Människor med hjärta och överheter utan.

Människor med hjärta och överheter utan.

Jag vill börja med att tacka den syriska personalen på flygplatsen, den syriska lokalbefolkningen och den syriska militären för den hjälp de gav oss, även om denna djupa tacksamhet de förtjänar inte lär uppmärksammas eller nås fram som den borde göra. Jag vill också tacka mina två medresenärer för den fantastiska hjälpen de givit mig.

Jag började min resa till Damaskus tidig morgon den 30 juli från Latakia. En släkting till mig körde mig från Latakia till Damaskus. Innan bilresan till Damaskus hade vi försökt få en klar bild över hur bilvägen till huvudstaden var. För att ta sig till Damaskus från Latakia måste man köra förbi städerna Homs och Hama och dessutom några av Damaskus oroliga förorter. Den bild vi fick var att vägen inte längre stördes av oroligheter och att trafiklinjerna återgått till det normala. Många förklarade dock för oss att vi skulle undvika att köra under nattetid. Mellan Latakia och Tartus visste vi att vägen inte skulle vara några problem och om problem skulle uppstå, så skulle det vara vägen mellan Homs och Damaskus. Den syriska militären hade upprättat flera checkpoints för att vapensmuggling till olika städer skulle stoppas. Vid varje checkpoint, så var militären otroligt vänliga och ursäktade sig att de uppehållit oss. Efter cirka 5 timmars bilresande var vi äntligen framme och förvånad som jag var hade jag inte hört en enda skottlossning eller explosion under vägen. Den syriska militären har verkligen tagit kontroll över många tidigare riskområden.

Väl på flygplatsen möttes vi upp av samma säkerhetsvakt som hjälpte mig vid ankomsten till Syrien. Han förklarade att flygresan till Stockholm inte var inställd och att den skulle gå som vanligt. Efter säkerhetskontrollerna satte vi oss och drack kaffe i väntan på flygresan. När vi satt och drack kaffe märkte jag att jag kände igen två personer som flög till Syrien tillsammans med mig. Det var en mor och hennes son. Vi hade suttit på flyget tillsammans och sonen hade förklarat glatt att han skulle till Syrien för att gifta sig. Vi hälsade nu på varandra och sonen var nu lyckligt gift och förklarade att han hoppades att hans fru skulle få flyga till Sverige inom en snar framtid, så fort papperna i Sverige var klara. Efter en stund checkade vi in tillsammans och satt nu i väntrummet för att flyga till Sverige. Sonen berättade om bröllopet och vi skämtade, ironiskt nog, om att planet skulle bli inställt.
Fem minuter innan planerad avgång hade alla i väntrummet ställt sig redo för att borda planet när en säkerhetspolis helt plötsligt ber alla resenärer till Stockholm att följa med honom. Fortfarande visste vi inte att EU sanktionerna trätt i kraft. Väl utanför väntrummet spekulerade vissa i att vi skulle få åka ett eget plan direkt till Sverige, istället för att mellanlanda i Kamishli. När beskedet dock kom att EU valt att stoppa alla resor till och från Syrien blev det först en iskall tystnad bland resenärerna, som sedan följdes av ett kaos. Vissa grät för att de tyckte Sverige visade än en gång bevis på att invandrare som är svenska medborgare är andra klassens medborgare. Andra bombarderade den syriska flygpersonalen med frågor om hur alla skulle ta sig hem. Stämningen var kaotisk. Den syriska flygpersonalen lyckades dock lugna ned alla och tog otroligt väl hand om oss.

Själv var jag chockad och upprörd över det svar jag hade fått av UD tidigare under vistelsen i Syrien. Jag var medveten om att EU hade diskuterat dessa sanktioner, men fått förklaringen att ingenting hade trätt i kraft. Att få veta detta fem minuter innan avgång är en skam. UD vägrade dessutom att stå till förfogande och svaret var i princip att vi fick skylla oss själva eftersom de avrått resor till Syrien. Det UD kunde ha gjort var att hjälpa alla de strandsatta resenärer att hitta flyg tillbaka till Sverige, utan för den delen betala för resorna.

Till att börja med, så har UD rätt i att de tidigare avrått resor till Syrien på grund av oroligheterna, vilket i sig är förståeligt. Vad UD däremot inte har gjort är att underrätta oss i Syrien om att sanktionerna skulle träda i kraft. 5 minuter innan avgång är en käftsmäll som heter duga. Dessutom hade ingen av oss resenärer drabbats i oroligheterna i landet, utan detta som skedde var en yttre påverkan som inte har med själva oroligheterna och konflikten i Syrien att göra. När UD säger att de avrått resor på grund av oroligheterna och när vi sedan får flygavgången inställd på grund av yttre påverkan bör ett väl fungerande Utrikesdepartement, istället för att lägga skulden på resenärerna, ta sitt ansvar och hjälpa sina medborgare. Det hade varit en helt annan sak om vi hade varit föremål för ett bombattentat och UD hade sagt att de faktiskt avrått resor till landet.

Problemen stannade inte där. Jag har tidigare förklarat att mitt Visa kreditkort inte fungerar på grund av andra EU sanktioner som gjorts tidigare. Detta innebar kort att jag stod utan pengar, utan möjlighet att ta mig till Latakia och i princip helt handlingsförlamad. Säkerhetspolisen som hjälpt mig tidigare var snabbt på plats och assisterade mig med papper som skulle skrivas under. Jag bad honom att hjälpa de två medresenärerna jag tidigare talat om. För den hjälp jag gav dem, gav de mig hela deras hjärtan. De förklarade att de skulle betala allt jag behövde, det vill säga hotellrum, mat och förhoppningsvis hemresa också och att jag sedan kunde betala tillbaka dem i Stockholm.
Medmänsklighet som i ord inte går att beskriva. Min vän, säkerhetsvakten hjälpte oss sedan att få en taxi och vi begav oss till ett hotell i centrala Damaskus. Innan vi skulle svänga av från flygplatsen stannade vi vid en checkpoint, där militären vrålade att vi skulle ta en annan väg för att de fått uppgifter om att vi resenärer hade hotats av rebeller. När vi äntligen anlände till hotellet blev vi ombedda att inte gå ut och endast stanna på hotellet på grund av den existerande hotbilden.

Efter hela denna röra satt vi sedan på taket till hotellet och försökte förstå vad som egentligen hade hänt. Vi kände oss lurade och svikna och så känner vi fortfarande. Den 31 juli, dagen efter kaoset, fick vi sedan hjälp av den tidigare flygplatschefen att ordna hemresa. Vi bokade flyg till Dubai och sedan därifrån till London. Lokalbefolkningen har försökt hjälpa till så mycket de kan på olika sätt och militären har alltså varit vårt beskydd. Vi har blivit otroligt väl omhändertagna och medan svenska UD ignorerat oss, så öppnade Syrien sina armar för oss. Klockan 17.00 den 1 augusti sitter vi förhoppningsvis på ett plan till Dubai.

Jag vill ta denna stund och kritisera dessa EU sanktioner. Det är fullständigt obegripligt att införa sådana sanktioner när EU mycket väl vet att det finns Europeiska medborgare i Syrien. Om nu EU med iver tycker att sådana sanktioner på något sätt skulle sätta press på regimen, så kunde de väl till att börja sanktionera att inga flygavgångar med resenärer till Syrien skulle införas. När man sedan tagit hem sina medborgare, sanktionerna att inga flygavgångar från Syrien får avgå. Enligt min mening är detta ännu ett desperat försök att sänka regimen, då det är uppenbart att inga sanktioner fått den syriska regimen att vika sig, och regimen kommer inte vika sig heller. Varför göra det när majoriteten av befolkningen stöder dem? Jag har tidigare skrivit om syriernas djupa medvetenhet kring vad som fått priserna att öka exempelvis och rebellernas attackera på elnäten runtom i landet.

Aftonbladet och Expressen var väldigt snabba att skriva om denna händelse och det ska de ha beröm för. Detta bör uppmärkammas och kritiseras. Detta är en skamfläck som UD, samt EU kommer att få bära med sig under lång tid. Och detta är precis vad jag menade under mitt inlägg ”Sista veckan (?)”. Att det sedan finns svenskar som tycker att vi, svensk-syrier som är här, inte alls är svenskar späder bara på den uppenbara främlingsfientlighet som råder i Sverige. Än en gång bevisas det att hur mycket man än försöker göra rätt för sig i Sverige, så kommer det alltid finnas personer som avskyr oss invandrare. 21 år i Sverige och fortfarande en främling. Studier, politisk aktivitet, arbete och engagemang i ideell verksamhet betyder ingenting för vissa. Likaså min medresenärs framgångsrika företagande i Sverige. Sedan att vissa tycker att vi inte är kloka att resa till Syrien på grund av rådande omständigheter är också ute och trampar trehjuling. Vi har inte blivit drabbade av konflikten i Syrien och vi är inte drabbade av konflikten i Syrien. Vi är drabbade av yttre påverkan och en oförståelig ignorans och arrogans från bland annat det svenska utrikesdepartementet.

Situationen i Syrien är inte lika orolig som den mediabild som ges.

3 kommentarer

  1. Pingback: 8 aug « Syrien

  2. Men UD lär idag, under den otroligt inkompetente och arrogante Carl Bildt, tydligen ett väldigt dåligt fungerande departement.
    Sen kan man ju jämföra den behandling ni bestods i Syrien från UD:s sida med moderaternas enorma mobbning av Danielsson för att han inte var i Thailand samma dag som tusnamin, i stort sett, och flög hem alla överlevande svenskar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>