Syrien och USA har egentligen aldrig haft någon bra relation mellan varandra. Detta beror speciellt på Syriens ställning gentemot Israel, men också av andra omständigheter som varit av avgörande betydelse. Till att börja med så styrs de två länderna av helt olika ideologier. Syriens socialistiska, panarabiska och antisionistiska ställningstagande gentemot USA:s kapitalistiska, prosionistiska och imperialistiska ståndpunkt. Dessa två helt skilda ideologier står helt i motpol till varandra och därför blir en kollaboration mellan länderna svårt. Dessutom har USA under en lång period försökt påverka den syriska politiken båda indirekt och direkt. Redan under 50-talet försökte USA genom sin underrättelsetjänst CIA störta den dåvarande syriske presidenten Adib Shishakli genom att stötta militanta krafter i landet. Detta försök misslyckades och Syriens reaktion till USA:s imperialistiska politik var att utvisa den amerikanske ambassadören som var verksam i landet. Relationen skulle bli än mer frostigare när 1967:s sexdagarskrig utbröt. USA hjälpte Israels militärmakt att slå tillbaka de arabiska trupperna och den antiamerikanska inställningen hos ett flertal arabiska nationers medborgare började frodas rejält. Jag har också i tidigare inlägg nämnt att Syrien haft en väldigt nära relation till dåvarande Sovjetunionen och nuvarande Ryssland och detta gjorde givetvis att Syrien blev svartlistat av USA.
Om vi tar ett kliv fram i historien närmare bestämt 1988-1991 och tar oss till Gulfkriget, så skedde en islossning mellan dessa två nationer. Som jag tidigare förklarat så hade en av grundarna till det Syriska Baathpartiet, Michel Aflaq flytt till Irak där han grundade Irakiska Baathpartiet. Detta irakiska parti var betydligt mer högerorienterat och konservativt än det Syriska Baathpartiet. Partiledaren för Irakiska Baathpartiet och presidenten för Irak hette Saddam Hussein. Syrien och Irak som nationer hade på grund av dessa motsättningar mellan de två olika partierna dålig relation till varandra. När Gulfkriget utbröt ställde sig Syrien på koalitionstruppernas sida och stred tillsammans med amerikanska soldater mot Saddam Hussein. Två år tidigare hade Syrien också hjälpt Iran när landet blev attackerat av Irak. Direkt efter att Gulfkriget hade stoppats, så utbröt ett våldsamt sekteristiskt inbördeskrig i Libanon. Syrien spelade en stor roll i medlingen under detta inbördeskrig. När slutligen Taif-avtalet skrevs på, som innebar slutet på inbördeskriget hade bland annat Syrien och USA varit drivande till att de stridande parterna i Libanon skrev på detta avtal.
Relationen mellan Syrien och USA fortsatte sakta men säkert förbättras under Bill Clintons tid vid makten och än idag är han respekterad i Syrien, även om relationerna numera är sämre än någonsin. Anledningen till Bill Clintons popularitet var hans sätt att bemöta den syriska ledningen och det sätt han talade om Mellanöstern. Jag har hört frasen ”Han var resonabel, för att vara amerikan” ett flertal gånger under mina tidigare resor till Syrien.
När George W Bush kom till makten försämrades relationerna radikalt. Efter 11 september tragedin kallade George W Bush Syrien, Iran och Nordkorea för ondskans axelmakter. Det säger sig själv att med ett sådant tillvägagångssätt så skapar man sig inte vänner. Bush använde också frasen, ’antingen är ni med oss eller så är ni emot oss’ i sin agitationskampanj för att starta krig mot Irak. Enligt USA så hade Saddam Hussein kärnvapen, tränade och finansierade Al-Qaida medlemmar och var ett hot mot västvärlden. Alla dessa anklagelser har visat sig vara lögner. Syrien, med den nya presidenten Bashar Al-Assad hade vid ett flertal tillfällen innan kriget i Irak påbörjades förkastat dessa anklagelser mot grannlandet som nonsens. Bashar Al-Assad förklarade också att USA bara var ute efter två saker i Irak och det var oljan, samt att sätta press på Iraks grannländer, tillika Syrien och Iran. Under kriget i Irak anklagade USA Syrien för att tillåta rebeller korsa landet till Irak om de skulle kriga mot de amerikanska trupperna. USA krävde att den syriska regeringen hade hårdare kontroller vid syrisk-irakiska landsgränsen. Den syriske presidenten besvarade detta krav genom att ställa den ironiska frågan; ”Om amerikanarna inte kan stoppa den illegala flyktingströmmen från Mexiko. Hur ska vi då kunna hålla koll på en lika lång landsgräns?” Detta retade upp USA ännu mer och hot om sanktioner yttrades. Från 2003 till idag beräknas Syrien ha tagit emot 1-2 miljoner flyktingar från Irak.
Hotet om sanktioner skulle realiseras när Libanons premiärminister mördades. USA pekade direkt fingret på Syrien. Att Syrien skulle ha legat bakom detta har dock aldrig bevisats. Syrien förnekar bestämt att de låg bakom mordet. I samband med dessa anklagelser, så kom fler beskyllningar mot Syrien och nu var det att Syrien finansierade militanta grupper i Palestina och Libanon. Detta har aldrig heller kunnat bevisas, men sannolikheten är mycket stor att så är fallet. Dock är det hyckleri från USA:s sida då de gör precis samma sak. En tredje beskyllning var också att Syrien försökte framställa kärnvapen. Alltså samma retorik som orsakade kriget i Irak.
Syrien och USA har alltså en mycket negativ historia bakom sig och det har bara blivit sämre. Enligt Wikileaks har USA i hemlighet finansierat militanta oppositionsgrupper i Syrien i flera år. Detta skulle betyda att oroligheterna som sker nu inte är en slump. USA är också en av del länderna som trycker hårdast för en militär intervention. Amerikanerna har redan försökt en gång tidigare att störta en syrisk sittande president och sannolikheten är väldigt stor att man också idag försöker göra det.
Något som också är intressant att ta upp är att amerikanska och israeliska företag inte är tillåtna att etablera sig i Syrien. Därför har landet exempelvis egen Coca-Cola, egna hamburgarkedjor etc. Den kulturimperialism som USA implementerat i synnerhet i västvärlden har inte bitit sig fast i Syrien. På så vis är de amerikanska sanktionerna mot Syrien i princip verkningslösa. Man ska dessutom komma ihåg att det syriska folket aldrig skulle acceptera ett amerikaniserat nykolonialistiskt övertagande precis som i Irak och Afghanistan. Nykolonialism har Syrien redan erfarenhet av när Frankrikes ockupation av landet var över och det tillsattes franska lakejer i regeringsställning i Syrien (Läs mer om detta i Del 2). En sista del jag vill ta upp är att när flera länder i Mellanöstern hade stora förhoppningar på Barack Obama, så var det syriska folket väldigt skeptiska. I nyhetssändningar och i folkmun kallas han för kapitalismens hantlangare. Har de rätt? Ny ledare, men samma politik? Istället för att försöka skapa fred så uppviglar USA våld i Syrien.
Nästa del: Den antisaudiska ställningen
Källor
http://rt.com/usa/news/wikileaks-usa-syria-opposition-barada/
