Jim Carrey gömmer sig bakom masken

En_julsaga.jpg

Jag gillar animerade filmer, men jag har inte förstått vitsen med tecknade versioner av riktiga skådespelare. Det känns hela tiden som om någon gömmer sig bakom masken. Som att det finns en riktig människa som fått en stelopererad hinna placerad över ansiktet. Man vill liksom knacka bort stelheten så att skådespelaren ska stiga fram.
Bioaktuella ”En julsaga” gör mig alltså rätt kluven.

Å ena sidan är det en rätt häftig färd med betydligt mer mörker och fasa än man kan tro när Disney-imperiet presenterar en film som heter ”En julsaga”. Men regissören Robert Zemeckis har verkligen tagit Dickens historia på allvar och gjort ett dystert 3D-äventyr.
Å andra sidan har man använt skådespelare som sedan animerats och gjorts om till 3D. Man tänker ”Är det där verkligen Jim Carrey? Jo, det måste det vara”. Och en stund senare ”Men vem är det där? Rösten är bekant, och ansiktet…” och medan jag funderar tappar jag koncentrationen på filmen tills dess jag inser att det är ju Colin Firth!

”En julsaga” är alltså ett exempel på när tekniken till viss del står i vägen för berättelsen. Men utvecklingen går framåt. I Robert Zemeckis ”Polarexpressen” (2004) och ”Beowulf” (2007) var teknikens seger över historien total, den här gången blev det bara en delseger.

PS. Skägglöse mannen på bilderna är Jim Carrey.

En_julsaga_2_1.jpg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *