Premiär på Spotlight. Det går inte att bygga en hållbar plats utan aktiv journalistik.

Idag har den Oscarsnominerade filmen Spotlight premiär. Filmen är en engagerande dokumentär som skildrar arbetet för de grävande journalisterna i Spotlight-teamet på tidningen Boston Globe.

IMG_3540
Tidningen bestämmer sig för att ta strid mot självaste Katolska kyrkan

Filmen tar oss tillbaka till början av 2000-talet då tidningen i ett avslöjade omfattande sexuella övergrepp på barn och en efterföljande mörkläggning inom katolska kyrkan. Grävet fick mycket riktigt Pulizerpriset. Det finns flera fina karaktärer som bygger Spotlight. Några är möjligen värda att nämnas särskilt; Mark Ruffalo som den engagerade reportern Mike Rezendes, Stanley Tuccy som den passionerade och specielle advokaten Mitchell Garabedian och Liev Schreiber som spelar den lugna och ifrågasättande nya chefredaktören Marty Baron.

IMG_3535
Den passionerade Mike Rezendes, i grävgruppen Spotlight, försöker försöker samarbeta med Mitchell Garabedian, en advokat som står upp för sina klienter

Marty kommer in som ny på tidningen tar över hörnrummet och börjar fråga sig varför ingen gjort granskningen tidigare. Sedan rullas sanningen upp framför våra ögon utan att filmen tyngs av allt för mycket effektsökeri eller onödiga Hollywoodeffekter.
Marty Baron, ny ifrågasättande chefredaktör för Boston Globe.
Lika mycket som filmen skildrar en unken kultur i Katolska kyrkan skildrar den journalistiken och journalisternas arbete för att bryta upp den slutna världen för dagsljus och ren luft.

Precis som inget i livet är svart eller vitt saknar säkert även Spotlight nyanser. Men det behövs inte för att förstå de stora dragen. Som skildring av journalistikens värde för demokratin är filmen strålande.

Efteråt känner jag hopp men samtidigt ledsamhet.

Ledsamhet av två orsaker. Dels för att berättelsen tog så lång tid innan den kom till allmänhetens kännedom. Det hade lika gärna kunnat vara så att artiklarna aldrig skrivits om inte en ny chefredaktör hade börjat ifrågasätta.

Ledsamhet när jag ser alla motkrafter till bra journalistik som finns runt omkring oss idag i form av brist på resurser för bra gräv, klickbeten i kvällspressen och drev där alla rusar blint efter varandra utan ifrågasättande.

Samtidigt känner jag hopp för att journalistiken faktiskt behövs för vår demokrati. Jag tycker du ska se Spotlight och tänka på tidningar som Västerbottens Kuriren som faktiskt satsar pengar på långsiktigt grävande journalistik. Det är viktigt både för Sverige, platsen och för demokratin. Det går helt enkelt inte att bygga en hållbar plats utan aktiv journalistik.

Bara för att illustrera hur det kan se ut med det bjuder jag på detta klipp med Sverker Olofsson från årets utgåva av Västerbotten på Grand Hôtel.

 

Betyg: Hartman ger Spotlight fyra grävskopor. Kort och gott. Se Spotlight. En trailer för filmen har du här:


Region Västerbottens arbete med digital PR ger resultat

DIGITAL PR. Under torsdagen vann Region Västerbotten ett fint pris inom digital PR nämligen årets nyhetsrum i kategorin Offentlig sektor och ideella organisationer som arrangeras av nyhetsportalen MyNewsdesk.

Vi har samlat stora delar av vår kommunikation i vårt nyhetsrum. Det berör därmed hela kedjan av kommunikationen som består av allt från bilder, pressmeddelanden, debatter, krönikor, webbTV, fotografier och mycket mer etc. Detta arbete kopplas till både event och sociala medier. Det var också detta sätt att arbeta på som jag bland annat talade om på konferensen ”sociala medier i offentlig sektor” igår.

Det gör att det är ett extra roligt pris att vinna då det berör hela personalstyrkan. Detta skulle inte heller vara möjligt om inte hela organisationen var så kommunikativt inriktad.

Thomas

Vilka frågor tycker du vi ska driva i Stockholm?

PÅVERKAN. På måndag öppnar vi upp vårt Västerbottenskontor i Stockholm. Till kontoret har vi som bekant rekryterat den förutvarande riksdagsledamoten Anders Sellström (KD). Projektledare för stockholmsetableringen är Micaela Löwenhöök som jobbar som kommunikatör med inriktning mot opinionsbildning vid Region Västerbotten.

Kontoret är ingen enmansshow utan ingår i en helhet tillsammans med exempelvis Region Västerbottens strateger och övrig personal, tillsammans med Mikael M Janson och hans kollegor vid Norra Sveriges kontor i Bryssel, North Sweden European Office. Arbetet ska synkroniseras med plattformar som Västerbotten på Grand Hôtel, Västerbotten i Almedalen, mötesplats Lycksele och Europaforum norra Sverige. Tanken är att ge mer kraft i det regionala utvecklingsarbetet.

Tidningen VK:s chefredaktör Ingvar Näslund menar i en nyhetskrönika i dagens VK att han tycker satsningen är bra. Bland annat föreslår han att vi ska lägga tryck på bättre bredband och mobiltäckning.

Jag tror precis som Ingvar att det är viktigt att vara öppen med information och kommunikation. Det är därför vi byggt om vår webb från en myndighetswebb till mer av tidningslogik med mycket bilder och rörlig film. Bara förra året genererade våra filmer om allt från buller i samhället till bättre situation för våra äldre 41 105 visningar på YouTube vilket betyder 182 094 minuter visad film. Vår webb har haft 102 000 besökare under 2015.

Region Västerbotten gör webbintervjuer, skickar nyhetsbrev, skickar hundratals pressmeddelanden. Vi bjuder gärna in journalister att hänga med oss till arrangemang som Västerbotten i Almedalen och Västerbotten på Grand Hôtel. Vi gör det för att vara transparenta, för att öka kunskapen om vad vi gör och för att öka möjligheterna till inspel från allmänheten.
Därför är jag glad att bland annat VK:s utsände Roland Edlund är med oss på måndag när kontoret invigs. Så precis som Ingvar efterfrågar kommer vi även att jobba med transparens och med “generös och öppen attityd mot uppdragsgivarna, skattebetalarna” även i detta.

På måndag börjar vi bygga den påverkansagenda som bland annat ska vara inriktning för kontoret i en workshop mellan Region Västerbotten, Umeå Kommun, Skellefteå Kommun, Skellefteå Kraft och Företagarna. Inspel kommer från kommuncheferna i länets kommuner, politiker från länet och från olika intressenter, med flera. I detta arbete kan du också göra inspel. Vilka frågor tycker du vi behöver driva i Stockholm för norra Sverige?
Maila mig gärna.

Lyckselearrangemang presenteras i Dublin

Se filmen från Mötesplats Lycksele här.

UTVECKLINGSVERKSTAD. I morgon åker jag till Dublin för att vara med och presentera den utvecklingsverkstad med kompetensforum som genomfördes i Lycksele innan sommaren under namnet mötesplats Lycksele.

Mötesplatsen skapades i samarbete med ett stort antal representanter från näringlivet, politiken, akademin och det civila samhället.

Ett av inslaget var alltså de parallella utvecklingsverkstäder som genomfördes med studenter från olika utbildningsinriktningar från Örnsköldsvik, Umeå respektive Luleå som tillsammans med företagare och pensionärer samlades för att jobba med prototyper, appar och tillämpningar som svar på olika samhällsutmaningar.

Konferensen där Lyckselearrangemanget presenteras heter eChallenge och samlar representanter för industri, samhälle och forskning från mer än 50 länder.

Som alltid när man jobbar med utvecklingsprojekt finns mycket som kan förbättras men att arrangemanget blev så pass lyckat redan vid första försöket är oerhört roligt liksom att det nu får presenteras i Dublin.

Nästa år är det dags igen den 4-5 juni 2014 och då med temat kulturdriven tillväxt. Vill du vara med? Hör av dig.

THOMAS HARTMAN

 

Unik smedja planeras i Lycksele

TÄNKA NYTT. Idag har jag ännu ett möte som en del i förberedelserna inför den annorlunda tankesmedja vi planerar till Lycksele 13-14 juni. Ett antal länsaktörer skapar en mötesplats mellan civila samhället, politiken, näringslivet och akademin som det är troligt att världen aldrig skådat tidigare. Mer information kommer. Jag är sannerligen glad varje gång jag får bevis för att vi bor i ett län med så många kreativa människor som vill så mycket.

THOMAS HARTMAN

Varför gnälla på den som tar initiativ?

Ja, jag måste erkänna en sak. Jag har ruggigt svårt för självpåtagna språkpoliser…. och ännu värre blir det när de slåss för provinsialistisk frankofili. Dags att Bojkotta Kjell-Albin Abrahamsson, vilken fåntratt.
I en krönika reagerar den gode Kjell Albin på att Umeå C valt att kalla sin julmarknad för Umeå Christmas Market. I min värld är det är inga som helst problem att Umeå C valt ett internationellt namn!

Norra Sverige får gärna presentera julmarknader på serbiska, finska, norska, franska, spanska och finska bara man inser att vi inom de flesta områden behöver bygga internationella relationer. Detta tyder på att julmarknaden kanske tagit hjälp av designhögskolan, utländska studenter eller andra internationella perspektiv för att förpacka sitt erbjudande. I så fall snyggt. Det borde fler göra.

Vad är karln rädd för? Att jämtlänningar inte ska förstå att det är jul utan textremsa? Är det dags att bojkotta amerikanska julsånger? Nej, inför betalning med Euro, Dollar och Vietnamesiska Dongen på Christmas Market! Så kanske Kjell-Albin håller sig till radion i fortsättningen… Men då förutsätter jag att han direktsänder referat från julmarknaden i Kautokeino.

Skämt å sido. Jag förstår verkligen att det kan finnas en oro för att vi vattnar ut vår särart i dagens marknadssamhälle. Det finns en framtid för det unika i en värld av H&M och andra globala kedjor som ser lika ut överallt…. en magi med den lokala franska osten… eller den unika italienska salamin…. närproducerat etc. Människor känner sig kanske också svikna av livsmedelsindustrin som proppar fullt med socker i allt. Då finns en stark trend även av den anledningen för lokalproducerat.

Men däremot har jag bara så genuint svårt för folk som gnäller på den som tar ett initiativ. Tänk om vi kunde ändra mentalitet från att klanka ner på den som tar ett initiativ till att själva bidra då skulle också förädlingsvärdet se helt annorlunda ut i Norra Sverige. Då skulle det också finnas betydligt många fler sköna arrangemang att besöka. Och så många fler entreprenörer och arbetstillfällen.

THOMAS HARTMAN

Varumärke och värdegrund i Skeppsvik

Idag har vi jobbat med varumärke och värdegrundsfrågor på Skeppsviks herrgård. Det är roligt att vara verksam i en organisation som har så spännande utmaningar och så bra medarbetare som bidrar med kloka inlägg. Bilden ovan visar ett resonemang som kopplar vårt värdegrundsarbete till bilden av Norra Sverige.

Nästa steg är att sammanställa alla utmaningar och inspel så här långt i ett värdegrundskompendium som kan fungera som prioriteringsunderlag och underlag för samtal i enheter och verksamheter.

Värdegrunden är i vårt fall tänkt att ta sin utgångspunkt i vår uppgift att jobba med länets och norra Sveriges utveckling.

THOMAS HARTMAN

Vilken livsfilosofi lever du efter?

MELLANMÄNSKLIGHET. Som människa behöver man fundera över vilken värdegrund och syn på ledarskap som präglar en. Alla är vi nämligen ledare på något sätt och detta dessutom i flera olika roller i livet. Valet vilken människa man vill vara gör man varje dag.

Jag har för min egen del en stor ödmjukhet i detta och grundar min filosofi på tanken att jag inte kan döma mina medmänniskor. Därför försöker jag jobba aktivt med mina fördomar och hur jag ser på andra människor kontinuerligt. Insikten att jag aldrig kan döma andra gör detta så mycket enklare.

För några år sedan hade nöjet att lyssna på Pia Sundhage när hon föreläste om sin ledarskapsfilosofi. Jag fångades av att jag älskade kraften i hennes engagemang. Hon berättade hur mycket kulturen och stämningen i laget bygger på positiv feedback spelarna emellan.

Sundhage berättade hur man aktivt får träna på detta, för att ge varandra beröm kommer inte alltid av sig själv. Men det stannar inte där utan Sundhage har sitt eget begrepp för detta. Hon menar att man inom laget ska hjälpa varandra att spela på bästa fot. Det handlar om att ge varandra förutsättningar att göra sitt allra bästa.

En av Pias starka insikter som ledare är att hon tänker och reflekterar mycket. Det får också ta tid. En tiondel av hennes tid är vikt åt reflektion. För min del blev detta en vändpunkt och numera viker jag aktivt mycket tid åt eget tänkande. Att stanna upp emellanåt är viktigt. Att bara rusa på är lätt.

För min egen del kan jag då stämma av om det jag gör stämmer med min egen värdegrund. Att det känns bra inom mig själv. Det minskar också risken att saker lämnas åt slumpen.

En annan viktig del av min värdegrund är att så länge jag lever försöka hålla glädje som den sanna motivationen.

Jag försöker också lära mig att tålamod. Utifrån tanken och den djupa övertygelsen att människor i min omgivning vill ta ansvar.

För min del är det viktigt att alltid kunna skratta åt mig själv. Från det kommer också att jag väljer vilka jag gärna umgås med. Vi känner alla sådana personer som växer genom att såga av benen på sina medmänniskor. Jag försöker undvika pretton och människor som tar energi istället för att ge.

Jag vill bidra till en miljö där människor kan ge varandra positiv feedback – en miljö där vi gör varandra bättre.

Jag ska inte säga att jag lyckas varje dag.

Men jag försöker. Varje dag.

Vilken livsfilosofi lever du efter?

THOMAS HARTMAN 

 

Hur är samhällskunskapen hos Umeå kommun?


Tyvärr kunde jag inte stanna hela tiden på dagens seminarium som PWC föredömligt anordnade om kulturhuvudstad 2014 och de effekter den kommer att få för Norra Sverige. Glädjande såg jag representanter från både norr och söder i lokalen förutom de mer lokala opinionsbildare och beslutsfattare som var på plats.

Piteås kommunstyrelseordförande Peter Roslund hade exempelvis tagit sig till seminariet liksom representanter från län söder om oss. När man börjar se att det finns fördelar för hela norra Sverige och har en förmåga att samhandla om detta då har vi kommit långt tillsammans. Jan Sturesson från PWC är som alltid tankeväckande att lyssna till.

Gårdagens besök på Umeågalan var riktigt trevligt. Den känsla som fanns i lokalen var rätt magnifik och det är roligt att träffa så många entreprenörer och trevliga vänner på ett och samma ställe. Det finns fler sådana forum som jag kommer besöka den närmaste tiden. Däremot var det för många gubbar på scenen. Inget fel på gubbar. Men kvinnor och unga kvinnor får inte bara reduceras till att bära fram prispåsen vid avtackningen medan männen talar. Alternativt följa med upp på scenen som ”snyggt” bihang, ta emot rosorna och sedan vackert gå ner igen. Där finns en hemläxa för arrangörerna.

En annan lite märklig faktablunder är att den stackare som skrivit manus alternativt briefat Mikael Tornving (som för övrigt skötte sig aldeles utmärkt) missat det faktum att länsstyrelsen och landshövdingen inte längre har ansvar för länets utveckling. Sedan 2008 har det ansvaret gått över till Region Västerbotten. Kanske inget som är självklart att veta för gemene man. Men för Umeå kommuns näringslivsgala är det möjligen ett onödigt faktafel.

Idag hann jag förbi affärsnätverket BNI för att även där träffa på spännande talanger från vår del av världen. Jag fick även möjlighet att på mindre än en minut presentera Region Västerbotten som organisation och vad vi håller på med. Även människorna vid detta möte kändes så spännande att jag gärna försöker ta mig dit igen.

Efter lunch fick jag tillfälle att sitta ner och diskutera framtidsfrågor och däribland Västerbotten på Grand Hotel, med en av offentlig sektors riktiga entreprenörer. Ja, det finns faktiskt sådana även i vår gemensamma välfärd som bryter ny mark och med glädje och engagemang deltar i utvecklingen för att sätta oss alla på kartan. Den glädje och det engagemang som Jenny Ferry sprider är till nytta för oss alla. Ett av våra samtalsämnen handlade om hur vi tillsammans kan jobba för att förändra attityder kring Norrland.

Bilden av Norrland som perifera provinser med trötta bidragstagare i glesbygd (Pistvakt, Jägarna, Norrlandsguld och Täfteålogen) står mot kreativa och smarta människor i norra Sverige. Vad som vinner avgör vi själva.

Dagen avslutades med samtal i presidiet för Coompanion Västerbotten inför det ompositionerings- och värdegrundsarbete som pågår där. Det är en spännande resa som det är roligt och intressant att vara med om.

Nu äntligen helg och dags för barnens lekgympa :-)

THOMAS HARTMAN

Sociala media förändrar sättet vi jobbar vare sig Smetana vill eller inte

SOCIALA MEDIER. Idag går debatten vidare om det var rätt av Region Västerbotten att nämna öl på twitter. Bland annat beskriver branschtidningen Dagens Opinion frågan. Men även den kristdemokratiska politikern Hans Inge Smetana går in i debatten på sin blogg.

Hans-Inge Smetana har ett lite tristare sätt att debattera när väljer att påstå att jag far med osanning. Det sättet att föra debatt på kallar han hederligt och rakt. Själv blir jag möjligen lite förvånad över varför han väljer att sänka vad som skulle kunna vara ett värdefullt bidrag i diskussionen så lågt.

Smetana ifrågasätter varför jag i min egenskap av tjänsteman kommenterar i diskussionen om hur vi jobbar med sociala medier. Den politiska debatten kommer självfallet bland annat att föras i regionfullmäktige men som kommunikationschef är jag huvudansvarig för kommunikationen från Region Västerbotten och arbetet vid vår kommunikationsenhet och om någon medarbetare hos mig (eller våra arbetsmetoder) blir ifrågasatt så svarar jag. Svårare än så är det inte. Det kommer jag att fortsätta med.

Smetana retar sig också på vår krönikör Erik Laakso och hans debattinlägg ”Får en myndighet Twittra om öl?”.

Region Västerbotten har vässat sin webbsida och infört flera nya sätt att jobba med webb, opinionsbildning, livecasts och sociala media. En del i detta inbegriper att vi jobbar med krönikor och debattinlägg vilket någon möjligen kan tycka är ovanligt för en organisation som vår.

Smetana får gärna gilla eller ogilla våra krönikörer eller krönikor. De står för den som skriver respektive text på samma sätt som en krönikör i Norran, Folkbladet eller VK. Jag har aktivt uppmanat personer som har annan åsikt (inklusive Smetana) att svara i debatten om de så önskar.

Faktum är att Laakso också ger en känga till Region Västerbotten.

Och precis så ska god debatt hos oss kunna vara. Vårt debattforum står nämligen till förfogande för alla ansvarsfulla debattörer. Vi censurerar inte sådant som är ok att publicera enligt svensk lag och som följer god debattsed.

Precis som med de bloggare vi bjuder in till olika arrangemang vi genomför så styr vi nämligen inte krönikörer och debattörers inlägg. Kanske kan någon tycka även det är obehagligt. Men så ser den nya medialogiken ut.

Kanske är det saker i vårt arbete med sociala medier som är nytt för en del och bekant för andra, men klart är att världen förändras. Liksom sättet som myndigheter jobbar på webben och i sociala medier.

Jag är stolt över mina medarbetare som bryter ny mark och vi kommer även fortsättningsvis att uppmuntra till debatt i denna och liknande frågor.

THOMAS HARTMAN