild på en oskyldig person.
Därför anser jag att det är bättre att i detta fall ha ”is i magen”, för att använda Sigvardssons uttryck.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *