Jesper Strömbäck var en av de intressanta talarna vid dagens seminarium i riksdagen. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX/ARKIV
Onsdag 30 januari klockan 16.25
I förmiddags befann jag mig på ett intressant seminarium i riksdagen.
Temat var dagspressens betydelse för demokratin.
Ett viktigt tema som lyftes fram är det faktum att ökade skillnader i mediekonsumtion ökar skillnaden i verklighetsuppfattningar.
Det brukar sägas att tidningsbranschen befinner sig i kris. Jag vill hellre se det som utmaningar. Tidningsbranschen har definitivt en framtid, men den förändring som tidningsbranschen befinner sig i är helt nödvändig. Omvärlden har förändrats. Medieanvändningen har förändrats med den och då måste naturligtvis också tidningsbranschen förändras.
Just nu sitter de flesta tidningsföretag runt om i landet – och världen – och arbetar med förändringsarbetet för att bättre attrahera såväl befintliga som nya kunder i såväl papperet som i digitala kanaler.
Arbetet är viktigt. Medierna har en viktig roll i det demokratiska samhället.
– Kopplingen mellan demokrati och dagspress är bevisad, bland annat genom valdeltagandet. Mediehusen är en förutsättning för upplyshet, sade till exempel Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård, som var en av talarna vid seminariet.
Den tekniska utvecklingen och det faktum att alla nu kan publicera sig ser jag också som viktig för demokratin. Det har aldrig varit så lätt att söka information som det är nu – om man har det intresset. Problemet är att alla inte har det.
Det finns nämligen också baksidor med Internet, vilket Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot politisk kommunikation vid Mittuniversitet i Sundsvall påtalade under seminariet.
Enligt Strömbäck är inte Internet enbart till godo för demokratin. Nätet ökar nämligen också klyftorna.
– En väl fungerande demokrati förutsätter informerade medborgare och relativt gemensamma verklighetsbilder, påpekade han.
Problemet är att dessa verklighetsbilder skiljer sig allt mer åt, eftersom somliga enbart hämtar sin information från sajter som förmedlar en viss sorts bild av verkligheten.
– Verklighetsbilden handlar inte om intelligens utan om vilken information som hämtas in. Det finns klara samband mellan medieanvändning och politiskt beteende, sade Strömbäck.
När det gäller medianvändande har det ökade informationsflödet givit en ökad segregering. Det är enklare att finna information – men det är också enklare att välja bort än det var tidigare.
– Internet och sociala medier är väldigt bra för oss som är intresserade. För de som inte är intresserade har det däremot en liten effekt. De ökade skillnaderna i verklighetsuppfattning är en enorm utmaning för demokratin, sade Strömbäck.
Intressanta tankar som dagspressen också måste förhålla sig till – inte minst när det gäller hur vi förhåller oss till de personer som inte tänker på de personer som brukar benämnas som nättroll eller skrivbordskrigare.
Det är numera inte ovanligt att nyhetssajter stänger sina kommentatorsfunktioner. Det är inte heller ovanligt att kritiska mejl inte besvaras av redaktioner eller att journalister blockar meningsmotståndare på twitter.
Att stänga ute personer på det sättet är i förlängningen också att stänga dem ute från information och från det demokratiska samtalet. Om medierna agerar på det sättet ökar skillnaderna ytterligare. Det som är en utmaning för demokratin är med andra ord också en utmaning för medierna.
Många fler intressanta frågor, inte minst den om de mediepolitiska ramarna bör brytas, behandlades på seminariet. Dessa sammanfattas väl av Medievärldens Axel Andén i detta inlägg.
