Gardell blir aldrig kallad ”gubbslem”

Jonas Gardell är både geni- och helgonförklarad. Han är homosexuell. När Jonas Gardell, född 1963, twittrar om Danny Saucedos, född 1986, kropp är det ingen som kallar honom ”gubbslem”.  Varför får inte Gardell hård kritik?  FOTO: JESSICA GOW/SCANPIX

Fredag 15 mars klockan 20.00
Det finns utan tvekan ett gubbvälde i Sverige – och det finns överallt. Vi journalister tror oss ofta vara bättre, mer sofistikerade och mer politiskt korrekta än alla andra. Det stämmer förstås inte. Vi är som folk. Varken mer eller mindre.
Ta förra helgens händelse på Gräv-seminariet i Göteborg som exempel.
Programpunkten ”Late night show”, med en upprörd Janne Josefsson i spetsen, blev uppenbarligen ingenting annat än en härdsmälta där journalisten och författaren Maria Sveland fick klä skott. Ni kan läsa Maria Svelands tankar om händelsen här och ni kan läsa Josefssons tankar här.
Efter en rad hårda ord under ”Late night show” reagerade till slut publiken – och inte minst reagerade Linda Evereus, journalist på Sveriges Radio och Sofia Mirjamsdotter, vinnare av stora journalistpriset och expert på sociala medier, som båda var på plats och tog till orda.
Mirjamsdotter fick en mikrofon och frågade publiken om den tyckte att det var rätt att Sveland bjöds in för att under en timmes tid förnedras av ”tre gubbslem”. Mirjamsdotters kommentar var riktad mot paneldeltagarna Robert Aschberg, Täppas Fogelberg och Janne Josefsson.
Jag var inte själv på plats, men enligt allt jag läst om denna händelse kan jag bara konstatera att det var starkt, modigt och bra av Evereus och Mirjamsdotter att till slut säga ifrån.

Gubbslem är egentligen en encellig alg som är vanligt förekommande i sjöar i hela världen. Du kan läsa mer här.
Allt som oftast har emellertid ordet en helt annan innebörd.
Gubbslem har blivit en synonym till främst förstockade medelålders vita män med unkna och sexistiska värderingar.
Men det är viktigt att påpeka att ”gubbslem” inte tillhör en ålder, utan är en attityd. Det är också både skrämmande och fascinerande hur vissa lätt stämplas med ”gubbslem”, medan andra tycks vara oantastliga vad de än säger.
I lördags avgjordes som bekant melodifestivalen. En av finalmelodierna framfördes av Ravaillacz, en grupp bestående av kända just vita medelålders män.
Direkt de intog scenen läste jag kommentarer om ”gubbslem” på Twitter.
Frågan är varför? De framförde en usel låt, men det måste man förstås få göra utan att kallas för ”gubbslem”.
Hemma i soffan satt Jonas Gardell och twittrade. Han är utan tvekan briljant i många stycken – men han är stundtals också grovt sexistisk. Under melodifestivalen twittrade han:
”Danny raring, bry dig inte om gnället om att du läst innantill. Med en kropp som din ska du inte behöva läsa överhuvudtaget”.
Tänk om till exempel Ulf Brunnberg hade twittrat samma sak om Gina Dirawis kropp. Då hade Brunnberg fått löpa ännu ett gatlopp och blivit kallad ”gubbslem” i evig tid.
Gardell däremot klarar sig – precis som sin man Mark Levengood som också brukar twittra liknande saker – oftast från kritik. Det beror förmodligen på att de är gayikoner som under många stått för en viktig kamp mot hatet. Men det spelar ingen roll. Det är ändå inte okej.
En av få som reagerat på Gardell är frilansjournalisten Joakim Lamotte, som skrev en bra debattartikel på SVT Debatt. Det är bra. Fler måste säga ifrån och det är förstås lika viktigt när det gäller alla former av sexism.

Tyvärr anser många att det är som tyska skådespelerskan Hildegard Knef (1925–2002) en gång sade:
”Om en man ryter är han dynamisk. Om en kvinna ryter är hon hysterisk.”

Veckans lista
Maria Sveland. En viktigt debattör.
Littfest. Ordet är i fokus i Umeå. Det var en ära att dela scen i ett fullsatt Idun igår med just Maria Sveland och samtalsledaren Malin Rönnblom.
Heidi Andersson. Mästerlig.
Erik Niva. Mannen som gör fotboll till poesi. När jag pratade med honom på Littfest avslutade han vårt samtal med orden ”vi syns längs vägarna”. Ett stycke poesi i sig.

1 kommentarer

  1. Vad hände nu? En bra krönika, men att kalla Sveland för en viktig debattör är sannerligen mycket märkligt. Kritiken mot henne är ju att hon inte tar debatten om det inte passar. Att hon dessutom antyder och klistrar på sina meningsmotståndare det mest avskyvärda tillhörigheter och sympatier i Sveriges största morgontidning gör inte saken bättre.

    Granska henne och ställ henne mot väggen för hennes antidemokratiska framtoning istället för att beundra henne. Behandla henne som ni skulle behandla en Sverigedemokrat eller stalininst, var lika obekväma.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *