En stor soulröst har tystnat

En av soulens stora sångare hämtades hem av sin skapare i helgen. Solomon Burke hade en lång karriär som levde upp ordentligt det senaste decenniet.

För det är ju så att den här världen är full av legendariska musiker som inte lever upp till vad de en gång var. De glider ut i glömska utan att någon tar emot dem.
Solomon Burke som hade många hits på 1960-talet men var väl delvis glömd när skickliga musiker och kunnigt skivbolagsfolk hjälpte honom med comebacken som gav oss 2002 års ”Don’t give up on me”. Joe Henry producerade medan Van Morrison, Elvis Costello, Nick Lowe, Bob Dylan, Tom Waits med flera skickade in låtar. Resultatet var ett fantastiskt album som tog till vara Solomon Burkes uttrycksfulla röst.

Därmed var han tillbaka. Fast han själv skulle givetvis protestera mot att jag skrev lite slarvigt ”utan att någon tar emot dem”. Han hade ju Gud på sin sida.
Eller som han uttryckte det i en intervju av Lennert Persson i Sonic när ”Don’t give up on me” kom:
– Mitt album är förvisso en gåva från Gud, men ibland behöver han hjälp av helt vanliga dårar.

”Don’t give up on me” följdes sedan av fler bra skivor. Inte minst ”Nashville” där han tolkar countrysånger tillsammans med Dolly Parton, Emmylou Harris och Gillian Welch är väl värd att lyssnas på.

Men jag avslutar den här minnesrunan med det här samarbetet tillsammans med gospelmännen i Blind boys of Alabama, ”None of us are free”:
youtube::4hv6sQXI1WY&feature=related::

1 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *