Hemskheter som alltid är aktuella

RAEdsla_urholkar_sjAElen_2_2.jpg

Samtidigt som Schweiz skämmer ut sig ser jag en 35 år gammal film som handlar om denna unkna rasism.

Det är söndag kväll och jag ger mig i kast med en dvd-box som kommer ut i dagarna. Den innehåller tre gamla filmer av den tyska arbetshästen Rainer Werner Fassbinder och jag ser ”Rädsla urholkar själen” från 1974. Den handlar om kärleken mellan en 60-årig städerska och en 20 år yngre gästarbetare från Marocko. Det är en kärlek som sällan finns, och mottagandet hos omgivningen är fientligt. Barnen är upprörda, arbetskamraterna tar avstånd och grannarna skvallrar om denna oerhörda skandal. Hur kan hon bli ihop med en utlänning? Har hon ingen skam i kroppen?
Kvinnan blir allt mer isolerad och det är först när folk behöver hennes hjälp som de försöker be om ursäkt. Hon blir så tacksam för deras försök att hon i sin tur sårar sin älskade.

Filmen är briljant men man blir matt av denna gamla unkna rasism, och det är då får jag syn på nyheten att Schweiz röstat för att inga nya minareter ska få byggas. Man häpnar över att samma gamla rasism dyker upp igen. I dag är rasismen förvandlad till att handla om olika kulturer, men egentligen är det samma gamla strunt. Vi europeer vill värna vår lilla del av jorden och strunta i resten.
Det sägs att islam inte hör hemma i Schweiz, men jag tänker även på de danska lagarna som ska hindra invandrare att få gifta sig med riktiga danskar. Högerextremismen är tydligen en sjuka som Europa dras med, men då ska man veta att den lilla vänliga städerskan i ”Rädsla urholkar själen” egentligen var en gammal nazist så tydligen kan folk bättra sig. Vi får hoppas på det.

2 kommentarer

  1. Mycket bra, och till skillnad från en flera av Fassbinders andra sociala konfliktfilmer håller den ju fortfarande. Inte bara för att det känslomässiga innehållet är starkare än tidsbundna markörer, utan också för att karaktärerna och kärleken så att säga övertrumfar regissörens egen bittra livssyn.

  2. Mycket bra! ”All that heaven allows”, som inspirerade F, samt den modernare ”Far from heaven” är också mycket fina. Även om ”originalet” saknar ovan nämnda aspekt på temat gränsöverskridande kärlek.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>